Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. 15 febr. 1930 - Litteratur - Anmälan: Das Gas in der deutscher Wirtschaft, av Olof Holmqvist - Anmälan: Sveriges skogsindustrier - Tekniska föreningar - Östergötlands tekniska förening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 febr. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
103
1927 framlade det av Rheinisch-Westfälischen
Kohlensyndikat bildade "Aktiengesellschaft für
Kohleverwertung" (numera kallat "Ruhrgas A-G") ett jätteprojekt
att vid några stora koksverk i Westfalen årligen
framställa flera milliarder ms gas, som skulle vara
tillräckligt för hela Tysklands behov under lång tid framåt.
Kolsyndikatet hade nämligen vid denna tid stora
svårigheter att fiuna avsättning för alla kolkvalitéer. Man
hade för avsikt att använda dessa kol vid egna koksverk,
antingen som bränsle eller för koksframställningen. Den
erhållna gasen skulle distribueras genom ett nät av
rörledningar från Hamm ända till Flensburg, Stettin,
Dresden, Nürnberg, München, för att nu nämna några orter.
Alla gasverk skulle så småningom nedläggas. Denna
oväntade konkurrens väckte naturligtvis en häftig
opposition, men den hade det goda med sig, att gasverken
blevo tvungna att rationalisera och förbilliga sin
produktion. Utvecklingen har också under de sista åren gått
därhän, att verken sammanslås distriktsvis, de mindre
verken nedläggas och från ett eller ett par större verk
distribueras gasen sedan över hela det nya distriktet
(städer och byar). Man har inriktat sig på
"Gruppengasversorgung" i stället för "Einzelgasversorgung". De
större städerna distribuera gas till den omgivande
landsbygden och i alla tätare befolkade delar av Tyskland
finnes "Gruppengaswerk". "Thüringer Gesellschaft"
levererar gas t. e. till 445 städer och kommuner. Då det
ej lyckats för Ruhrgas A-G att såsom planerat breda
ut sig över större delen av Tyskland går dess politik
numera ut på, att förse de närmast omkringliggande
trakterna, det naturliga avsättningsområdet, med gas.
I främsta rummet vänder man sig då till de större
industriförbrukarna. Första årets försäljningsresultat
beräknas till en milliard m3 gas. Håller denna beräkning
streck är resultatet synnerligen gott, då Tysklands 1 339
gasverk år 1928 sammanlagt producerade 3,fi milliarder
m3 gas.
Vad här anförts ger blott en liten inblick i den stora
omvandling, som Tysklands gasindustri under de senaste
åren genomgått.
Olof Holmqvist.
™ Sveriges skogsindustrier, av Viking Källström
(N. o. K. 95). Natur och Kultur. Pris 2: 26, inb. 3 kr.
En kort och saklig framställning av de för svenskt
näringsliv så utomordentligt viktiga virkesförädlande
industrierna har hittills saknats. Genom de senare årens
utveckling på det ekonomiska området har bristen
blivit än mera kännbar, och det är därför med glädje man
välkomnar ovanstående volym i serien Natur och Kultur.
Författaren behandlar först den historiska utveckling,
som lett fram till den nuvarande situationen. I ett
särskilt kapitel diskuteras de betydelsefulla frågorna om
skogsförrådet och virkesbalansen, i andra avverkningen,
flottningen och allt övrigt, som berör skogsbruket. I
slutet av boken återfinnas uppgifter rörande alla större
nord- och väst-svenska skogsindustriella företag.
Boken är väl illustrerad och kommer att vara en god
liten vägledning för alla dem, som önska skaffa sig en
allmän uppfattning om frågor som beröra vår största
råvarutillgång, skogen.
TEKNISKA FÖRENINGAR
Östergötlands tekniska förening
sammanträdde den 29 dec. på Frimurarehotellet i
Linköping. Föreningens ordförande överingenjör C. J.
Uggla var av sjukdom förhindrad att närvara, och
förhandlingarna leddes av byggnadskonsulent S.
Torgers-ruud.
Till styrelseledamöter för år 1930 omvaldes
överingenjör C. J. Uggla, ordförande, byggnadskonsulent S.
Torgersruud, vice ordförande, ingenjör A. L. Wadström,
kassaförvaltare, disponent Henry Nilsson, sekreterare,
och ingenjör G. Wahlbeck samt nyvaldes ingenjör K.
Lidberg efter arkitekt Axel V. Brunskog, som avsagt sig
återval. Ingenjör Anton L. Åkerman och fabrikör
Martin Ängquist omvaldes till suppleanter i styrelsen och
ingenjör Harry Westberg nyvaldes. Att jämte styrelsen
vara ledamöter av valnämnden omvaldes direktör G.
Lindman, trafikinspektör G. Haverman och disponent
Axel Svensson. Till revisorer omvaldes direktör Th.
örtenblad och direktör Fr. Been med direktör G.
Lindman som suppleant. Klubbmästare blevo assistent E.
De Joung, omvald, och ingenjör F. Brodin, nyvald.
Föreningen beslöt att till protokollet uttala ett tack till
arkitekt Brunskog för hans tioåriga arbete inom styrelsen.
Godsägare C. G. Pyk höll vid sammanträdet ett
intressant föredrag över ämnet "Lantbrukets
mekanisering". Inom industrien har man genom rationalisering
av driften fått förut oräntabla företag att förränta sig,
yttrade tal., och på samma sätt går man fram inom
jordbruket, men framstegen kunna där inte göras lika
snabbt. Enligt talarens mening vore dock jordbrukarna
först och främst hänvisade till sin egen förmåga att
finna en utväg ur den rådande krisen. Jordbrukets
rationalisering och mekanisering äro medlen att nå
gynnsammare ekonomiska resultat — ju längre man
uppskjuter förändringarna, desto längre kommer krisen
att räcka. Där mekaniseringen lätt kan gå för sig,
måste man alltmer övergå till vegetabilisk produktion,
men på oländigare mark, där mekaniseringen ställer sig
svårare, måste man övergå till övervägande animalisk
produktion — spannmålsodlingen bedrives där mest av
dålig vana.
Arbetslönerna inom jordbruket uppgå till mellan 50
och 60 proc. av de totala omkostnaderna, men lönerna
kunna säkerligen ej sänkas ytterligare. Man måste i
stället genom att inskränka på antalet mansdagsverken
och hästdagsverken medelst mekanisering förbilliga
produktionen. Med ett flertal jämförande tabeller visade
tal. hur han på Kyleberg genom en omfattande
mekanisering av jordbruket drivit upp produktionen med 60
proc. under de tio åren efter gårdens elektrifiering och
samtidigt minskat omkostnaderna.
Föredragshållaren demonstrerade därefter med
ljusbilder en del moderna lantbruksmaskiner och ådagalade
bl. a. traktorns mångsidiga användning. Utvecklingen
går mot lättare traktorer, sade han, och så snart man
löst problemet att med lämpliga bilar eller traktorer
även kunna köra in säden, har man gjort sig
fullständigt oberoende av hästens användning. En hästhacka
hade givit alldeles utmärkta resultat även å sädesfälten,
och tal. var av den uppfattningen att detta redskap
skulle komma att visa sig värdefullt för det östgötska
jordbruket. Traktordrivna självbindare med direkt
koppling ha visat sig fördelaktiga. "Sista skriket" på
jordbruksmaskinernas område, skördemaskinen som
kombinerats med ett ambulerande tröskverk, komme
enligt talis mening att få stor betydelse även för vårt
land när man väl lyckats få fram styvare stråsorter som
mogna på roten. Halmfläktar som transportera halmen
ända till 100 meter demonstrerades också liksom den
enligt talis mening värdefulla silostorkningen.
Till sist uttalade tal. som sin uppfattning att
skillnaden och motsatsförhållandet mellan jordbruket och
industrien nog ej äro så stora som man vill göra
gällande. Det vore lyckligt om man kunde få ekonomiska
analyser från de bäst industrimässigt skötta jordbruken.
En blomstrande industri är av stor vikt för jordbruket
och tvärtom. Jordbruket är den kraftkälla, ur vilken
vårt land alltid hämtat och alltid kommer att hämta sin
styrka.
Livliga applåder följde på föredraget, för vilket
godsägare Pyk avtackades av mötets ordförande. Efter
sammanträdet intogs supé på hotellet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
