Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 sEpt. 1929
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
125
beläggningen och möjligen väl riklig (omkring
36 kg/lm = 8 kg/m2 = 100 kg/m3, allt i runda tal).
Arbetet har dock vid mycket torr väderlek gått
lättare, om en något ökad mängd av vattenglas,
tillsattes.1 Försök gjordes även att till den föreskrivna,
oblandade mängden vattenglas sätta vatten för att
bättre övervinna skadlig inverkan av torr väderlek eller
mycket genomtorkat material, ävensom för att göra
vattenglaset mera lättflytande och lättabsorberat.
Denna senare metod visade sig användbar och god.
Vattentillsättningen uppgick då i allmänhet till 20 %
av blandningsvätskan (3 :12). Efter beläggningens
färdigställande vattnades silikatytan genomgående
med en blandning av vatten och vattenglas i
proportionen 2:1 (10 : 5). En sådan avslutande
övergjut-ning. visade sig välgörande, men torde icke vara
erforderlig på andra punkter, än där silikatbrist av
någon anledning kan antagas föreligga.
Sammanbränningen av beläggningen har överallt
skett på ett tillfredsställande sätt. Ett litet
undantag har dock förekommit, i det att fyllningen över en
trumma, som omlades under gamla vägen på del III,
trängde upp i beläggningen och förstörde denna, så
att beläggningen över trumman fick förnyas ett par
gånger. Orsaken härtill torde hava varit bristande
tillpackning och olämplig beskaffenhet av den något
lerhaltiga fyllningen över trumman. Denna är lagd av
stengodsrör. Sedan kalksten använts till fyllningen
därstädes, lät sig beläggningen utan vidare svårigheter
utföras. En efter någon tid under trafikens tryck
uppkommen obetydlig svacka över trumman har icke
utlöst några skador i beläggningen däröver.
Beläggningen är synnerligen angenäm att trafikera,
den är slät och ger gott fäste för fordon och drag-
i Vid Böndersbeläggningen var silikatåtgången omkring 50
liter/m3. Det använda natriumsilikatets spec. vikt var
omkring 1,35 (36 till 40° Baumé), varjämte Böndersanläggningen
var något tunnare än den nu utförda. Den blev ej heller
föremål för efterbehandling.
djur. Vid biltrafik suges dock damm upp från de
obehandlade vägrenarna, så att dammbildning på en
endast delvis behandlad vägyta genom
silikatbelägg-ning icke är helt undanröjd. Även själva
silikatlag-ret är genom avnötning dammbildande, ehuru i ringa
grad. Denna dammbildning framträder
huvudsakligen blott vid mera långvarig torka. Under
regnväder sköljes nämligen dammet på beläggningen
bort, och då underlaget är hårt, tätt och monolitiskt
upphör därmed dammbildning från silikatytan, till
dess att avnötningen åter fortskridit så långt, att
avsevärdare dammalstring ägt rum. Experiment hava
utförts för att minska denna dammbildning genom
ytans behandling med svensk sulfitlut, en metod, som
med en viss framgång försökts på franska
silikat-vägar. Experimenten komma att fortsättas.
Om beläggningens varaktighet under svenska
förhållanden äger man ännu icke tillräcklig erfarenhet.
Den först utförda försöksanläggningen vid Bönders
har nu (okt. 1929) legat i trafik 26 månader utan att
hava varit underkastad något underhåll. Den
befinner sig alltjämt i utmärkt skick. Anmärkningsvärt
är det goda förhållande en så tunn beläggning visat
under tjällossningar, i det att den därav förblivit
alldeles oskadad. Eventuellt uppkomna, men icke
observerade sprickor hava åter gått fullständigt ihop
utan att efterlämna några spår. Av den till dato
vunna erfarenheten synes man för den skull
berättigad till det antagandet, att silikatbehandlad
kalksten bör kunna bliva en för svenska, icke alltför
ogynnsamma förhållanden användbar och lämplig
beläggning för medeltungt trafikerade landsvägar.
Det nu utförda arbetet har på ett berömvärt sätt
utförts av Aktiebolaget Vägförbättringar, som tidigare
utförde silikatbeläggningen vid Bönders. Arbetschef
liar varit civilingenjören Harald Sellergren med
biträde av civilingenjören Bertil Dalen. Arbetet
har å vägstyrelsens vägnar kontrollerats av
väg-konsulenten i Gotlands län.
FARLIGASTE CYLINDRISKA GLID YTA VID GODTYCKLIG
BELASTNING PÅ HORISONTAL MARK.
Av N. Royen.
I en uppsats, införd i Väg- och
vattenbyggnadskonst, häftena 5 och 6, 1929, har professor W.
Fellenius i anslutning till tidigare av honom verkställda
utredningar angivit vissa metoder för bestämning av
den farligaste glidytan vid rektangulär och
triangulär belastning ävensom viss annan
belastningsfördelning.
Av de av prof. Fellenius framförda metoderna synes
den för kohesionsjord och godtycklig belastning
angivna, vilken kan anses resultera i formeln (5), ifråga
om enkelhet icke lämna något övrigt att önska.
Vid ren friktionsjord uppgives vidare att en
analytisk behandling icke är möjlig att genomföra och
redogöres därefter för specialfallen rektangulär och
triangulär belastning. En mångfald på grafisk väg
utförda passningar för några speciella förhållanden
mellan belastningens höjd och längd (h: b) har här
resulterat i de uppgifter rörande erforderlig frik-
tionsvinkel, vilka återgivas i tabellerna 1 och 2 i
uppsatsen. Vid annan belastningsfördelning har
anförts en approximativ metod gällande det fall, att
belastningen är trapetsformad eller ej alltför
oregelbunden.
I de fall jag haft anledning befatta mig med
problemet att bestämma erforderlig friktionsvinkel till
förhindrande av glidning hos jordmassor, har jag
betjänat mig av nedan angivna approximativa metod,
härledd vid utgång från önskemålet att undvika
passningar, vilka äro -synnerligen tidsödande, särskilt
om de måste utföras på grafisk väg. Då metoden
ifråga är mycket enkel i tillämpningen och giltig för
godtycklig belastningsfördelning samt därjämte,
vilket sedermera skall visas, giver för praktisk
användning tillräckligt noggranna resultat, kan den
möjligen vara av intresse och skall därför här nedan
återgivas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
