- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Väg- och vattenbyggnadskonst /
137

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HAFT. 12

TEKNISK TIDSKRIFT

DEC.’ 1929

*



VÄG-OCH WrENDYGGNADSRONST 11

Redaktör– Walo Finne

INNEHÅLL: Stockholms norra förorters vattenverk vid Görväln, av Hj. Unander och J. Körner. — Ombyggnaden
av statens järnvägars svängbro över kanalen i Jönköping, av byråingenjör C. R. Kolm. — Notiser. — Litteratur.

STOCKHOLMS NORRA FÖRORTERS VATTENVERK

VID GÖRVÄLN.

Av Hj. Unander och J. Körner.

Historik.

För de norr om Stockholm belägna församhällena
Stocksund, Sundbyberg och Hagalund har under
åren 1910—1912 utförts vattenledningsanläggningar
med separata pumpstationer, förlagda å
Brunkebergs-åsen invid Brunnsvikens nordvästra strand, samt med
separata vattentorn inom de olika samhällena.

Dessa verk leverera därjämte vatten till en del
närbelägna nya samhällen, så att den sammanlagda
folkmängd, som erhåller hushållsvatten, numera
uppgår till c:a 30 000 personer.

Den vattentäkt, som utnyttjades, var en
grundvattenström, som från Brunkebergsåsen graviterar mot
Brunnsviken, och vilkens kapacitet uppskattats till
c:a 200 000 m3 pr år.

Allt efter som innevånareantalet växte och
konsumtionen ökades — år 1924 utgjorde den 930 000 m3
— observerades att klorhalten i vattnet steg och
konstaterades att denna härrörde från det vatten,
som genom gruslagren infiltrerade från Brunnsviken,
vilken genom Ålkistans kanal står i direkt
förbindelse med salta vattnet i Stora Värtan. Klorhalten
i vattnet har sålunda ökats från c:a 70 mg pr lit. år
1917 till c:a 600 mg pr lit, år 1926. Vattnets hårdhet
sistnämnda år var 26 tyska grader.

Då vattnet i Brunnsviken därjämte undergått en
betydande försämring genom en växande
spillvattens-mängd, blev det klart för samhällena att något måste
åtgöras.

Vattenverkets allmänna planläggning.

De undersökningar, som därför igångsattes, gåvo
emellertid vid handen, att befintliga vattentäkter på
måttligt avstånd från Stockholm antingen vore
otillräckliga eller förorenade, och beslöts därför att som
råvatten för ett gemensamt vattenverk för
samhällena använda Mälarevatten från en fjärd, benämnd
Görväln.

Undersökningar av vattnet på olika djup därstädes
visade visserligen, att salthalten växte med djupet,
men då frågan om Mälarens reglering är aktuell,
varigenom anordningar komma att vidtagas till
förhindrande av saltvatteninströmningen, ansågs denna
risk vara överkomlig och härstädes mindre än vid
Stockholms vattenverk vid Norsborg.

För att skydda vattentäkten så vitt möjligt från
föroreningar från en framtida bebyggelse, inköptes
en del av den s. k. Skeftingeholmen, där
vattendjupet var rätt så avsevärt. (Fig. 1.)

Anläggningen därstädes omfattar följande.

Dubbla intagsledningar med intagen förlagda på
10 resp. 4 meters djup att alternativt användas när
förändringar äro önskvärda i vattnets temperatur
eller koksalthalt. Dessa inmynna i en täckt
intagsbrunn, i vilken lågtryckspumparnas sugledningar äro
neddragna. I intagsbrunnen finnas dubbla sildukar
för grovsilning. Brunnen, som har en inre diameter
av 4 m, står på berg, samt är under jord utförd av
betong och över jord av gasbetong.

Från intagsbrunnen suges vattnet till
lågtrycks-pumparna och går därifrån genom snabbfilter, vilka
äro uppställda i ett särskilt med pumpstationen
sammanbyggt hus (fig. 2 och 3). Alla för filternas skötsel
erforderliga manövreringsrattar o. d. äro
uppmonterade å en altan av armerad betong, under vilken
rörledningarna framgå. Efter snabbfiltreringen tillsättes
klor för vattnets sterilisering, varefter vattnet
utrinner i en lågreservoar av armerad betong om c:a 300
m3 rymd, i vilken högtryckspumparnas sugledningar
utmynna.

Pumpstationen har en golvyta av 23,5 X 14,0 m2,
filterbyggnaden 21,7 X 16,5 m2. I såväl
pumpstationen som filterbyggnaden ha använts bågformiga
trätakstolar av Töreboda konstruktion. Vid
pump-stationens mot sjön belägna gavel finnes anordnad en
instrumenteringsläktare av armerad betong. (Fig. 6.)
Under denna ligga kontors- och verkstadsrum samt
däremellan transformatorceller. Pumpstations- och
filterbyggnaden uppvärmes genom en
centralvärme-anläggning, vars pannrum är beläget under kontoret.
Under verkstadsrummet har slutligen anordnats ett
garage.

För personalen har byggts en villa av trä,
innehållande tre bostadslägenheter.

Vattentekniska detaljer.

Frågan om rening av vattnet har varit föremål för
åtskilliga undersökningar, då man önskade frångå
användandet av långsamfilter, som numera anses
föråldrade. Då Mälarvattnet tidvis har rätt mörk färg,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:09:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929v/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free