Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 1 febr. 1930 - Fortsatt elektrifiering å statens järnvägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 febr. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
sparingarna genom Malmölinjernas elektrifiering
upptager sålunda:
Minskat personalbehov vid
maskinavdelningen ....................... kr. 1960 000
Minskat personalbehov vid
trafikavdelningen .......................... „ 164 000
Stenkol .......................... „ 2 892 000
Lokunderhåll, i jämförelse med ånglok
per lokkilometer (8 400 000) 9 öre
mindre kostnad .................. „ 756 000
Lokstallar, kol- och vattenstationer,
smörjmateriel m. m., besparing 3
öre per lokkilometer.............. „ 252 000
Belysningsström, direkt beräkningsbar
utgiftsminskning genom anordnande
av särskild överföringsledning på
topparna av kontaktledningsstol-
parna .......................... „ 180 000
Minskad kostnad för godsvagnar och
presenningar samt vagn- och
presenningshyror ...........i.......... „ 40 000
Summa kostnadsminskning kr. 6 244 000
Utöver dessa kostnadsminskningar uppkomma
andra, vilka svårligen kunna siffermässigt beräknas.
Av större betydelse än dessa senare besparingar är
emellertid, att elektrifieringen kommer att höja
Malmölinjernas standard och trafikkapacitet och
härigenom även leda till ökad trafik och ökade
inkomster. Liksom fallet varit beträffande
Göteborgslinjen kommer en elektrifiering av Malmölinjerna att
leda till en avsevärd förbättring av tidtabellen, vilket
är av särskild betydelse för de tätbefolkade trakter
dessa linjer beröra liksom för de viktiga
utlandsförbindelserna.
Ur järnvägsteknisk synpunkt hava dessa
förbättringar ett mycket högt värde. De genom
Göteborgslinjens elektrifiering ernådda gynnsammare
resemöj-lighterna kunna anses hava lett till en ökning av
linjens persontrafikinkomster med minst 600 000 kr.
Motsvarande inkomstökning för den längre
Malmölinjen torde tillsammans med den inkomstökning som
får beräknas i godstrafik samt övriga genom
elektrifieringen uppkommande indirekta fördelar böra
uppskattas till ett belopp av i mycket runt tal en million
kronor.
Medför sålunda elektrifieringen å ena sidan en
betydande kostnadsminskning, så drar den å andra
sidan med sig årskostnader av annat slag. Dessa
kunna sammanfattas i två poster, räntekostnad och
kostnad för strömtillförsel.
Räntekostnaden, beräknad för en nettokostnad i
anläggning av 51,6 millioner kr. efter en räntefot av
4,65 %, utgör 2 400 000 kr. Tages hänsyn även till
den kostnadsdel som hänför sig till telegrafverkets
ledningar, stiger räntekostnaden till 2 578 000 kr.
Kostnaden för strömtillförsel har, efter
förberedande undersökningar hos vattenfallsstyrelsen och
Sydsvenska kraftaktiebolaget som tänkta
leverantörer av den elektriska energien, beräknats till 3 339 000
kr., därav 2 149 000 kr. för leverans av elektrisk
energi och 1 190 000 kr. för skötsel och und; rhåll,
inkl. avsättning till förnyelsefond, av
omformarestationer och ledningar. Järnvägsstyrelsen har däremot
icke ansett sig böra räkna med någon ökad kostnad
för förnyelse av elektriska lokomotiv. De
nytillkommande årliga kostnaderna beräknas alltså till ett
belopp av 5 739 000 kr. eller, om den på telegrafverkets
ledningar belöpande räntekostnaden även medräknas
5 917 000 kr. Den av elektrifieringen härrörande
årliga direkta vinsten kan sålunda på förestående
grunder beräknas till 505 000 kr., alternativt 327 000
kr. Härtill kommer då värdet av indirekta fördelar,
uppskattat till 1 million kr.
Järnvägsstyrelsen anser ej, att svårigheter komma
att möta vid avvecklingen äv det genom el
ktrifi-eringen uppstående personalöverskottet. Enär
nyrekryteringen sedan åratal tillbaka varit inställd,
har personalens tjänsteålder stigit avsevärt, och
antalet tjänstehavare i åldersklassen närmast
pensionsåldern är i starkt stigande. Vid
maskinavdelningen beräknas sålunda avgången på grund av
dödsfall eller inträde i pensionsåldern under åren
1931—35 komma att omfatta 800 man, därav 350
lokförare. Vid trafikavdelningen beräknas avgången
under samma tid komma att uppgå till ca 1 000 man.
Åtminstone någon del av den erforderliga
ledningspersonalen å Malmölinjerna torde kunna rekryteras
bland personal, som blivit övertalig vid
maskinavdelningen. Överflyttning till ban- och
trafikavdelning-arna torde även kunna ifrågakomma.
Preliminär arbetsplan.
Arbetena beräknas komma att omfatta en tid av
ca 3 år och därtill ca 6 månader för efterarbeten.
Under förutsättning av att arbetet kan få igångsättas
den 1 juli 1931, skulle huvudlinjen
Järna—Norrköping—Malmö—Trälleborg jämte bilinjen Katrineholm
—Åby kunna i sin helhet öppnas för elektrisk drift i
början av år 1934, varefter linjerna
Nässjö—Falköping och Örebro—Hallsberg—Mjölby skulle kunna
öppnas för sådan drift under loppet av året.
Arbetsplanen för kontaktledningsarbetet förutsätter en
arbetsstyrka av intill ca 650 man. Härtill erfordras ca
80 man under 8 månader för kabelarbetet och 120
man under 18 månader för byggandet och montaget
av omformarestationerna. Samtliga lokomotiv och
motorvagnar kunna beräknas levererade den 1 juli
1934, men redan den 1 januari samma år beräknas
erforderliga lokomotiv levererade för upptagande av
trafiken på huvudlinjen.
Järnvägsstyrelsen förklarar sig beredd att uttala
sig för och tillstyrka utförandet av den ifrågavarande
ytterligare elektrifieringen. I betraktande av
frågans omfattning och vidd har styrelsen emellertid ej
ansett sig böra redan nu framkomma med ett direkt
förslag till elektrifieringens företagande utan har,
med förebringande av huvudresultaten av sina gjorda
utredningar, velat underställa regeringen frågan i
princip, om det, särskilt med hänsyn till den för våra
förhållanden mycket stora kapitalkostnaden som
elektrifr ringen förutsätter, kan vara lämpligt att
skrida till ett realiserande av planen därför. Skulle
detta vara fallet, kan styrelsen i god tid, för sakens
vidare behandling vid 1931 års riksdag, inkomma
med mera detaljerad arbets- och finansplan samt
anslagsäskande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
