Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 4 jan. 1930 - Snöstormsvarningar på riksgränsbanan, av C. J. Östman - Notiser - Försäkringsrådet - Tekniska högskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 jan. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
11
diet av ovan nämnda kartmaterial kunnat särskiljas
huvudsakligen ytterligare följande mera tydligt
markerade situationer. Över Östersjön, Bottniska viken
och Finland röra sig cykloner dels i övervägande
nordlig, dels i sydlig riktning, vilka ge upphov till
stormar från öster resp. väster. Vindar från bägge
dessa riktningar — först från öster sedan från
väster — stå i samband med de cykloner, vars
centrum passerar i ostlig riktning något söder om
Riksgränsen. Även en anticyklon, som är stationerad
över mellersta Sverige, medför i vissa fall snöstorm.
Svagt utbildade cykloner, vilka röra sig mitt över
här ifrågavarande trakter i norra Norrland ge ibland
rikligt snöfall, men däremot icke hård vind.
De medelvärden och beskrivningar, som lämnats i
det föregående, framställa i stora drag det vanligaste
förloppet av snöstormar. Dessa preliminära resultat
äro dessutom avsedda att tjäna såsom ett litet
hjälpmedel vid försöket att förutse de stormar, varom här
är fråga, intill dess att den fortsatta undersökningen
mera ingående klargjort deras natur.
Prognosstäl-laren erhåller nämligen ur sagda resultat bl. a. en
ledning vid bedömandet av väderlekskartans
vanligaste utseende, i de fall då sannolikheten för
snöstorm är stor. Vidare är det möjligt att av desamma
bilda sig en uppfattning om de olika meteorologiska
elementens förlopp. I detta sammanhang synes det
emellertid vara lämpligt erinra om, att två till synes
rätt lika väderlekssituationer icke så sällan i
fortsättningen utvecklas på helt olika sätt, varför
till-lämpandet av vissa karttyper bör ske med största
försiktighet och begagnas endast såsom stöd för de
slutsatser prognosställaren dragit ur en grundlig
diagnos av varje föreliggande fall. Det är dock
mycket praktiskt att hava resultatet av speciella
undersökningar, avsett att begagnas i det dagliga
prognosarbetet, till hands på ett överskådligt och lätt
tillgängligt sätt. Detta gäller givetvis i högsta grad
för sådana företeelser, vilka äro aktuella blott vissa
delar av året.
Slutligen skall här lämnas en kort redogörelse över
huru försöket med snöstormsvarningar utfallit.
Under det första året, eller närmare bestämt från mars
månad 1927 till och med april 1928, utfärdades 36
varningar, av vilka 60 % voro riktiga; övriga 40 %
utgjordes av varningar, som utskickats för sent, eller
sådana, som icke efterföljts av storm. Därjämte
förekommo en del stormar, som icke blevo förutsagda
genom varningstelegram. Under den följande
vintern 1928/29 skedde en liten förbättring av försökets
resultat med c:a 8 %, men antalet försummade
stormvarningar förblev i det närmaste oförändrat.
En värdefull hjälp vid bedömning av
stormvarningsresultatet ha de anteckningar utgjort, vilka
adressaterna i Abisko och Kopparåsen plägat göra å den
mottagna telegramblanketten. Förutom iakttagelser
över väder och vind vid tiden för den befarade
stormen meddelas även de åtgärder, som i de olika fallen
vidtagits för att hålla banan i ordning. Resultatet
av försöket måste betraktas såsom föga gott,
beroende på ofullständig kännedom om de meteorologiska
förhållandena i dessa trakter. Av detsamma har
emellertid visats, att i fjälltrakterna vid denna
järnväg förekomma lokala förhållanden, vilka, svårligen
kunna iakttagas på den i stora drag tecknade
väderlekskartan, samt att följaktligen den verkan prog-
nosställaren av erfarenhet tillmäter olika cyklontyper
är beträffande dessa trakter av en beskaffenhet, som
måste bli föremål för särskilda studier. Därjämte
råder intet tvivel om, att största delen av de fortsatta
studierna måste förläggas till trakten för dessa
stormar. Byrådirektör Sandström, som under längre och
kortare tider uppehållit sig i de norrländska
fjälltrakterna för att på nära håll iakttaga dess
skiftande väderlek, har föreslagit inrättandet av ett
meteorologiskt observatorium i Riksgränsen, vilket även
beslutats av riksdagen. Vid detta skola bl. a. just
snöstormarna bli föremål för ingående studier, och
man har även tänkt sig, att den på platsen
stationerade meteorologen skulle utfärda varningar för
desamma. Undersökningarna skola ske förutom genom
direkta iakttagelser även med tillhjälp av
registerande instrument; såväl dal- som höjdobservationer
skola anordnas. Med hänsyn till betydelsen av dessa
varningar har järnvägsstyrelsen på byrådirektör
Sandströms initiativ redan igångsatt vissa
högfjällsobservationer. Observatoriet i Riksgränsen, vilket
lyder under statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt, trädde i verksamhet den 1 januari i år.
NOTISER
Försäkringsrådet. Arbetsgivarnas och arbetarnas
nuvarande representanter i försäkringsrådet, sekreteraren
I. A. Wallenius och f. disponenten O. H. Almström samt
f. förtroendemannen O. Carlsson och Stockholms
stadsfullmäktiges ordförande K. A. Tengdahl, skola enligt
k. m:ts beslut även under åren 1930—1931 vara
ledamöter av försäkringsrådet.
Tekniska högskolan. Vid utgången av
ansökningstiden till den lediga professuren i vägbyggnad oeh
kommunikationsteknik vid Tekniska högskolan hade
ansökningar inkommit från docenten vid Polyteknisk
Lærean-stalt i Köpenhamn, ingeniör Chr. Qvistgaard Baij, kap-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
