Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 4 jan. 1930 - Notiser - Flottans ingenjörsförening - Reseberättelse - Litteratur: Insänd litteratur - Tekniska föreningar - Tekniska föreningen i Västerås, av F. E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’14
TEKNISK TIDSKRIFT
11 jan. 1930
gaard, sekreterare, samt elektroingenjör E. Bresky,
skattmästare.
Reseberättelse. Från kommerskollegium har
inkommit följande reseberättelse: dnr 1332/1929:
Reseberättelse rörande studieresa till Tyskland, Schweiz och
Österrike 10 april 1929—17 maj 1929 för studier rörande
tekniska och organisatoriska åtgärder för samköming
mellan kraftverk, av ingenjören Konrad Schinkler.
LITTERATUR
Insänd litteratur.
Tidskrift för elementär matematik, fysik och kemi,
utgiven av C. E. Blom, C. O. G. Borelius, J. S.
Hedström och G. Starck, häfte 2. Stockholm 1929, Albert
Bonnier. Pris kr. 2: 25.
Amerika — en ny civilisation?, av Karl Petander.
Stockholm 1929, Kooperativa förbundets bokförlag.
Elektro-Werkzeuge, Kleinwerkzeugmaschinen mit
Einbaumotor und biegsame Wellen, av Hans Pein. Berlin
1929, Julius Springer. Pris RM 6: 90.
Dampfturbinenschaufeln, Profilformen, Werkstoffe,
Herstellung und Erfahrungen, av Hans Krüger. Berlin
1930, Julius Springer. Pris häftad EM 15, bunden RM
16: 50. .
Der Einfluss des Beschäftigungsgrades auf die
industrielle Kostenentwicklung, av Herbert Peiser. Serien
Betriebswirtschaftliche Zeitfragen, häfte 7. Berlin 192i9.
Julius Springer. Pris RM 3.
Vom Wasser, Ein Jahrbuch für Wasserchemie und
Wasserreinigungstechnik, utgiven av Fachgruppe für
Wasserchemie des Vereins Deutscher Chemiker, band
II. Berlin 1929, Verlag Chemie. Pris häftad RM 20,
bunden RM 21.
Forschungsarbeiten auf dem Gebiete des
Ingenieurwesens, utgiven av Verein Deutscher Ingenieure, häfte
321, innehållande Beitrag zur Regelung der
Kreiselpumpen und Untersuchungen über die theoretische und
wirkliche Förderhöhe, av Wilhelm Siebrecht; häfte 323,
innehållande Dynamische und statische Zugversuche an
Aluminium-Einzelkristallen, av J. Weerts. Berlin 1929,
VDI-Verlag.
TEKNISKA FÖRENINGAR
Tekniska föreningen i Västerås
höll den 16 november1 1929 sin 23: dje Arosmässa pä
Stadshotellet i Västerås.
Mässan, som besöktes av omkring 350 personer,
öppnades av landshövding Murray, som välvilligt åtagit sig
att leda förhandlingarna. Landshövdingen hälsade de
närvarande välkomna, varvid han särskilt vände sig till
de närvarande representanterna för regeringen,
statsråden Lübeck och Lundvik.
Ordet överlämnades därefter till kammarrättsrådet,
jur. dr C. Kuylenstierna, som talade över ämnet
"Skatteproblemen ur industriens synpunkt".
Föredragshållaren, som på grund av den begränsade
tid han hade till sitt förfogande, inskränkte sig till att
tala om industrien under aktiebolagets form och de
direkta skatterna, började med att undersöka, huru
förhållandena skulle gestalta sig, om skatterna på
aktiebolagen helt plötsligt alldeles borttoges. Skattebeloppet
måste då uttagas pä annat sätt. Härvid äro — bortsett
från de indirekta skatterna — två ytterligheter
tänkbara. Skatten kan läggas företrädesvis på de större
inkomsttagarna och den kan läggas företrädesvis på de
mindre inkomstkategorierna.
’ Referatet tidskriften tillhanda den 20 dec.
I de båda fallen minskas industriens omkostnader och
ökas dess vinstmarginal. Men ökad vinstmarginal skulle
nog betyda ökad arbetslön och ej större utdelning. I
förra fallet få dessutom aktieägarna i denna sin
egenskap övertaga en stor del av den skatt de förut fått
vidkännas i form av minskad utdelning på grund av
bolagens skatt. I senare fallet skulle industriarbetarna,
som äro de största inkomsttagarna bland de lägre
inkomstkategorierna, få det mesta på sig. Om då
vinstmarginalen ökades för bolagen skulle detta leda till
ökade arbetslöner, varvid de minst bärkraftiga företagen
skulle bli mest lidande.
Även en annan synpunkt finnes på saken. Om ökad
vinst verkligen, genom borttagande av bolagens
beskattning, skulle erhållas, kan man vänta ökad tillströmning
av utländskt kapital. Men detta är ej uteslutande bra,
om det nämligen icke effektivt" bindes här. Det blir lätt
kapitalrörelser ur landet vid dåliga tider, vilket är till
skada för industribolagen.
Följden av skattelättnader för industribolagen kan
tänkas bli t. o. m. ett sämre resultat än förut för
aktieägarna och om skattelindringen blir allt för betydande
även för bolagen medföra mindre önskvärda
konsekvenser.
Föredragshållaren ansåg för den skull att det icke
var självklart, att det var bäst för industrien om den
befriades från all skatt.
Då uppställer sig frågan vad kan och bör ske.
Därvid berördes först frågan om "dubbelbeskattning".
Detta betyder ej två gånger så stor skatt utan en
beskattning två gånger på samma beskattningsföremål.
Den dubbelbeskattning, som här förekommer, är mest
tyngande beträffande kommunalskatten. Huruvida en
dubbelbeskattning är rättvis, kan diskuteras. Det finnes
mycket som talar för och emot och det är svårt att ge
svar på frågan. Uppskattningen blir subjektiv. Vid
frågans lösning torde i praktiken den större eller mindre
"rättvisan" komma att spela underordnad roll.
Föredraganden var av den uppfattningen, att en
sänkning av industriens skatter vore lämplig, även om vinaten
för industrien icke skulle bli lika stor som sänkningen,
vilket han icke trodde, att den skulle bli. Men det har
sitt psykologiska värde, att tendensen är nedåt och att
ökningshotet försvinner. Det bör bort. Av synnerlig
vikt är, att industrien kan säkert kalkylera med
skatteomkostnaden och att höjning icke är att befara. Dr
Kuylenstierna ansåg, att vändpunkten nu var nådd.
Ett tecken därpå var borttagandet av
kedjebeskattningen.
Det viktigaste och i praktiken verkningsfullaste skälet
för skattesänkning är, att industrien i flertalet
främmande länder, trots högre skattetryck i allmänhet, har
lägre belastning av industrien. Häri ligger en fara för
att våra internationella företag söka sig till utlandet.
En viss lättnad för industrien bör kunna ske.
När man kalkylerar med skattelättnad för industrien,
torde problemställningen böra bli denna: Huru mycket
kan och bör industrien sammanlagt bära? Hur bör
sedan detta belopp slås ut på industrien? Ej i och för
sig otänkbart är, att det kan befinnas riktigt med
höjning på någon punkt, för att lättnaden skall bli större
på en annan. Fråga är då blott om industriföretagens
inbördes belastning.
Kommunalskatten på bolagen torde svårligen kunna
nämnvärt minskas. Kommunerna äro känsliga för
inkomsterna från bolagen och aktieägarna kunna i regel
icke kommunalt beskattas i industrikommunen. En
sänkning skulle gå ut över de anställdas kommunala
skatter med åtföljande större löner. Men önskvärt vore,
att kommunalskatten bleve mera jämn.
Kommunalskatten kunde utbytas mot en ej genomsnittligt högre men
jämnare skatt, dvs. i praktiken ett slags näringsskatt.
Detta är något helt annat än att ha en näringsskatt så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
