Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 25 jan. 1930 - Industriell ekonomi — ett definitionsproblem, av E. Palm - Tekniken inför årets riksdag, av H. B—d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’42
TEKNISK TIDSKRIFT
11 jan. 1930
en kommunal teknisk skola upptages ämnet
yrkesekonomi, som emellertid synes omfatta
huvudsakligen bokföring och handelslära.
Av de privata tekniska skolorna i Stockholm, vilka
inom parentes synas vara betydligt mera
frekventerade än flera av de statliga, meddelar en
undervisning i industriell ekonomi och rättskunskap, en annan
endast i yrkeslagstiftning.
Den sålunda konstaterade bristen på enhetlighet
ifråga om definitionerna har, som nämnts,
arbetsfreds-delegationen sökt avhjälpa genom att föreslå
benämningen "arbetsledningens praktiskt ekonomiska,
sociala och yrkeshygieniska samt arbetspsykologiska
problem", vari skulle inbegripas nationalekonomi,
rättskunskap och industriell ekonomi. Oavsett att
denna benämning måste anses onödigt tung och
"långrandig", är det nödvändigt, att problemet ses
även ur en annan synpunkt. Om man nämligen
utgår från delegationens önskemål, att större hänsyn
bör tagas till frågor, som beröra den mänskliga
faktorn i den industriella processen, synes det
ofrånkomligt, att läraren i ämnet bör vara ingenjör och
helst en sådan med egen erfarenhet direkt från
arbetsplatserna. Det torde emellertid vara mycket svårt
att uppbringa ingenjörer, som vilja och kunna åtaga
sig undervisning i nationalekonomi, åtminstone på
högre stadium. Vad beträffar en kombination av
industriell ekonomi och rättskunskap, synes denna vara
lättare att åstadkomma, även om en jurist av
naturliga skäl är att föredraga såsom lärare i sistnämnda
ämne. På grund av dessa och andra skäl torde det
därför vara lämpligast att dessa tre ämnen
fortfarande hållas skilda.
Problemet kan emellertid lösas på så sätt att
begreppet industriell ekonomi utvidgas att omfatta även
det s. k. nya ämne, som delegationen föreslår. Om
ämnet nationalekonomi kan definieras som
hushållning i allmänhet "enligt minsta medlets lag", så bör
industriell ekonomi handla om industriens
hushållning enligt samma lag. Med andra ord, industriell
ekonomi bör omfatta alla de åtgärder, som direkt äro
avsedda att åt industrien trygga största möjliga
resultat genom minsta möjliga uppoffring. Att
självkostnader, verkstadsorganisation, löner och
rationalisering böra innefattas i ämnet är sålunda självklart.
I samband med verkstadsorganisation bör en kort
framställning av affärskontorets organisation vara på
sin plats, enär en rätt förståelse för de ekonomiska
frågornas innebörd endast kan ernås, sedan man fått
inblick i hela företagets inre funktion. På gränsen
mellan affärs- och produktionsavdelningarna ligga
inköps- och avsändningsavdelningarna, vilka även böra
behandlas i detta sammanhang.
Planering och lokalisering av nya företag äro
viktiga programpunkter liksom företagets kraftfråga. I
händelse "arbetsgivare- och
arbetaresammanslutningar" icke kunna behandlas i samband med
rätts-kunskap torde detta kapitel böra innefattas i
industriell ekonomi. Däremot synes ganska litet tala för,
att fabriks- och byggnadshygien böra innefattas i
ämnet. Nästan varje ämne har naturligtvis sina
ekonomiska sidor utan att därför kunna inrangeras i
disciplinen ekonomi.
Om man t. e. i kapitlet "tidstudier" dessutom
behandlar sådan företeelse som trötthet, övningens
betydelse, olika slag av minne och närliggande
personliga faktorer, som inverka vid arbetets utförande, så
torde andemeningen i delegationens förslag om
ar-betspsykologisk undervisning vara uppfylld. I
kapitlet "löner" finner man även rika tillfällen att
beröra, hurusom arbetet icke endast är en vara, vars
pris bestämmes av tillgång och efterfrågan, utan
därutöver en social faktor av allra största betydelse.
Kunde man sålunda ena sig om att i ämnet
industriell ekonomi inbegripa ungefär vad som ovan
skisserats, vore säkerligen en hel del vunnet. Särskilt
då det gäller diskussion är det ju en gammal god
regel, att alltid först komma överens om "vad varje
sak är".
E. Palm.
TEKNIKEN INFÖR ÅRETS RIKSDAG.
I likhet med vad som varit fallet under närmast
föregående åren lämnas här nedan en kortfattad
översikt av de mera betydande anslagsäskanden med
teknisk innebörd, som upptagits i årets
statsverksproposition.
Beträffande anslagen till rättsväsendet må nämnas,
att särskild proposition bebådas rörande
omorganisation av vattendomstolarna, vilket nödvändiggöres på
grund av den av föregående års riksdag beslutade
nya vägorganisationen. Denna innebär bl. a. att de
nuvarande distriktscheferna och distriktsingenjörerna
inom väg- och vattenbyggnadsstaten fr. o. m. den 1
juli detta år skola ersättas med vägingenjörer i de
särskilda, länen och för hela riket avsedda
inspektörer. Det antages, att ifrågavarande nya
befattnings-ningshavare bliva fullt upptagna av sina tjänster,
varför en kombination av dessa och
vattenrättsingen-jörsbefattningarna icke torde bliva möjlig. Vid
förutnämnda tidpunkt måste därför finnas en sådan orga-
nisation av vattendomstolarna, att garanti skapas för
att, i de fall där nuvarande vattenrättsingenjörerna
övergå på den nya vägstaten, dessas befattningar
bliva tillfredsställande besatta.
Försvarets tekniska utrustning förbättras.
Äskandena under fjärde huvudtiteln, omfattande
anslagen till försvarsväsendet, slutar på ett belopp
av 136 855 100 kr., vilket innebär en ökning av
3 980 800 kr. vid jämförelse med slutsumman för denna
huvudtitel i riksstaten för innevarande budgetår.
Bland de begärda anslagen märkas 244 000 kr. för
uppsättande av ett bilkompani vid Skånska
träng-kåren, 571 000 kr. till anskaffning, underhåll och drift
av motorfordon, 1 918 800 kr. till bestridande av
engångskostnader för anskaffning av artillerimateriel.
50 000 kr. för underhåll av och försök med
stridsvagnar, 250 000 kr. till förberedelser för modernisering
och nyanskaffning av fältartillerimateriel, 100 000 kr.
för anskaffning av signalmateriel för artilleriet och
luO 000 kr. för försök med viss artillerimateriel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
