Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
TEKNISK TIDSKRIFT
28 sept. 1929
nationell—antinationell och social—antisocial har
upprullats, till uppbyggelse för de troende.
Otvivelaktigt föreligger ifråga om många "den nya
saklighetens" anhängare bland våra fackmän en ärlig
strävan mot större förståelse för teknik och ekonomi,
och för tidens sociala inriktning, än som präglat vår
byggnadskonst före — låt oss säga — det sista
decenniet. Men goda avsikter är icke detsamma som goda
resultat. Under detta nu förflutna decennium har dock,
tack vare insatser från många goda krafter, alltför
mycket framväxt inom landet — och fullt
självständigt — just ifråga om ekonomi och ändamålsenlighet
i konstruktion och form, för att vi icke skulle ha
anledning taga vara på och erkänna detta, i stället
för att reservationslöst acceptera vad som nu
presterats t. e. i Centraleuropa, med åsidosättande av egna
resultat. En tendens i den senare riktningen
föreligger uppenbart. Mer dock i teorien än i den praktiska
tillämpningen.
(I själva verket är det ingalunda svårt att spåra
svenska föregångare till de mera karakteristiska och
reellt betydande dragen i s. k. modern planlösning:
t. e. centralrummet, de låga sammanhängande
fönsterraderna, sovhytterna, vråarna etc., såväl som i den
inre och yttre, enkla, strama material- och
formbehandlingen.)
Sådan situationen nu är, tillspetsad kan man
kanske säga, torde det vara av intresse att betrakta
den "nya rörelsen" i dess sammanhang med pågående
normala reformarbete och söka erhålla
en tillförlitlig kritisk värdering av de
framträdande nya moment som den
kan tillföra oss — i fråga om
konstruktion och form (gestaltning).
Till belysande av denna fråga torde
en liten kritisk revy av de så ofta
citerade tyska anläggningarna, särskilt
de i Dessau-Törten och i
Stuttgart-Weissenhof, få anses berättigad —
icke minst med hänsyn till den något
väl lyriska förkunnelse som härom
förekommit och enär man alltjämt
synes vara benägen att angiva dessa
skapelser såsom "Urquelle" (med le
Corbu-sier såsom lärofader) för detta "Neues
Bauen". Min revy är grundad dels på
egna färska iakttagelser, dels på
material, som välvilligt ställts till mitt
förfogande av Deutsche
Reichsforschungsgesellschaft (Rfg) i Berlin, det centrala
forskningsinstitutet för Wohnungsbau,
förvaltare av 8 mill. Rm. Jag
antecknar ur min resedagbok, beträffande
Siedlung Dessau:
Ett i stort sett och även ur social
synpunkt föga lyckat experiment i stor
skala med användande av moderna
material och moderna, i och för sig
mycket intressanta arbetsmetoder. Tak
och väggar bristfälliga (sprickbildning).
Anläggningen trist och i hög grad
ovårdad. En beklämmande motsats till
Stockholms stads första 200-husbygge
Fig. 2. Siedlung Dessau. Gårdsfasad. för ungefär motsvarande klientel. Runt
!
Fig. 3. Siedlung Dessau. S. k. plåthus.
TJ
Fig. 1. Siedlung Dessau. Gatubild.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
