Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128 TEKNISK TIDSKRIFT 28 sept. 1929
des av strömmen in i land, där det
bärgades. Tack vare sättet att ej använda
spik för plankväggarnas hopfogning utan
i huvudsak endast bult för plankornas
fasthållande i bjälkramverket befanns
virket vara oskadat. Verkställd
undersökning har tillika visat, att såväl kistan
med förankring samt säckbetongen och
undervattensbetongen äro i gott skick
och oskadade.
Utförandet av återstående arbeten
under vattenytan motiverade ej ett
tidsödande byggande och apterande av en
ny plankkasun å kistan; ej heller var det
nödvändigt att fullborda dessa arbeten i
torrlagt schakt. Därför beslöts läggning
av de tre granitskiften under vatten med
tillhjälp av dykare. Stenblocken hava
transporterats till sin plats med tillhjälp
av en flotte, varå rests en stenkran
(jätte). Vid kistan hava fästats
vertikala decauvilleräls. Å dessa hava apterats
impregnerat duktyg från kistans
överkant och upp till något över vattenytan,
varigenom erhållits lugn vatten vid
gjutningen av undervattensbetongen
innanför det pyramidformiga granitmurverket.
Mycket god betong har erhållits. Fig.
39—41 nedan avse dessa arbeten. Varje
granitblock (med längd ca. 1 m, höjd
0,5 m och tjocklek ca. 0,3—0,6 m)
förbindes med den betong, som gjutes innanför
stenmurverket, och med nedanför
varande skift medelst dubbar och stag. För
att få det å gamla undervattensbetongen
lagda understa stenskiftet absolut
horisontalt och erhålla rak fasad å murverket
samt för att lätt kunna utföra detta
un-dervattensarbete har längs alla fyra
sidorna utlagts en rälsskena på lågkant
med foten utåt, vilken fastbultats å
undervattensbetongen. Granitblocken hava sålunda apterats mot
Fig. 30. Fäilbådan. Gjutning av undervattensbetong inom kasun.
Fig. 28. Fäilbådan. Kista med kasun 1929.
Fig. 29. Fäilbådan. Betonggjutning inom kasun 1929.
Materialierna till betongen förvarades på en större
arbetspråm, förankrad invid byggnadsplatsen. Å
pråmen var betongblandare uppställd. Pråmen
innehöll även logement för arbetsstyrkan samt
marketen-teri. Betongen transporterades å en landgång
(förutvarande slipen) från pråmen till en plattform inuti
kasunen, varifrån den skyfflades ned i ett järnrör
med tratt för undervattensgjutningen, fig. 30. Röret
hade nedtill 25 cm, upptill 20 cm diameter och var
ca. 3 m långt. För betongen användes vanligt
A-cement samt grus, bestående av betongsand och
finsingel i proportion 2 :1. Blandningsförhållandet
för betongen utgjorde 1 :4—1 : 5. Den gjutna
betongen har visat sig vara mycket god.
Under en paus i utearbetena över
midsommarhelgen innevarande år för att bereda
undervattensbetongen tid att hårdna uppstod en för ifrågavarande
årstid ovanligt svår storm, vilken å ifrågavarande
plats rasade som häftigast under tre timmars tid på
midsommaraftonen. Härvid brötos till sist
kasunväg-garna loss från kistan, varvid belastningen av räls
m. m. kastades åt sidan ned på berget. Enligt
ögonvittnens utsago skulle stormen hava varit så våldsam,
att sjön å grundet slagit över en å
kasunplattformen uppställd krän, sålunda till en höjd av
åtminstone 5,5 m över vanligt vattenstånd. Trävirket för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
