Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 4 jan. 1930 - Tekniska föreningar - Tekniska föreningen i Västerås, av F. E. - Norrköpings polytekniska förening, av Br.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 jan. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
15
som tillägg till nuvarande inkomstskatten, vilket
tidigare ifrågasatts.
I fråga om statsskatten bör man utgå ifrån huru stort
belopp tillsammans bolagen böra bära och så dela
beloppet. Frågan om progressiv eller proportionell
statsskatt på bolagen kan så diskuteras. Göres den
proportionell, uppstår en ökad skattebelastning av de med
sämst utbyte arbetande bolagen. Detta torde, särskilt
vid konkurrens med utlandet, icke vara bra.
Möjlighet torde finnas att införa kupongskatt
beträffande stats beskattningen; vid kommunalskatten blir det
av förut nämnt skäl svårt. Vid kupongskatt innehåller
bolaget viss procent på utdelningen, vilket inlevereras
som ett förskott på aktieägarnas skatt. Detta förskott
får denne sedan avräkna från sin skatt på utdelningen.
I förhållande till aktieägare i utlandet skulle
kupongskatten ersätta den nuvarande inkomstskatten, vilken nu
är svår att få in. Genom att tack vare kupongskatten
skatten på aktier i utlandet bättre flyter in, skulle
fördel erhållas för industrien. Åtgärden skulle även
befordra de svenska papperens ställning på utländska
börser.
Vid diskussion av skatteproblemen böra
holdingbola-gen behandlas helt fristående från industribolagen. En
betydlig lättnad i de förras beskattning skulle troligen
betyda ett så mycket större antal dylika bolag här i
riket, att därav följde ökad skatteintäkt.
Kedjebeskattningen togs bort för att bolagen skola
kunna organisera sig bättre. En reformering av
nuvarande utskiftningsskatten för åvägabringande av lättnad
vid fusioner och därmed följande rationalisering synes
tänkbar i ungefärlig likhet med skattelagstiftningen i
U. S. A.
Härefter berörde föredragshållaren frågan om
avskrivning på inventarier m. m. Talaren framhöll här
skillnaden mellan avskrivningar för konsolidering och
avskrivningar för slitage. Skattelagstiftningen avser att
avskrivning får ske med ledning av värdeminskning för
slitage. Den på grund härav erforderliga
skattebokföringen vid sidan om affärsbokföringen vore önskvärd att
få bort, men då bör vinsten på realisationsförsäljningar
beskattas. Frågan kan tänkas löst i mer eller mindre
nära anslutning till 1924 års skatteberednings p. m. i
ämnet (Sveriges off. utredn. 1927: 23).
Till slut berördes den aktuella frågan om
uppbördssakkunnigas betänkande, som bl. a. går ut på att
arbetarnas skatter betalas med innehållen lön. Vid detta
spörsmåls lösning torde frågan, huruvida arbetsgivarnas
avdrag på arbetslönerna av arbetarnas skatter skall
komma att medföra ökade löner, spela stor roll.
Efter det med kraftigt bifall emottagna föredraget följde
en längre diskussion med anföranden av lektor Ask,
professor Sillén, direktör Falk, civilingenjör Liljeblad,
direktör Blume, kapten Nordlund, kapten Wallenberg,
direktör Berger, direktör Winkler och föredragshållaren.
Under diskussionen betonades från industrihåll
särskilt det olämpliga i att industrien icke själv, då det
gäller beskattningen, får ordna avskrivningsfrågan.
Olämpligheten av dubbelbeskattning på aktiebolagens
vinster betonades även kraftigt. Vidare framhölls att
om lättnader bereddes industrien i fråga om skatter,
detta icke med nödvändighet behövde betyda ökade
skatter på annat håll, om nämligen nödig sparsamhet ifråga
om statens och kommunernas utgifter alltid iakttoges.
Sedan landshövdingen avtackat föredragshållaren och
deltagarna i diskussionen, avslöts det 3 timmar långa
sammanträdet vid 9-tiden.
Därefter vidtog supé och nachspiel, besökt av cirka
160 personer. Tal hölls därvid av föreningens v.
ordförande dir. Lindén för landshövding Murray för att han
velat leda dagens förhandlingar. Landshövdingen talade
för statsråden och statsrådet Lundvik höll ett tal, som
kraftigt betonade den svenska industriens betydelse för
landet. Från föreningens ordförande dir. Edström, som
vid tiden för sammanträdet befann sig i Shanghai,
anlände ett hälsningstelegram, som å landshövdingens
förslag besvarades med ett telegram till dir. Edström.
Lantbruksingenjör Nordin talade för samförstånd alla
svenskar emellan och till slut tackade statsrådet Lübeck
med ett humoristiskt anförande på gästernas vägnar
föreningen och utbringade ett leve för den närvarande
ordföranden dir. Lindén, som ordnat årets Arosmässa.
Till underhållning bidrogo herrar Cronholm,
Wahlström, Bieth och Fröier med sång och musik.
F. E.
Norrköpings polytekniska förening
höll sammanträde med julsupé och dans den 14 dec.
’Sammanträdet som var talrikt besökt öppnades av
ordföranden stadsingenjör John E. Petterson. Vid företaget
styrelseval omvaldes samtliga nuvarande styrelseledamöter:
stadsingenjör John E. Petterson, ordförande; kapten
Frank Bensow, v. ordförande; direktör Sven Anderson,
kassaförvaltare; ingenjör Karl Brunnander, sekreterare;
rektor Ryno Lundqvist med ingenjör Martin Ljungberg
som suppleant. Till valnämnd utsågs: ingenjörerna I.
Berg, E. Espelund, Th. Frisk, D. Fritzberg, O. Gillberg
och S. Sterner. Revisorer: ingenjörerna B. Åhrén och
G. östman med ingenjör K. A. Westerlund som suppleant.
Klubbmästare: ingenjör T. Eichstädt, med ingenjör O.
Philip som suppleant. Bibliotekarie: ingenjör H.
Bengtsson.
Kapten A. Fdodéjj-, Stockholm, höll därefter föredrag
om "Sveriges Grönlandsflygning" och visade en
intressant och väl upptagen film från den bekanta färden.
Besegrandet av Atlanten flygvägen är ett önskemål
nästan lika gammalt som flygkonsten själv. Länge
ansågs emellertid det önskemålet som en fantastisk dröm,
men flygteknikens snabba utveckling alltsedan
världskrigets början möjliggjorde drömmens omformande till
verklighet, och det tillkom Charles Lindberg att visa
gamla och nya världen det nya kommunikationsmedlets
användbarhet. Hans glänsande sportbragd betecknar
inledningen till en ny epok i flygningens historia och han
har för evärdliga tider ristat sitt namn i historiens blad.
Ännu återstod emellertid att kommersiellt utnyttja
detta flygteknikens framsteg och härvid komma delvis
andra synpunkter att göra sig gällande än
sportflygningens. Den moderna trafikflygningen får icke ta de
risker som en sportflygare ofta måste ta.
Trafikflygningen ansvarar för passagerare och gods och måste
därtill räkna med minst 90 % regelmässighet. Dessa
synpunkter äro därför de ledande vid bedömandet av
lämplig flygväg Europa—Amerika.
Nära till hands ligger då en strävan att kunna
utföra flygningen i etapper och en sådan möjlighet
erbjuder just flygvägen
Sverige—Island—Grönland—Labrador. Här finnas naturliga landningsplatser, vilket
givetvis är av största fördel, och vidare flera och bättre
orienteringsmöjligheter än i en direkt flyglinje. En sådan
flyglinje måste emellertid undersökas och även härvid
hava amerikanarna gått i täten. "Sverige"-flygningen
avsåg att utgöra den svenska insatsen i dessa
strävanden att flygvägen förena Europa med Amerika.
Flygningens a och o beror emellertid på vilket flygplan
och vilken motor man använder. Här valdes ett
Junkerplan, W 33; ett flygplan, som under en mångårig
trafikflygning visat de allra bästa resultat i fråga om
flygegenskaper och det flygplanet visade sig även under själva
flygningen hava varit ett gott plan. Motorn var också
en Junkermotor, en 360 hkr vattenkyld L 5 motor, det
visade sig emellertid vara ett dåligt val.
Instrumenteringen var den modernast tänkbara,
dubbelkommando, dubbel uppsättning kompasser,
dimflyg-ningsinstrument, höjdmätare, hastighetsmätare m. m.
För påfyllning av kylvattnet hade vidtagits en extra
anordning, som möjliggjorde påfyllning inifrån förare-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
