Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. 18 jan. 1930 - Den svenska industriens avtalsregleringar, av Axel Brunius - Junkers dubbelkolv-dieselmotor, av N. K. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 jan. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
31
rekreationssynpunkt vara lika fördelaktig för
arbetarna. som den gamla,
I de allra flesta fall ha de uppgjorda nya
kollektivavtalen fått tvåårig giltighetstid. Deras struktur
har icke väsentligt förändrats. Den agitation för
förlängd semester, som man någon tid kunnat spåra,
har icke visat sig motsvaras av några starkare krav
hos arbetarna. I de primära avtalsförslagen hade
begärts avsevärda ökningar, men de övergåvos vid
förhandlingsbordet. Ökningen till 6 dagar för
gruvarbetarna i Skåne stod i överensstämmelse med
gällande avtal vid mellersta Sveriges malmgruvor. Det
kan erinras, att i vårt land semester av naturliga
skäl icke förekommer i utpräglade säsongyrken; 4
arbetsdagar med full lön utgöra avtalsfäst semester
för 2/3 av hela det semesterberättigade
arbetareantalet (för en enstaka bransch 3 dagar), och för den
återstående tredjedelen är semestern längre än 4
dagar.
I många avtalsförslag från arbetarnas sida
figurerade bestämmelser, avsedda att "uppmjuka"
kollektivavtalslagen och särskilt genom avtal undanröja
möjligheten att utkräva skadestånd för avtalsstridig
arbetsnedläggelse. Landsorganisationens
representantskap utarbetade 1928 ett schema för sådana
avtalsbestämmelser och hemställde till fackförbunden
att framföra dem till förhandling. Men sedan dess
har arbetsdomstolens verksamhet pågått ett år och
vunnit förtroende hos båda parter. Fackförbund och
fackförbundsavdelningar ha till och med i
övervägande antalet fall varit kärandepart inför
domstolen. Endast ett obetydligt skadestånd har
utdömts, nämligen mot en arbetarepart. Intresset för
laguppmjukningen är därför ringa, och med Svenska
arbetsgivareföreningens bestämda nej till dylik
"lagstiftning" har kravet ej vidhållits. Det samma är
förhållandet med vissa krav på inskränkning i
arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet och att fritt
anställa och avskeda arbetare.
Den svenska arbetsfredsdelegationen yttrade i
sin rapport: "Arbetsfredskonferensens tillkomst torde
böra ses mot bakgrunden av en å ömse sidor
framträdande fördjupad insikt om den förödande inverkan
arbetskonflikter draga med sig både för parterna
själva och för den näring, som utgör basen för bådas
försörjning." Detta är alldeles riktigt. Insikten kom
först, och den nya andan var den atmosfär, varav
arbetsfredsarbetet i konferens och delegation fick
växtkraft. De senaste avtalsuppgörelserna äro ett
nytt bevis på produktionsintressets seger. Men det
har många privata och ofta naturliga intressen att
förlika eller övervinna. Dess seger kommer därför
säkerligen aldrig att vara definitiv. Dock vågar
man hoppas, att det skall hållas vid liv.
Axel Brunius.
JUNKERS DUBBELKOLV-DIESELMOTOR.
Bland de många olika motortyper, som tillverkas nu
för tiden, kan man utan tvekan räkna Junkers
dubbelkolv-dieselmotor till en av de intressantaste. Vid
utvecklingen av förbränningsmotorn har man i
allmänhet bibehållit den grundkonstruktion, som Otto
använde, oberoende av om man arbetat efter
tvåtakts-eller fyrtaktssystemet.
Junkers har däremot vid sin konstruktion gått nya
vägar, och härigenom vunnit såväl i mekaniskt som
värmetekniskt hänseende samt övervunnit en del
svårigheter, som åtminstone vid höga varvantal höll på
att äventyra de fördelar, som högtrycksmotorn har i
ekonomiskt hänseende.
Det säregna hos motorn ligger i
dubbelkolvkon-struktionen, vars möjligheter Junkers förstått att
utnyttja. Själva principen är dock icke ny, ty redan
på 1890-talet hade Junkers tillsammans med
Oechel-häuser konstruerat den bekanta gasmaskinen med
tvenne kolvar i en cylinder. Maskinen bär deras
namn.
Sedan dieselmotorn börjat sitt segertåg, övergick
Junkers till att anpassa sitt system härefter och
uttog 1907 patent på "en möjligast fullkomnad
råoljemotor med användande av dubbelkolvprincipen".
Under världskriget fick professor Junkers ägna sig
åt andra uppgifter, men år 1919 återupptogs arbetena
och påbörjades serietillverkning. Såsom gammal
vetenskapsman har Junkers grundat sina.
motorkonstruktioner på ingående vetenskapliga och tekniska
undersökningar.
Konstruktionen har visat sig lämpad för
framställning av snabbgående motorer, och vid sidan av rela-
tivt långsamtgående stationära och skeppsmotorer
tillverkas lätta snabbgående motorer för bil- och
båtdrift och pågå prov med flygmotorer.
Hittills hava vid Junkersverken och av licensfirmor
tillverkats motorer om sammanlagt c:a 300 000 hkr.
Motorernas storlek varierar från 8 hkr och upp till
300. Fartygsmotorer upp till ca 6 000 hkr byggas
på licens vid ett engelskt varv.
Motorns konstruktion.
Junkersmotorn är en ren 2-takts dieselmotor. I
motsats till andra motorer användes i Junkersmotorn
för 2 kolvar endast en cylinder. Kolvarna arbeta
emot varandra och förbränningen sker mellan dem.
Den undre kolven är genom en vanlig vevstake direkt
förbunden med sin vev, den övre kolven uppbär ett
tvärstycke, till vilket dettas två dragstänger äro
kopplade. Dessa äro med sina nedre ändar kopplade
till vevar på ömse sidor och i 180° vinkel till den
förstnämnda veven.
Ovanpå tvärstycket sitter spolluftpumpen. Den
består av en relativt tunn skiva av betydligt större
diameter än arbetscylindern och kapaciteten blir
därför stor och luftspolningen god.
Cylindern består av ett i bägge ändar öppet rör.
I dess övre ända äro upptagna tangentiellt riktade
spår för spolluften, i dess undre ända finnas
öppningar för avgaserna.
Smörjningen är automatisk och motorn är
vattenkyld.
Bränslepumpen drives likaledes från vevaxeln, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
