Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 1 febr. 1930 - Tekniska museet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
TEKNISK TIDSKRIFT
15 febr. 1930
TEKNISKA MUSEET.
Tekniska museet har under sin femåriga tillvaro
hos allmänhet och institutioner funnit ett vidsträckt
intresse för sina syften. Insamlingsarbetet har
sålunda givit ett gott resultat, i det att museet
mottagit en mångfald värdefulla föremål som gåva eller
deposition. Det kan förtjäna särskilt påpekas, att
Nordiska museet hos Tekniska museet deponerat en
samling av ca 150 föremål.
Museet har emellertid saknat tillräckligt
ekonomiskt underlag för samlingarnas utveckling och vård.
Frånvaron av lämpliga museilokaler har därjämte
varit hindersam icke minst ur den synpunkten, att
samlingarna därigenom ej kunnat lända forskare och
allmänhet till avsett gagn.
I ett för några dagar sedan utfärdat upprop har
emellertid en vädjan ställts till allmänheten om
penningbidrag för tryggande av museets arbete.
Insamlingen handhaves av en särskild kommitté, vars
adress är Ingenjörsvetenskapsakademien, Tekniska
museet, Stockholm 5. Uppropet har undertecknats
av kronprinsen, statsrådet Lübeck och
generaldirektör A. Fryxell samt ett antal personer i framskjuten
ställning inom statsförvaltning, industri, finans och
press, ordförandena i 27 svenska tekniska
föreningar m. fi.
Museets framtid torde nu vara relativt säkerställd
efter det möte som måndagen den 27 januari hölls
i handelshögskolans aula under generaldirektör
Fryxells ordförandeskap och med
kronprinsen-regenten i spetsen för den representativa samling som
infunnit sig.
Initiativet till mötet hade tagits av
ingeniörsve-tenskapsakademien, Sveriges industriförbund,
Svenska teknologföreningen och Svenska
uppfinnareföreningen, vilka institutioners ledande män kunde hälsa
icke mindre än tre regeringsledamöter närvarande,
nämligen excellensen Lindman samt statsråden
Beskow och Lundvik förutom statsrådet Lübeck,
aftonens huvudtalare. Generaldirektör Malm,
statssekreterare Modig, överdirektörerna Svensson och
Wallén samt kommerseråden Sidenvall och Sohlman
syntes där som representanter för ämbetsvärlden,
vidare såg man professor J. G. Richert, fil. dr Carl
Sahlin, överintendenten A. Lagrelius, direktör Sven
Palme, kapten O. Wallenberg, amiral J. Schneidler,
kabinettskammarherre Aug. Herlenius m. fi.
Sedan generaldirektör Fryxell framfört inbjudarnas
tack till kronprinsen-regenten för det intresse denne
visade tekniska museet, överlämnades ordet till
statsrådet Lübeck, som i sitt anförande berörde teknikens
allt större betydelse för den allmänna
kulturutvecklingen, nödvändigheten av att följa teknikens
utveckling och det gagn man i detta avseende har av ett
tekniskt museum. Talaren framhöll, hurusom redan
Christoffer Polhem och i senare tid Gustaf de Laval
haft blicken öppen för vikten av att modeller och
maskiner samlas och bevaras. Talaren redogjorde så
för det tekniska museets tillkomst, erinrade om
ingenjörsvetenskapsakademiens intresse för saken vid
detta tillfälle, om Göteborgsutställningens
industrihistoriska avdelning och om det sedan 1924
fortgående samlingsarbetet. Museet skall, framhöll talaren,
åskådliggöra arbetets, ingenjörskonstens och
industriens historiska utveckling fram till nutiden, med
särskild hänsyn till svenska insatser på hithörande
områden. Härigenom kommer museet att bli ett
levande och för alla lätt tillgängligt bildningsinstitut,
som på mycket viktiga punkter kompletterar våra
hittillsvarande institutioner av jämförlig art.
Till museets grundfond ha donerats sammanlagt
40 000 kr., och staten har hittills beviljat anslag av
lotterimedel med 100 000 kr., vilka avsatts till en
byggnadsfond. Man hoppas livligt, sade talaren, att
fonden på denna väg skall erhålla regelbundna
tillskott i stegrat tempo.
Byggnadsstyrelsen har föreslagit, att vissa ur
museets synpunkt väl lämpade byggnader av f. d.
Livregementets dragoners kasernetablissement på
Norra Djurgården skola upplåtas för museet. Man
avvaktar nu utgången av denna fråga. Förverkligas
förslaget, erhåller museet ett hem om också icke
fölen lång tid framåt. Talaren slutade med att
framföra ett tack till alla, som arbetat för museets
tillblivelse.
Museets intendent T. Althin visade därefter en del
ljusbilder från museets samlingar och redogjorde för
museiarbetets bedrivande. Talaren skisserade också
upp en plan för dragonkasernernas disponerande.
Efter dessa orienterande anföranden beslöto de
närvarande att bilda "Föreningen Tekniska Museet",
vilken till styrelse erhöll det nuvarande
ekonomiutskottet med statsrådet Lübeck som ordförande. Övriga
styrelseledamöter äro överståthållare Elmquist,
generaldirektör Fryxell, generaldirektör Malm, ingenjör
H. Albihn, direktör B. Almgren, fil. dr Gustaf Dalén,
kommerserådet Axel F. Enström, undervisningsrådet
N. Fredriksson, direktör A. Hasselrot, direktör Helge
Hirsch, bankdirektör Wiking Johnsson, direktör K.
R. Liljcblad, direktör Gunnar Magnuson, direktör S.
Nauckhoff, bankdirektör O. Rydbeck, fil. dr Carl
Sahlin, major Richard Smedberg, kommerserådet R.
Sohlman, ingenjör Chr. Sylwan, riksdagsman Arvid
Thorberg, direktör Sten Westerberg, fil. dr Sven
Wingquist, byrådirektör S. E. Österberg och
intendent T. Althin. Styrelsen fick i uppdrag att utarbeta
och antaga stadgar för föreningen.
Kommerserådet Enström avslutade mötet med ett
föredrag om Japans teknik och industri, byggt på de
erfarenheter talaren gjort under fjolårets stora
världskraftkonferens i Tokio. Med hänvisning till
den stora betydelse den vetenskapliga forskningen
haft för Japans industri framhöll talaren, att ett
tekniskt museum just i fråga om denna forskning har en
viktig mission att fylla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
