Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 4 jan. 1930 - Snöstormsvarningar på riksgränsbanan, av C. J. Östman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’10
TEKNISK TIDSKRIFT
11 jan. 1930
skrivna storm. Vid en jämförelse mellan
dessa och de kurvor, som erhållits för en
västlig snöstorm, framgår, att lufttrycket
i föreliggande fall undergår endast
långsamma förändringar, först i stigande
sedan i fallande riktning. Ej heller
temperaturkurvan uppvisar några större
variationer; angående denna kurva bör dock
påpekas, att temperaturen i allmänhet
långsamt sjunker. Förutsättning för
storm av denna typ synes vara, att
relativt kall och tung luft ligger anhopad
över norra Skandinavien. Härigenom
tilltager täthetsskillnaden i horisontell led
från det inre av Norrland mot norska
kusten och en aspiration inträder genom
fjällpassen mot havet i väster. Denna
förstärkes genom de barometerminima,
som framtränga utefter norska kusten
eller förskjutas in över mellersta Sverige;
de äro emellertid icke i stånd att
genomtränga den stabilt skiktade atmosfären
över köldområdet i norra Skandinavien.
Vindens långsamma tilltagande ävensom
fuktighetens oregelbundna variationer
framgå också ur registreringarna.
Om man utför en medeltalsberäkning
för ostliga snöstormar, i likhet med vad
som skett rörande de västliga, erhålles
för tio stormtillfällen om tillhopa 23
dagar av denna typ följande värden:
nederbördsmängden är i genomsnitt för varje
tillfälle blott 1,3 mm, dvs. i regel inga
större mängder, vilket däremot är fallet
för de västliga stormarna. De
trafikhinder, som ibland uppkomma, orsakas
således huvudsakligen av drivsnö, vilket i
sin tur är beroende av konsistensen och
tjockleken av det snötäcke, som finnes
före stormens utbrott. Det är särskilt
Fig. 4.
från att vara 3 m/sek. kl. 7, blev den 6 m/sek. kl. 8,
8,0 m/sek. kl. 9 em. samt 10 m/sek. kl. 2 fm.
Vinden fortsatte därefter att öka eller höll sig tidvis
oförändrad samt nådde högsta styrkan 19 m/sek.
mellan kl. 3 och 9 fm. den 8, då ovädrets centrum
befann sig c:a 500 km i sydväst och fallområdet
passerade platsen. Temperaturen, som var c:a -|- 6
grader på kvällen den o, sjönk därefter tämligen jämnt
ned till — 1 på morgonen den 8. Relativa
fuktigheten, som på morgonen den 5 var 86 %, började
redan vid middagstiden variera mellan 75 och 90 %
och nådde det högsta värdet 95 % vid 6-tiden på
kvällen den 6, sjönk därefter etappvis ned till 60 à 55 %
mellan kl. 8 och 10 på morgonen den 8.
Barometer-ståndet steg långsamt till förmiddagen den 7 och
sjönk följande dygn 6 mm. Vid detta stormtillfälle
föll ingen nederbörd. Figur 4 innehåller de
registre-ringskurvor, vilka erhållits vid tiden för här be-
under dessa ostliga stormar, som
snömassorna bli mycket hårt sammanpackade.
Vid den kalla väderlek, som enligt det
föregående i allmänhet råder härunder,
är för övrigt snön av en torrare och
hårdare beskaffenhet än vid de västliga
snöstormarna med i regel mildare väder.
Snötäckets tjocklek är givetvis summan eller
skillnaden mellan den vinddrivna och fallna
snömängden. Beräkning av den genom snöstorm
orsakade förändringen i snömängden över en viss trakt
sker följaktligen icke utan svårigheter. Såsom
medelvärde för lufttrycket i Riksgränsen erhålles för här
behandlade tio stormar 760 mm, och i lågtryckets
djupaste del vid Färöarna eller något sydväst om
Lofoten 733 mm. Det vanligaste utseendet av detta
väderleksläge framställes i fig. 5. Såsom redan
nämnts är den något långsammare rörelsen hos dessa
oväder orsak till den större varaktigheten hos
oststormarna. De synnerligen svåra snöstormarna den
31 jan.—1 februari 1928 samt 15—16 april 1926 voro
av denna typ.
Strängt taget finns det ingen väderlekssituation, som
är den andra lik; en klassificering av cykloner måste
därför ske under iakttagande av en viss begränsning.
Förutom de två beskrivna huvudtyperna har vid stu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
