Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
TEKNISK TIDSKRIFT
28 sept. 1929
Fig. 11. Terrassering av den nya vägkurvan vid Sicklings.
Då vägtrafiken vid Klintehamn är ganska livlig,
särskilt sommartid, sökte man, för att icke alltför
mycket hindra denna, till en början utföra
beläggningen i två omgångar, nämligen först den ena halva
delen av vägbredden och därefter den andra hälften.
Den för vägtrafiken öppna delen av vägen blev
därigenom enkelspårig, vilket hade till följd, att den
nylagda, ännu ej färdiga beläggningen, som likväl
avstängts med bockar eller häckar, uppställda på ett
inbördes avstånd av 30 till 50 meter, fick mellan dessa
häckar tjänstgöra såsom mötesplats (se fig. 10).
Särskilt blev hoplödningen av de två silikathalvorna
därigenom i början något försvårad på grund av
kantsåren. om också silikatbeläggningens ovanliga
självläkeförmåga till slut på ett tillfredsställande sätt
övervann svårigheterna.
För att hindra dessa skadegörelser och skona
beläggningen avstängdes dock efter en tid hela vägen
och behandlades i ett enda stycke mellan de två
vägkanterna. Åtskilliga svårigheter kvarstodo dock
fortfarande för hindrande av olovlig körning på
färdigbyggda, men ännu icke tillräckligt genomtorkade
sträckor. Under arbetstid avstyres dock i allmänhet
sådan olovlig trafik jämförelsevis lätt genom
vakthållning. Efter arbetstidens slut spärrades vägen
med de tunga vägmaskinerna.
Arbetet igångsattes i Klintehamn. Ursprungligen
var det meningen att börja arbetet på två punkter,
och för detta ändamål disponerades två vältar. För
att emellertid verkställa vältningen tillräckligt snabbt
och effektivt och bättre utnyttja maskinparken, sattes
båda vältarna i gång på en och samma punkt och
vältade gemensamt sektion efter sektion, varigenom
arbetsproceduren, utan eftersättande av
noggrannheten men till fördel för vattenglasets tillvaratagande,
kunde fortgå snabbare. Därigenom vanns nämligen
ökad säkerhet, att vattenglaset före den fullständiga
sammanpressningen icke hann nedtränga i jordlådan
och därifrån gå förlorat.
Jordlådan, som vid denna beläggningsmetod icke
erfordrar anordnandet av särskilda avlopp, upptogs
med väghyvel, varefter bottnen avjämnades med
vältning på sådana punkter, där den efter upprivning var
trasig och lös. Utbredningen av kalkstensmakadam
vidtog därefter omedelbart genom tippning från
lastbilarna, Arbetet fortskred i det hela på samma sätt
som på försöksvägen vid Bönders, vartill här må
hänvisas. Efter tippning och avjämning av makadamen
och dennas vattning utbreddes ovanpå denna den
föreskrivna mängden kalkpulver (3 :1), varefter
massan begöts med vattenglas och genomhackades för
vinnande av intim blandning och ett fullständigt
genomfuktande av beläggningsmassan. Därefter
vidtog första vältningsomgången, som följdes av
vattning och borstning, varefter slutligen andra
vältningsomgången utfördes (jfr instruktionen). Beläggningens
maskinbehandling var därefter färdig (se fig. 5—10).
Yid silikateringen av den nya vägbiten vid
Sicklings fick man så att säga gå från grunden.
Väg-banken består av kalksten från Klinteberget och
kommer sannolikt framdeles att sätta sig något, trots en
mycket kraftig vältning under utfyllningen och trots
bankens ringa höjd, som i medeltal uppgår till
omkring 0,9 meter (se fig. 11). Denna sträcka kommer
därför att giva en möjlighet att studera
silikatbeläggningens uppträdande vid sättningar samt huru
den förhåller sig vid mera omfattande och farligare
sprickbildningar, något som hittills icke varit
möjligt, då i Böndersbeläggningen sprickbildning ännu
icke kunnat iakttagas. Banken vid Sicklings är
försedd med två parallelldiken och banketter. Den
saknar skyddsräcken.
Arbetspersonalen har i medeltal utgjort 12 man för
stenuttagningen, 12 man för kalkstenens krossning
och sortering, 3 man för lastning, 7 man för
transportarbetet samt 8 man vid själva beläggningsarbetet.
Härtill kom personal för en del andra arbeten, såsom
vattning m. m., så att hela arbetspersonalen i
medeltal uppgick till omkring 50 man. Arbetet, som
omfattar ny bankbyggnad 194 m samt ny beläggning
4 940 m, utfördes på 70 dagar, motsvarande i
medeltal 70 längdmeter beläggning om dagen.
Yid arbetet användes följande maskin uppsättning:
1 rivare, 1 fotogendriven väghyvel, 2 krossar med
sorterare, 2 solaroljedrivna traktorer, 5 bensindrivna
lastbilar, 2 vältar, den ena bensin-, den andra
trä-kolsdriven, samt 2 vattentunnor.
Entreprenadsumman uppgick till kr. 74 500.
Härtill kommo diverse smärre utgifter, så att hela
kostnadssumman i det närmaste uppgått till, vad som i
kostnadsförslaget beräknades eller 78 000 kr. I
färdigt skick kostar beläggningen omkring kr. 3: 30 för
m2, således något mera än försöksbeläggning vid
Bönders (omkring kr. 3: —). Detta senare arbete
hade emellertid så ringa omfattning i jämförelse med
det nu utförda, att de därstädes erhållna siffrorna
icke kunna anses hava framkommit under normala
förhållanden. Priset bör dock vid ökad användning
av silikatmetoden kunna sänkas.
Erfarenheter.
Utförandet av en silikatbeläggning är under
förutsättning av god tillgång på lämplig kalksten ett
lätt ordnat och utfört arbete. Har man dessutom
nödig maskinutrustning till sitt förfogande och
avpassar de olika arbetsmomenten på lämpligt sätt till
varandra, går utförandet av denna beläggning ganska
snabbt. Vad materialet beträffar, har erfarenheten
från Gotland visat, att kalkstensmakadamen snarare
bör vara grövre än finare än de därstädes tillämpade
måtten. Vidare synes ett något bättre resultat hava
nåtts, där en proportionsvis något mindre mängd av
stenpulver ingått i blandningen. Den föreskrivna
mängden vattenglas har varit större än vid Bönders-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
