Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 4 jan. 1930 - 1929 — ett gott år för den industriella produktionen — 1930? av Filip Oberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’2
TEKNISK TIDSKRIFT
11 jan. 1930
och (less avspegling i Europa medfört en mycket
ut-prägad förlamning av marknaden för aktieemissioner.
Produktionen har trots åtstramningen på
penningmarknaden — som dock icke gällde aktieemissioner
— utvecklats på ett betydligt mera tillfredsställande
sätt, än man hade anledning att vänta vid årets
början. I Tyskland inträdde sålunda redan på våren en
tydlig förbättring av situationen, och produktionen
under året torde hålla sig väl i höjd med den för
1928. I England har den tunga industrien visat en
gentemot föregående år tydlig stegring av
tillverk-ningskvantiteterna, medan däremot textilindustrien
arbetat under mycket ogynnsamma
avsättningsförhållanden. I Frankrike har under större delen av året
pågått en fortsatt mycket gynnsam
konjunkturutveckling, men höstmånaderna medförde någon avmattning.
U. S. A. har under första halvåret företett
förmånligare produktionssiffror än någonsin tidigare, men
redan någon tid före börskraschen kunde vissa svaga
tecken till avmattning registreras. De för tiden efter
sammanbrottet föreliggande uppgifterna över den
amerikanska produktionen visa att lyx- och
avbetalningsbranscherna omedelbart och mycket markerat
fått känning av en nedgång i marknadens köpkraft
och att denna nedgång redan diskonterats av en så
betydelsefull basindustri som järn och stål. vilken
fått sina order från i främsta rummet automobil- och
byggnadsindustrien reducerad. — För vårt lands del
har det gångna året otvivelaktigt varit exceptionellt
förmånligt. Flertalet av våra viktigare industrigrenar
torde kunna notera nya rekordsiffror, vad
tillverkning och försäljning beträffa, och sannolikt i regel
även i fråga om vinsten. Vår penningmarknad har
hela året varit lätt, och vårt valutatillgodohavande
har slagit nytt rekord. Vårt ekonomiska läge måste
sålunda i dess helhet betecknas såsom utomordentligt
gott, och den höjning av diskontot, som ägt rum
under året, från 41/2 till 5y2 %. har betingats av
stegringen av det engelska diskontot, medan däremot
underlåtenheten att följa med sänkningen synes sakna
en tillfredsställande förklaring. Utvecklingen i U. S.
A. har ännu icke i något avseende avspeglat sig i vår
produktion, medan den däremot givet gjort sig
gällande på fondmarknaden liksom den naturligtvis tagit
sig uttryck i en avvaktande hållning på vissa av våra
avsättningsmarknader.
Förenta staterna.
Det torde vara mycket länge sedan
konjunkturutsikterna vid ett årsskifte tedde sig så ovissa, som de
nu göra. Den ekonomiska situationen spelar i U. S. A.
numera en alltför dominerande roll för världen i dess
helhet, för att ett djupare konjunkturomslag där icke
skulle komma att få de mest allvarliga konsekvenser
för det ekonomiska livet i hela Europa. Även en
blott och bar avmattning i konjunkturen i U. S. A.
skulle försvåra den direkta avsättningen-där för stora
delar av vår industri, samtidigt som den amerikanska
konkurrensen på såväl den inhemska svenska
marknaden som på våra övriga marknader skulle komma att
skärpas. Redan före börskrisen kunde såsom antytts
en avmattning inom vissa branscher konstateras, och
den väl vederhäftigaste av alla amerikanska
produk-tionsindices — den amerikanska
centralbanksledningens — ger otvivelaktigt vid handen, att
produktionen nådde sitt maximum redan i juli. då indexsiff-
ran var 126, ocli sedan dess sakta fallit till 121 för
september och 117 för oktober eller samma siffra som
för årets första månad. Siffrorna för november och
december torde otvivelaktigt komma att visa ett ännu
kraftigare fall, då ju först under desamma de direkt
av börskraschen förorsakade verkningarna kunna
komma i någon, om än relativt ringa grad. till synes
i produktionssiffrorna. Det är emellertid icke blott
de rena lyxindustrierna, som drabbats av bakslag —
om man nu dit kan föra automobilindustrien; de
kunde omedelbart efter börskrisen inregistrera ett
markerat oförmånligt omslag på marknaden :— utan
även en så betydande basindustri som järn och stål
har såsom förut nämnts måst reducera sin produktion
mycket avsevärt. Redan i oktober sjönk den
utnyttjade delen av denna industris kapacitet från 92 proc.
för september till 87 och för närvarande lär enligt
tillgängliga uppgifter endast cirka 65 proc. vara tagen i
anspråk. De föreliggande siffrorna för
automobilin-dustriens tillverkning under månaderna efter
börskraschen visa att den redan förut vikande tendensen
inom denna bransch starkt accentuerats. Lägger man
till dessa redan nämnda betydande delar av det
amerikanska näringslivet även de många andra med
av-betalningssystem arbetande branscherna, som
säkerligen höra till de för konjunkturförändringar
känsligaste. så torde det väl få betecknas såsom högst
tvivelaktigt, om icke produktionsminskningen måste
komma att så allvarligt reducera köpkraften och
köplusten hos den stora massan att även de på den mera
omedelbara konsumtionen arbetande näringsgrenarna
icke kunna undgå att få se sin avsättning minskad.
Faran för en mera markerad allmän försämring av
konjunkturen är av allt att döma relativt stor. Det
torde näppeligen lyckas att med sådana medel som
nyanläggningar från industriens sida, vilka göras på
regeringens framställning, mera än relativt tillfälligt
och i jämförelsevis ringa skala hålla produktionen
uppe. Likaså torde väl en sådan åtgärd som den
Fordska löneökningen få uppfattas snarast såsom ett
kuriosum. Det spelar oändligt liten roll för den
samlade amerikanska köpkraften, om Ford skänker sina
arbetare 15 mill. dollar eller ej per år, och det torde
icke finnas någon som helst sannolikhet för att övriga
amerikanska arbetsgivare skulle följa hans exempel.
Säkerligen ha de Fordska löneprinciperna spelat
relativt ringa roll för den ekonomiska utvecklingen i
U. S. A. under den högkonjunktur, som nu måhända
står inför sin avslutning. Det finns ett maximum
även för de höga lönernas princip och en höjning
ovanför detta maximum måste betecknas såsom
stridande mot sund ekonomi. De psykologiska
faktorerna synas i den nuvarande situationen underskattas.
Det är icke blott köpkraften hos den stora massan
utan även köplusten hos densamma som är av
avgörande betydelse för den fortsatta
konjunkturutvecklingen. Köplusten minskas säkerligen i
synnerligen hög grad genom den känsla av ovisshet
beträffande den närmaste tidens ekonomiska utveckling,
som sprider sig betydligt snabbare än den direkta
minskningen av köpkraften. Den stora massan av
amerikanska producenter — och de betyda avsevärt
mer än de stora koncerner, som regeringen kan
påverka direkt — anse säkerligen den nuvarande ovissa
situationen allt annat än inbjudande till
nyanläggningar, då redan den utnyttjade delen av produktions-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
