Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 11 jan. 1930 - De europeiska kolexportmarknaderna under 1929, av Bn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’18
TEKNISK TIDSKRIFT
11 jan. 1930
Lamb- !
ton
Prime
B. S. Y.
[-Cow-den–]
{+Cow-
den-+}
South 0"e„r, Class Coking D. C. B. Asso-
lletton i Durham Un- b°reede" Smalls ciation
Sootch schle-
i Prima | Prima
i Ober- i Ober-
1929
Börj. jan..........lä/9 15 3 w/e w/9 "/s «/« lö/6 13/s u.s 12 9 "/- "/» »/» w/e
medio „ .... 15 9 »/« 13/9 w/9 «’/» »/» «/« 13/s 113 13/3 "/e 12,3 ln’3 18 « "/-
börj. febr..........w.<6 16 6 14’- "/- 15/- 8/9 47/a u/9 11 b u/e 12/» 13/6 44/b 18 « i
medio _ .... 17/e 15 e u/e w/- i«/6 »/« »/. «/» »’.» w/6 13/9 14/e 12/e »’/o »/-
börj. mars.... 18’- 15/e u/6 15/. 17/. j 11/3 i8/„ 17/9 12 9 u>/6 ia/9 u/6 i2/e 23/. 22/.
medio _ .... «/e w/s is/. ie/_ 17/. it/6 i7/9 17/3 is/s is/9 12;. i2/9 io/9 21 ■„ : 20/6
börj. april.... 18 6 W/e W/9 w/8 w/8 »/» 14 3 "a w;_ w/s »/- 12/- 18 e -’"/- i
medio,, .... 18 6 16/e «’/a 16/- 16/a »/9 »Is 13/ø 11 a «’/- 43/s "/. i2/- w;6 »/-
böri. maj .... 18 e 1« a 15/- 18/- »/- 10/- 16/e w/9 " - w/. ia/3 u/_ 12:. is/3 20/.
medio,, .... 18e l6’a 15/s w;_ u/e 10/- 16/’a 13/a 11 a w/_ 13/a «/. 12/- 18«e »/-
börj. juni.... 18 6 "/« 16/6 16/9 15/" 10/- 16/« ,s/« 113 15/- 13/’3 "/- »/- i »/e »/-
medio „ .... 18 6 "/e t«/6 ie/6 15/. to/. ie/3 14/. 11 s u/6 is/9 i.i/6 n/6 i ao’;. »/.
börj. juli .... 18/a "/e 16/e 17/- 14/9 10/. 17/6 u/6 11 3 u/9 is/_ i3/9 1 n/9 21/. ; 20/. r
medio,, .... 18/- 17/- 16/a 18/9 15/- : 10/- 18/- u/s «3 is/e 43/9 u/e 12/e 22 e 22/e |
börj. aug..........18/- 17 3 16/- W/» 15/S 10/- «/» U/9 11/9 15/fi 18/9 14/g 12/g 23je 22/g
medio,, .... 17 9 ";e w/- 16/e w/„ io/8 n/6 is/- i2 - 15/9 14/- 14/9 12/9 24. 22/9
j börj. sept..........18 - n/e 15/9 w/9 »/- w/e »/- 16/a 12 e w/s "j[e w/s 13/3 25 - *>/e
medio „ .... w/. 17 6 w/9 10/9 w/_ w/„ is/3 iö/3 12 6 17). iö/3 ib/. 11/. 25 . 2S/e
börj. okt..........w/- 17/e 15/9 w/9 ib/3 io/6 is/3 ie/6 is". 17/. iä/3 i«/. 14/. 25/. a>;.
medio ............18 - 17/e w/9 w/9 ie^6 to/6 is/. 1 s/3 13 6 ie/fl is7. 15/9 is/9 25/. 25/.
börj. nov..........w/e "/e w/9 w/9 w/9 i°/e 18/- j w/3 is6 17/S ; is!je ie/3 u/s 25 . 2ö/_ |
medio,, .... w’’6 n(6 w/9 w/6 ie/9 io/9 is/. | ie/6 is 6 i7/8 iö/6 ib/3 u/8 25/. 25/. |
börj. dec..........18i’B «/e 16/- «/- 17/e u/e 18/6 1 ic,/6 14;. n/3 ; i5/6 i<:V3 i4/s 24. 25j.
medio,, .... «/« 17 :’e w/. 1 ie/. 17/. u/e is/6 ie/3 ii. i?/3 i5/e ie/s i4/3 23. 25 j. j
slutet „ .... 18’b 17/e w/- w/- 17/s n/e w/e w/3 " - 47/s w/6 ie/3 i4/3 21/e 25/. !
[-Scree-ned-]
{+Scree-
ned+}
Gas
Gas
[-scree-ned-]
{+scree-
ned+}
Härds
[-X>och-gelly Scree-ned-]
{+X>och-
gelly
Scree-
ned+}
Pearls
siska [-Stückkohle
Dom-schle–]
{+Stück-
kohle
Dom-
schle-+} browa
siska :
Stiick-Erbs- : kohle
kohle
Dom" Durham West"
browa iDp1’™! falisk
Erbs- l?"?®1
Gross-kohle Loke koks
kommer i samma utsträckning som tidigare. För
Prima Oberschlesiska Stückkohle, som i kvalitet
närmast motsvara B. S. Y. Association Härds, Lambton/
South Hetton och D. C. B. Screened begäres nu 17/3
fob för leverans över 1930, och för Dombrowa
Stückkohle, som i stort sett kunna jämställas med
Cowden-beath/Lochgelly Screened omkring 16/—. Småkol av
sorteringarna Erbs och Gries kosta mellan 1/9—2/—
resp. 2/3—2/9 per ton mindre. Jämfört med de
priser, som noterades för leverans över 1929 ett år
tidigare föreligger en prisstegring på icke mindre än cirka
5/— per ton. Några större kvantiteter torde dock
ännu icke hava sålts till ovannämnda priser.
Däremot ha tidigare under hösten en del avtal kommit
till stånd till priser varierande mellan 15/6 till 16/6
för prima kol.
Om vi nu övergå till att betrakta produktions- och
exportsiffror, skola vi finna, att dessa stigit för
samtliga trenne här ifrågakommande länder. Siffrorna
äro visserligen icke ännu definitiva, men dock
tillräckligt noggranna för att i stort giva en överblick
över förhållandena. Totalproduktionen i England
har uppgått till omkring 260 000 000 ton, en siffra
som sedan 1914 allenast överskridits under åren
1923 och 1924. 1928 utgjorde motsvarande siffra
cirka 240 000 000 ton. Produktionsökningen utgör
alltså i runt tal 20 000 000 ton. Av denna ökning
har ungefär 11 000 000 ton absorberats av den
stegrade exporten och 9 000 000 ton av hemmamarknaden.
Siffrorna äro synnerligen vackra och vittna såväl om
att England varit framgångsrikt i sina strävanden att
återerövra gamla avsättningsområden som om att
sysselsättningen inom hemmaindustrien varit bättre än
under de senaste åren.
För Tyskland föreligger en produktionsökning på i
runt tal 10 000 000 ton. Totalproduktionen utgjorde
omkring 162 000 000 ton. Som jämförelse kan
nämnas. att motsvarande siffra 1913. inom det nuvarande
Tysklands område, var något över 140 000 000 ton.
Samtidigt liar brunkolsbrytningen sedan 1913 stigit
med över 80 000 000 ton. Då huvudparten av
produktionsökningen under 1929 absorberats av den
inhemska marknaden, kan man förstå att det allmänna
konjunkturläget varit gott.
Beträffande Polen föreligga f. n. icke exakta
siffror för mera än årets 10 första månader, men dessa
lämna en god vägledning. T. o. m. oktober utgjorde
totalbrytningen cirka 38 000 000 ton mot omkring"
33 000 000 under 1928. Under samma tid hade
exporten ökats allenast med ungefär 1 000 000 ton, vadan
alltså även här hemmamarknaden tagit lejonparten
av ökningen.
Produktionsökningen i övriga kolproducerande
länder, dvs. Frankrike, Belgien, Holland och Spanien
kan uppskattas till 3 à 4 millioner ton. Den totala
ökningen för samtliga Europas kolproducerande
länder skulle således uppgå till icke mindre än omkring
40 000 000 ton. Samtidigt har prisnivån stigit mellan
2/6 till 5/—, vilket visar att produktionen haft svårt
att hålla jämna steg med stegringen i efterfrågan.
Av det föregående hava vi funnit att kolindustrien
f. n. befinner sig i ett relativt gott läge. och man gör
sig inför det nya året den frågan om detta skall
fortsätta eller om en avmattning eller ytterligare
stegring-skall äga rum. Det är alltid både vanskligt och
otacksamt att profetera men inför 1930 svårare än
någonsin. De faktorer som tala för en prissänkning äro
möjligheten av en allmän konjunkturnedgång,
emanerande från clet i Förenta staterna ändrade läget,
utsikterna för en mild vinter samt den inträdda
försämringen på den europeiska järnmarknaden. För de
närmaste tvenne månaderna äro utsikterna goda, då
stora kvantiteter redan sålts till omkring nu gällande
priser, men därefter äro utsikterna ovissa. Det finnes
emellertid en faktor, som kan komma att få ett
avgörande inflytande på prisbildningen, nämligen tillkom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
