- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Väg- och vattenbyggnadskonst /
157

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

28 sept. 1929

VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST

157

här berörda rationaliseringsåtgärderna äro
emellertid att betrakta endast såsom led i det sista
decenniets omfattande nydaningsarbete inom vår
byggnadsproduktion. Från det intensiva, men föga
givande sökandet efter nya väggmaterial (däribland de
mest primitiva) och otillfredsställande experiment
med blockbygge av betong ha vi småningom här i
landet, på grundval av egna erfarenheter, vunnit
klarhet ifråga om de huvudsakliga riktlinjerna tills
vidare för en rationell husproduktion, alltså för
bebyggandet i trädgårdsstäderna, industrisamhällena och på
landet: standardtyper av småhus, huvudsakligen
trähus, friliggande eller radhus (från det primitiva
mill-cutmaterialet till hela byggnadsdelar i
monterings-färdigt skick), jämte typbyggnader av porös konststen;
och för flervåningshuset i den centrala staden:
stom-huset (sedan länge använt för fabriksbyggnaden) med
skelett av järn eller armerad betong samt porösa block
av varierande material i väggarna. (Gas- och
cell-betongblock samt lättegel beteckna ett par av
de senaste landvinningarna ifråga om härför
lämpligt väggmateiial). Till detta konstruktionsmaterial
komma en mängd delvis mycket goda isolerings- och
beklädnadsmaterial i form av mattor eller skivor.

Till några radikala förändringar ifråga om
byggnadens planlösning samt inre och yttre gestaltning
ha användandet av dessa nya material och
konstruktioner icke utan vidare givit anledning. Men väl har
denna period av konstruktionsteknisk nydaning
sammanfallit med en period av förenklings- och
rationaliseringsarbete i fråga om såväl planlösning som
byggnadens gestaltning. Allt detta dock präglat av
det "naturliga växande", som intill dessa sista dagar
ansetts som ett nära nog självklart villkor för en
sund utveckling inom vår husbyggnadskonst.

Intresset bland fackmännen och bland allmänheten
för detta vitt utgrenade och på vissa håll avgjort
resultatrika rationaliseringsarbete får väl anses ha
varit intill de sista åren ganska platoniskt. Av helt
naturliga skäl, ty husbyggarna äro eller ha
åtminstone varit ett konservativt släkte.

Men vi lyssna också gärna, vi ensittare i norr, till
vad som når oss från världen därute. Och när
samma eller likartade reformsträvanden, skickligt
propagerade, nå oss därutifrån, då äro vi — somliga av
oss — färdiga att sluka med hull och hår, med
överdrifter och lockande rubriker, den rationalisering, den
"nya saklighet", som förut betraktats med en viss
skepsis, stundom onekligen ganska sund. Ty i frågor
om teknik och ekonomi kräves framför allt ett
balanserat bedömande.

Denna korta översikt över en del av det sista
decenniets reformarbete inom vår husbyggnadskonst
avser blott att klargöra, hurusom de s. k. moderna
reformsträvandena i teorien ingalunda äro för oss
nya. I tillämpningen däremot finnes ett och annat,
som knappast lärer kunna hänföras till ovan citerade
"naturliga växande".

Huru ter sig nu denna "nya saklighet", detta
Neues Bauen, sett från konstruktörens synpunkt?
Är det uteslutande värdefullt, detta nya som man vill
giva oss genom att i högre grad än hittills utnyttja
de s. k. "nya materialens" möjligheter? Ämnet är
för vidsträckt för att här medgiva en ingående
behandling. Jag måste nöja mig med att söka ställa

en diagnos och giva en ledtråd för bedömandet. Med
exempel från Tyskland: de så ofta citerade
experimentanläggningarna därstädes, och jämväl andra,
moderna och för utvecklingen karakteristiska
husbyggnader för bostadsändamål.

De "moderna" materialen, valsat profiljärn,
armerad betong, ge som bekant större frihet ifråga om
planlösningen (skelettkonstruktionen, stomhuset) och
medgiva ett intensivare utnyttjande av arealen än i
tegelhus. Under vissa förutsättningar åstadkommes även
en snabbare och billigare arbetsprocess. Av
ekonomiska skäl användas sålunda dessa material i större
husbyggnader, såsom fabriksbyggnader och på senare
tid hyreshus.

Vad det mindre bostadshuset angår, där träet t. v.
för oss Utgör det ekonomiska materialet, utgör
visserligen den moderna standardkonstruktionen en
fackverksanordning, men effekten ligger här på
ett annat plan, icke berörande
utrymmesdispositionen.

Ifråga om fabriksbyggnader äro
skelettkonstruktionens möjligheter till stora spännvidder sedan länge
utnyttjade, likaså de horisontella taken.
Horisontalbetoningen är här tämligen given. Strävandet efter
ljusmaximum genom ökning av fönsterarealen har
drivits till sin höjdpunkt i konstruktioner sådana
som Bauhaus i Dessau, där ytterväggen är helt glas,
vilande på det utdragna bjälklaget
(konsolkonstruktion).

Dessa möjligheter till ökad ljusareal genom större
spännvidder och till horisontal takbehandling har
man velat utnyttja jämväl i fråga om bostadhus,
flervåningshus och även mindre (i utlandet). Le
Corbusiers insats härvidlag är allmänt bekant.

För en konstruktör torde det från början ha stått
klart, för många bland arkitekterna så småningom
ha blivit eller bliva klart, att Le Corbusiers insats med
hänsyn till ekonomisk och teknisk förbättring av
husbyggandet, sådan denna insats kommit till uttryck i
vissa hans egna skapelser, väl kan diskuteras. På
gestaltningen, den yttre och inre prägeln på det
moderna husbyggandet, har han otvivelaktigt haft ett
starkt inflytande. Skada blott att hans med äkta
gallisk esprit uppbyggda, ofta i paradoxens form
framlagda förkunnelse här i vårt land stundom
serverats så germanskt töcknig och tungfotad.

För mig står alltjämt av hans originalförkunnelse
en tes mer klar och övertygande än andra: "Le
standard, c’est le perfectionnement."

I hög grad påverkad av Le Corbusier är i viss
utsträckning centraleuropeisk modern byggnadskonst
(ex. experimentanläggningarna i Dessau, Stuttgart,
Breslau). Motsvarande anläggning i Frankfurt a/M.
torde redan få anses betydligt modererad.
Entusiastiska förespråkare för den "nya saklighet" som man
ansett sig finna i denna moderna, kontinentala
byggnadskonst saknas som bekant ej här hemma.
Liksom motståndare. Den ena parten ser i "den nya
arkitekturen" en renodlad lösning på problemet
konstruktion och form, ett tillfredsställande av
berättigade krav på ljus, luft, hygien. Den andra parten
åter befarar en omotiverad, rent yttre mekanisering,
ett tillgodoseende av vissa till siii betydelse
överdrivna eller framkonstruerade behov, på bekostnad av
andra, fullt legitima. Till och med motsättningen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:09:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929v/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free