Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 1 febr. 1930 - Notiser - Ett nytt engelskt högtryckslokomotiv - Reseberättelser - Svenska personal-pensionskassan och Teknologföreningens medlemmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 febr. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
67
Lokomotiv med vattenrörpanna för London and North Eastern Railway
mm. De två bakre underpannoma äro placerade en på
vardera sidan av fyrboxen, medan de två främre ligga
något högre och tätt intill varandra mellan drivhjulen.
De bakre pannorna ha diametern 457 mm och längden
3 369 mm, de främre diametern 483 mm och längden 4 109
mm. Samtliga pannor äro helsmidda. Underpannorna
förenas med överpannan medelst 756 tuber, av vilka 444
st. 2-tums och 74 st. 2%-tums gå från de främre samt 23’8
st. 2%-tums från de bakre pannorna.
Förbränningsgaserna ledas från fyrboxen in i
luftspalten mellan de bakre tubsatserna, passera mellan
tuberna och stryka i två strömmar fram mot skorstenen.
Mellan dessa strömmar och lokomotivets yttre mantel
är en luftspalt anordnad, genom vilken
förbränningsluften inströmmar till rosten, varvid luften förvärmes
och samtidigt avkyler mantelplåten. Luften intagés i
tre rektangulära öppningar i manteln framför sotskåpet.
En överhettare är placerad i rökgasernas huvudväg
mellan de främre tubsatserna.
Pannan har vid ett under fyra timmar pågående prov
visat sig äga en avdunstningsförmåga av ca 9 000 kg/tim.
Huvudångventilen, som befinner sig på cylindersidan av
överhettaren, vilken därför alltid står under fullt tryck
(en vid lokomotiv ovanlig anordning), reglerar
ångin-strömningen i högtrycksliderna. För igångsättningen
finnes emellertid en särskild ventil, genom vilken ånga
insläppes till lågtrycksliderna. Lågtryckscylindrarna
äro försedda med säkerhetsventiler, vilka öppnas vid 14
kg tryck.
Högtryckscylindrarna ha 305 mm diameter,
lågtryckscylindrarna 508 mm. Slaglängden är hos båda 660 mm.
Högtryckscylindrarna äro placerade innanför ramverket,
mycket nära varandra; centrumavståndet är endast 368
mm. De driva den främsta av de tre kopplade axlarna.
Genom denna plancering och genom att vevaxeln erhållit
endast en släng har axelns lagring kunnat väsentligt
förenklas. Lågtryckscylindrarna äro placerade utanför
ramverket och driva den mellersta av de kopplade
axlarna.
Drivhjulsdiametern är 2 032 mm. Hjulbasen för loket
utan tender är 12,2 m, och längden över buffertarna av
lok och tender är 23 m.
Lokets egenartade framända har konstruerats på
basis av experiment, som företagits i en vindtunnel i
City and Guilds Technical College, South Kensington,
vid hastigheter av ca 80 km/tim. Byggnadssättet
åsyftar möjligheten att med större hastighet kunna driva
rök och ånga upp i luften, så att lokföraren erhåller
klar sikt. Den originella exteriören hos loket beror på
att man sökt utnyttja den tillåtna höjden till förmån
för pannan, varvid man sålunda undvikit uppskjutande
ångdom och skorsten.
Reseberättelser. Från
kommerskollegium har inkommit
reseberättelse: dnr 30/1930:
Rapport över studieresa i
Tyskland 29 okt. 1928—21
april 1929, av ingenjören Hj.
Olsson, Gustavsberg.
Författaren har med bidrag ur
Possehlska stipendiefonden
studerat fältspatindustrien.
Följande reseberättelser
ha inkommit till
tekniska högskolans bibliotek,
där de finnas tillgängliga
för intresserade: Beundipt,
Folke, berättelse över resa
till London, Paris,
Bryssel, Hamburg och Berlin
sommaren 1928 för att
studera, dels det planmässiga
ordnandet av trafikplatser samt dels befintliga
järnvägar för inomstads- och förortstrafik, speciellt
tunnelbanor. Sthlm i januari 1929. 86 sid., 63 fig. samt
Bil. 1—16. 4:o; Evermark, Nils, reseberättelse över
studieresa i Tyskland, Schweiz och Frankrike tiden
9/6—25/7 1928 för att studera tillverkningen av
isola-tionsmateriel och kol för elektrotekniska ändamål. 1—3.
22 + 21 sid., 6 + 6 fig. 4:o; Malm:, Lage, reseberättelse
över studieresa i U. S. A. och Canada 1929 för att
därstädes studera värme- och kraft-tekniska frågor, särskilt
vid sulfat-, sulfit- och pappersfabriker. Gbg 3.7.1929.
20 sid., 36 fig.; Långström, C. R., reseberättelse över en
studieresa i Tyskland, Holland och Schweiz år 1928 för
studier av mätningsväsendet i större städer. Sthlm i maj
1929. 60 sid., 12 fig., 27 bilder. Fol.; Schiött, Folke,
reseberättelse över studieresa i Tyskland sommaren
1928 för bedrivande av stadsplanestudier. Lund d. 10
nov. 1928. 21 sid., 8 skisser, 5 fot. Fol.
Svenska personal-pensionskassan och
Teknologföreningens medlemmar. Svenska personal-pensionskassan
(SPP) har velat fästa uppmärksamheten på det
förhållandet, att den frist, inom vilken Svenska teknologföreningens
medlemmar hava rätt att genom föreningens bemedling
inträda i SPP, utgår den 1 juli 1930. Efter detta datum
kan inträde vinnas endast av personer, vilkas
arbetsgivare äro anslutna till kassan som passiva medlemmar.
Inträde i kassan kan avse antingen pension för egen
räkning från viss uppnådd ålder eller från dessförinnan
inträffande fullständig eller partiell arbetsoförmåga, som
är av längre varaktighet än 3 månader, eller pension vid
dödsfall för efterlevande hustru, barn, föräldrar eller
andra av den avlidne förut försörjda anhöriga, eller ock
båda dessa slag av pension. Därjämte kunna pensionerna
kompletteras med s. k. kapitalunderstöd, dvs. belopp å
i allt högst 4 000 kr., vilka på en gång utfalla, när den
egna pensionen börjar utgå, eller vid dösfall. Ytterligare
upplysningar om SPP:s försäkringsformer och avgifter
hava återgivits i Teknisk tidskrift år 1929, häfte 24.
Uppgift angående kostnaderna för pensionsförsäkring,
varå föreningsmedlem reflekterar, erhålles utan kostnad,
därest anhållan om kostnadsuppgift insändes till Svenska
personal-pensionskassan, box 7052, Stockholm. Vid
begäran om kostnadsuppgift böra meddelas:
l:o) arten av de förmåner (egenpension,
familjepension, kapitalunderstöd), varå reflekteras;
2:o) storleken av var och en av dessa förmåner;
3:o) egna födelsedata (år, månad och dag);
4: o) födelsedata för hustrun eller den person, som
eljest skall beredas pension vid medlemmens död;
5:o) den kalendermånad från och med vilken
försäkringen ev. skall gälla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
