Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 25 jan. 1930 - Trollhätte elektrokemiska industrier och deras kraftförsörjare, av E. W. Tillberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 jan. 1930 TEKNISK TIDSKRIFT 49
Tab. 2. Till Trollhätte kraftverk anslutna större förbrukande 25-periodiga apparater vid utgången av
åren 1922—1928.
Ar Göteborgsområdet Lilla Edet—Högstorp området Stallbacka och Vargön
[-Motorer Lampor Vär-me-app.-]
{+Moto- rer Lam- por Vär- me- app.+} Elektr. ugnar Elektr. ångpnr öre pr kWh [-Motorer Lampor Vär-me-app.-] {+Moto- rer Lam- por Vär- me- app.+} Elektr. ugnar Elektr. ångpnr öre pr kWh [-Motorer Lampor Vär-me-app.-] {+Moto- rer Lam- por Vär- me- app.+} Elektr. ugnar Elektr. ångpnr öre k^Wh:
1922 53 482 3 251 7 019 6165 1,08 3080 463 321 9 000 0,65 11849 317 640 45 750 15 000 0,95
1923 55 667 3 300 7 158 — 6150 1,70 5 354 543 325 — 9 000 1,08 12 223 371 496 45195 15 000 0,68
1924 61 932 3 595 6 679 — 6165 1,65 1.73 5 834 757 457 — 9 000 0,79 12 498 353 422 47 575 15 000 0,66
1925 59 089 3 734 6 760 — 6 000 5 781 651 494 — 9 000 0,72 13 256 390 415 50175 15 000 0,67
1926 59 731 3 795 6 972 — 6 000 1,74 6 834 669 541 — 9 000 0,88 14 292 387 356 48 350 15 000 0,65
1927 95 373 24 824 23 316 — — 1,69 7 897 776 638 — 9 000 0,9-2 11 322 445 399 53 350 15 000 0,63
1928 74 032 23 842 19 557 — 1,67 9 107 714 601 — 9 000 1,21 11471 441 475 59 650 15 000 0,65 i
årskraften minskats med ca 10 000 kW.
Säsongkraften har visserligen ökats med samma belopp, men av
vad som förut påpekats har de senare åren
säsong-kraften haft karaktär av årskraft. men tydligen
betalats såsom tillfällig kraft.
Tabell 3.
Årskraft Säsongkraft Frivillig kraft Summa kW [-Utnyttjningstid-] {+Utnyttj- ningstid+} i timmar pr år
Ar kW * kW % kW X
1922 41305 72,6 4000 7,0 11640 20,1 56945 4160
1923 38905 69,8 100 0,2 16840 30,0 55845 5770
1924 35065 62,7 — — 20840 37,3 55905 6529
1925 31940 51,2 4000 6,1 26460 42,1 62400 6014
1926 31218 52,i 13492 22,5 15250 25,4 59960 6740
1927 31218 50,3 14292 23,0 16550 26,7 62060 7178
1928 31218 47,6 14549 22,2 19790 30,2 65557 7273
Av tab. 3 framgår vidare, att nedgången i årskraft
från 72,6 % år 1922 till 47,6 % år 1928 skett
successivt och omvänt mot utnyttningstiden, med andra
ord i den mån energileveransen till Trollhätte
elektrokemiska industrier förlorat karaktären av garanterad
kraft, har betalningen alltmer beräknats efter
tillfälliga taxor. I vad mån detta gått ut över kraftverkets
eg. n ekonomi eller skett till förfång för dess övriga
abonnenter framgår av det följande.
Innan man går till en närmare granskning av
Troll-hätteindustriernas förhållande i ekonomiskt avseende,
å ena sidan till kraftverket i siii helhet, å andra till
kraftverkets övriga abonnenter, torde det vara
nödvändigt att få en överblick över kraftverkets
ekonomiska förhållanden från dess tillkomst tills nu. De i
tab. 4 sammanförda siffrorna, som erhållits från de
officiella årsberättelserna, giva en rätt så tydlig bild
av utvecklingen. Värdet av vattenfall och diverse
fastigheter har ökats från ca 17.3 mill. kr. år 1911 till
ca 26.3 mill. år 1928. Kraftstationer äro bokförda år
1911 till 9,8 mill. kr., år 1928 till 43,4 mill.
Kostnaderna för distributionsanläggningar belöpte sig år
1911 endast till ca 3,9 mill. kr., år 1928 till 25 mill.
Värdet av inventarier och material har ökats från
126 700 kr. år 1911 till 695 000 kr. år 1928. Under de
båda sista krigsåren voro dessa siffror uppe i 3,3 resp.
3,6 mill. Summan av tillgångarna, som år 1911
belöpte sig till ca 31.2 mill. kr. har på de 18 åren mer än
tredubblats och utgjorde år 1928 ca 95.5 mill. kr.
På dessa värden har under åren inga enhetliga
avskrivningar gjorts utan har såsom norm för
avsättning till förnyelsefonden följts principen: 7.5 % å
bruttoinkomsten av energileveransen pius räntan å
den i statskontoret placerade förnyelsefonden. Att
göra avskrivningarna beroende av ett företags brut
toinkomst torde vara något enastående för Statens
vattenfallsverk och av principiella rkäl förkastligt,
synnerligast som det i föreliggande fall måste
fastslås att avskrivningarna varit för låga. Ett så
omsorgsfullt byggt och så väl underhållet kraftverk, som
Trollhättans, tarvar givetvis icke så stora
avskrivningar, som vanligen anses skäliga, men nog torde
man få anse att l1/» %-s avskrivning å
kraftstationerna och 3 % å distributionsanläggningarna bort
göras. I tab. 5 återfinnas år från år1 de
avskrivningsbelopp, som bort göras och de belopp som avsatts till
förnyelsefonden. Summan av de förra utgör ca 13,7
mill. kr. och av de senare endast 8,2. Under årens
lopp skulle sålunda uppstått ett underskott i
avskrivningarna på ca 5,5 mill. kr. Däremot visar det
sig att staten under årens lopp utöver skälig ränta på
det nedlagda kapitalet tillgodoräknat sig ett rätt
avsevärt belopp, ca 3,8 mill. kr., dvs. skillnaden mellan
5,2 %:s ränta å kraftverkets tillgångar och det till
statsverket inlevererade överskottet å rörelsen. En
förlust på rörelsen av ca 1,7 mill. uppstår likväl om
såsom norm för avskrivningarna lägges de angivna
procentsiffrorna. Att märka är att inga
avskrivningar beräknats å vattenfall och diverse fastigheter.
Emellertid framgår av tab. 4, att trots avsevärda
förluster de första åren och mindre förluster under
efter-krigsåren, Trotthätte kraftverk under årens lopp
varit en något så när räntabel affär.
Sedan det konstaterats, att Trollhätte kraftverk,
om än knapphändigt, kunnat förränta det i detsamma
engagerade kapitalet återstår det att se i vad mån
Trollhätte elektrokemiska industrier bidragit till dett i
relativt gynnsamma resultat. För att få en
utgångspunkt för bedömandet härav är det nödvändigt att
konstatera vad råkraften kostar i framställning. I
tab. 5 äro sammanställda siffror, hämtade ur de
officiella årsredogörelserna samt de belopp för
förräntning och avskrivning, som kunna anses skäliga.
De i första kolumnen angivna siffrorna avse drift
och underhåll för primärstationerna vid Trollhättan
och Lilla Edet. I andra kolumnen äro upptagna
Trollhätte kraftverks andel i för statens kraftverk
gemensamma omkostnader. Dessa kunna ej anses
belasta distributionen, enär denna har sina egna dryga
utgifter att bära. Återköp och inköp av kraft samt
föiluster å abonnenter, bör helt belasta
kraftgenere-ringen. Ränta har endast beräknats å bokförda
värdet av "vattenfall och diverse fastigheter" samt
"kraftstationer", sålunda ej på
"distributionsanlägg-liingar" och "inventarier och material".
Avskrivningar äro endast beräknade med 1,5 % å "kraftsta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
