Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 25 jan. 1930 - Trollhätte elektrokemiska industrier och deras kraftförsörjare, av E. W. Tillberg - S. J:s isbrytande godsfärja och den föreslagna nya statsisbrytaren (Isbrytarefrågan), av H. G. Hammar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 febr. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
51
Tab. 5 a. TJtgifter vid Trollhätte kraftverk för
generering av "råkraft".
Utgifter för hela kraftgenereringen (ej dislrib.)
Ar
[-Drift-och un-der-hålls-kostna-der-]
{+Drift-
och un-
der-
hålls-
kostna-
der+} för [-kraftstationer-]
{+kraft-
stati-
oner+}
1911! 100,7 43,9 — 1412,1 147,0 1703,7 1,74 97,7
1912 195,6 44,0 - 1438,4 153,0 1831,o 1,50 121.5
1913 246,4 33.4 — 1503,8 173,0 1956,6 0,97 201,3
1914 244,0 40,4 — 1514,0 175,4 1 973,8 0,89 222,2
1915 248,5 35,4 — 1 508.2 173,5 1965,6 0,70 282,1
1916 242,3 34,6 — 1509.3 173,7 1959,9 0,53 369,2
1917 237,4 32 7 0,1 1 510,5 174,i 1954,8 0,47 422,2!
1918 482,6 44,0 0,7 1 904,7 287,8 2 719,8 0.61 444.3!
1919 422,4 53,9 52,8 | 2 061,5 833,0 2 923,6 0,69 424.8
1920 329,8 201,5 542,7 2166,8 357,0 3 597,8 0,82 437,6
1921 492,0 269,0 792,3 2 214,7 366,8 4134,3 0,85 490,o
1922 398,0 275,0 723,8 2 283,4 387,0 4 067,2 0.73 563.4
1923 409,9 318,7 866,7 ! 2 292 i 389,0 4 276,4 0,61 647,s|
1924 321,5 355,5 i 747,0 2 307.2 438,3 4169,5 0 54 728.31
1925 305,5 361,0 754,5 2 789,2 456,3 4 666,5 0,57 813,8!
1926 525,0 378,0 808,4 3 589,8 641,5 5 942,7 0,68 874,5
1927 681 9 488,0 765,3 3 615,9 648,5 6199,6 0,69 904,1
1928 742,5 1732,0 811,1 3 628,2 651,5’6 565,3 0,67 975,0
Andel i [-gemensamma omkostnader-]
{+gemen-
samma
omkost-
nader+}
för
driften
[-"Åter-köp"-]
{+"Åter-
köp"+} av
kraft
samt [-förluster-]
{+för-
luster+} å [-abonnenter-]
{+abon-
nenter+}
5,2 %
Av-ränta å
skriv-vatten- ningar
fall och: 1,5 % å
kraft-
kraft-statio- stationer : ner
Summa ore
utgifter
[-Genererad "råkraft"-]
{+Gene-
rerad
"rå-
kraft"+}
i milj.
kWh
Tab.
5 b. Inkomster frän Stallbacka och Vargön
i 1000 kronor åren 1911—1928.
Inkomster från Stallbacka och Vargön
Ar Brutto Avgår
betalning för
åter-köp och förlust Netto [-Levererad ^’energi-] {+Levere- rad ^’ener- gi+} i" milj kWh öre pr kWh Brutto öre pr kWh Netto Verklig kostnad (10%
tillägg i öre pr kWh)
1911 199,0 199,0 44,9 0,44 0,44 1,91
1912 223,0 — 223,0 47,6 0,47 0.47 1,65
1913 520,0 — 520,0 87,8 0,60 0,60 1,07
1914 908,0 908,o 134,9 0,67 0,67 0.98
1915 1 076,o — 1 076,o 181.4 0,59 0,59 0.77
1916 1 629,0 — 1 629,0 239,4 0,68 0,68 0.58
1917 1 988,0 — 1 988,0 301,4 0,66 0,66 0,52
1918 2 377,0 —- 2 377,0 302,6 0,79 0,79 0,67
1919 2 471,0 — 2 471,0 245.2 1,01 1,01 0.76
1920 2 762,0 534,2 2 227,8 236,7 1,17 0,94 0,90
1921 2 494,0 587,2 1 906,8 236,7 1,05 0,80 0,94
1922 2 262,0 510,0 1 752,o 237.1 0,95 0,74 0,80
1923 2 189,0 728,2 1 461,8 321,9 0,68 0,45 0,67
1924 2 393,0 ’707,7 1 685,3 364,9’ 0,66 0,46 0,59
1925 2 494,0 745.2 1 748,8 375,3 0,67 0,47 0,63
1926 2 646,0 745,2 1 900,8 404,4 0,65 0.47 0,75
1927 2 822,0 745,2 2 076,8 445,0 0,63 0,47 0,76
1928 3 106,0 745,2 2 360,8 477,0 0,65 0,49 0,74
Man får naturligtvis ej bortse ifrån den roll
Trollhättans elektrokemiska industrier spelat i
kraftverkets ekonomiska utveckling, men å andra sidan har
industriens anspråk på billig kraft med hög
utnyttjningstid forcerat fram andra och tredje utbyggnaden vid
Trollhätte kraftstation samt Lilla Edets kraftstation
i ett tempo, som ej varit lyckligt för övriga
abonnenter, vilka ensamma fått bära merkostnaderna, må
vara ej i höjda taxor, utan i fördröjd eller utebliven
sänkning av dem.
Att det varit möjligt för Trollhätte kraftverk att i
så stor utsträckning de senare åren leverera frivillig
"årskraft" till Trollhätte elektrokemiska industrier,
beror ytterst på tillkomsten av Lilla Edets
kraftstation, men vad kostar denna kraft? Enligt förelig-
gande balansräkningar äro vattenfall, fastigheter och
"första utbyggnaden" bokförda till ca 18 mill. kr., av
vilka för "första utbyggnaden" till drygt 10 mill. kr.
Räntor och skälig amortering belöper sig härå till
ca 1,1 mill. kr. Åren 1926, 1927 och 1928 genererades
vid Lilla Edet 79,4, 124,3, och 135,3 mill. kWh. Endast
kostnaderna i räntor och avskrivningar uppgå åren i
fråga sålunda till 1,3,5 resp. 0,88 och 0,80 öre pr kWh,
dvs. avsevärt merå än t. o. m..bruttoinkomsterna från
Trollhätte elektrokemiska industrier. Lägges därtill
övriga kostnader för strömmens generering, förstår
man, att dessa ej kunna betala de höga
produktionskostnaderna på Lilla Edet-kraften, ehuru de faktiskt
konsumera den.
Som allmän regel gäller, när en industri på ett eller
annat sätt stödes från statens sida, att detta skall ske
med full vetskap, om vad saken innebär och utan att
andra likvärdiga eller mera berättigade intressen
åsidosättas. Den här verkställda analysen kan
förklarligt nog då det gäller den svåra uppgiften, att hitta
rätt i vattenfallstyrelsens årsberättelser med dess
många statistiska uppgifter och räkenskapsutdrag,
brista i vissa detaljer. Även om så skulle vara fallet,
så torde likväl vara tydligt, att man har stark
anledning ställa sig skeptisk till fullständigheten av den
utredning, som framlagts av dr Forssell och tvivla på
att de kraftpris Trollhätte kraftverk erhåller från den
elektrokemiska industrien äro tillfredsställande i
verkets egenskap av affärsdrivande företag.
E. W. Tillberg.
S. J:s ISBRYTANDE GODSFÄRJA OCH
DEN FÖRESLAGNA NYA
STATSISBRYTAREN.
Till Redaktionen av Teknisk tidskrift.
Först idag har jag fått del av överingenjör
Thelander bekymmer angående den föreslagna nya
statsisbrytaren och S. J:s isbrytande godsfärja, publicerade i
Teknisk tidskrift av den 21 sistl. december och ber jag
med anledning av densamma få lämna följande
meddelanden.
Jag är fullkomligt enig om, att man på 80-talet gjorde
ett stort misstag, då man lade Hamburgertypen till
grund för isbrytarekonstruktionen, men medger ej att
göteborgarna skola klandras härför. Jag kan ej finna,
att de togo ledningen härvidlag. Fartyg av denna typ
konstruerades och byggdes i alla Norra Europas städer.
I Stockholm byggde Bergsunds mek. verkstad den
största, mest typiska och därför mest misslyckade av
dem alla, finske isbrytaren "Murtaja". Det var efter
dess misslyckande, som reaktionen mot Hamburgertypen
kom. Detta är nu 40 år sedan och sålunda en gammal
historia. Gå vi till senare tider, så ha vi Stockholms
Isbrytare II, som är byggd efter den i Göteborg
konstruerade isbrytaren "Peter den store", vars ritningar
ställdes till konstruktörernas förfogande. Den försämrades
dock, då man begick det kardinalfelet att öka bredden,
utart att öka maskinkraften därefter.
Dubbla akterpropellrar, som ge överingenjör
Thelander så mycket bekymmer, kan man säga är en
göteborgsidé. Efter att i åratal ha studerat problemet i
Riga-bukten och Finska viken med såväl mindre isbrytande
bogserbåtar som större fartyg, sådana som "Peter den
store" och "Ermack", konstruerade jag 1912 isbrytaren
"Zar Michail Teodorowitsch". Att bygga ett fartyg som
går genom isen är ej den svåra konsten. Det verkliga
provet är hur en havsisbrytare leder en flotta handels-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
