Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 22 febr. 1930 - Motorvagnsdrift vid tyska riksbanorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
TEKNISK TIDSKRIFT
15 febr. 1930
Fig. 1. Dieselmotorvagn av Eva-Maybachs utförande.
varefter tåget fortsätter vidare. Dessa tåguppehåll
å mellanliggande mindre stationer variera mellan
2 à 4 minuter, å de större mellan 15 à 20 min.
Resultatet av dessa små snabbgående tåg är mycket
gott. Man har anordnat sådana transporttåg i Kölns
distrikt bl. a. å följande sträckor: Jülich—M.
Gladbach, Neuss—Köln—Gereon, M.
Gladbach—Köln-Gereon, Jülich—Aachen Nord, Jülich—Aachen G. och
Neuss—Cleve. Sedan man å ovannämnda 6
bansträckor infört snabbgående tåglägenheter, har man
dagligen kunnat göra följande inbesparingar
nämligen 80 st. styckegodskursvagnar och 9 st.
ilgods-kursvagnar, vilka förut voro i trafik. På vardera
av linjerna Köln—Neuss—Cleve, M. Gladbach—Köln
och M. Gladbach—Jülich kunde man genom dessa
snabbtåg indraga ett dagligt styckegodståg. Dessa
tre tågpar utförde sammanlagt 416 km på c:a 53
timmar. De ersättande snabbgående tågen genomlöpte
490 km på c:a 23 timmar. Ökningen i väglängd är
beroende på, att snabbtågen även betjäna en sträcka
som godstågen icke berörde. Då dragkraften å
lokomotiven å dessa småtåg givetvis icke kan utnyttjas
och lokomotivet i övrigt kräver tvenne man för sin
skötsel, bör man genom införandet av
godsmotor-vagnar kunna ytterligare förbilliga
styckegodstrafiken.
Vid riksbanorna planerar man även införandet av
snabbgående motorvagnar å en del huvudlinjer. Man
har nämligen funnit, att de stora genomgående
snälltågen å linjen Berlin—Hamburg, Berlin—Leipzig,
Berlin—Dresden m. fi. sträckor ej framgå å sådana
tider, att en affärsman i Berlin, varest i regel alla
större bolag ha sina huvudkontor, kan så tidigt på
morgonen bege sig av till endera av dessa platser,
att han under dagens lopp där hinner uträtta mera
omfattande uppdrag och på kvällen återvända till
Berlin utan måste i regel övernatta borta. För att
avhjälpa detta har man utarbetat förslag till
anordnandet av motorvagnståg med en största hastighet av
90 km pr tim. Dessa motorvagnar skola avgå tidigt
på morgonen från Berlin med ankomst i så god tid på
förmiddagen till resp. städer, att vederbörande under
dagens lopp där skulle kunna hinna uträtta sina
göromål och ändock kunna återvända till Berlin samma
dag. Dessutom har man planerat att med snabba
motorvagnståg anordna tvärförbindelser mellan en
del städer, där förbindelserna nu äro av
långsammare art och ej motsvara de krav på snabbhet,
som den resande allmänheten har. De för denna
trafik planerade motorvagnarna skulle byggas med 2 st.
6-cylindriga dieselmotorer å tillsammans 300 hkr
med elektrisk kraftöverföring.
De av Eva-Maybach byggda motorvagnarna utföras
4-axliga med vagnskorgar av stålplåt på en stomme
av profiljärn. Boggierna utföras med 3,5 m
axelavstånd. Axlarna äro fast lagrade och försedda med
rullager för löpboggien. Hela drivmaskinerkt är
sammanfört å en boggi. Längden över bufferts är ca
21 m. Tjänstevikten ca 41 ton. Antalet sittplatser,
som kunna anordnas i vagnen är ca 90. Största
hjultryck ca 6 ton. Inredningen av vagnarna är mycket
smakfull. Den invändiga panelen av väggar och tak
utföres av plywood, golvet av späntade bräder med
specialbeläggning. I varje ända av vagnen finnes en
förareavdelning, som kan avstängas från det övriga
vagnsutrymmet. Lampspänningen är 24 voit.
Belysningen är elektrisk. Uppvärmningen sker med
kylvatten eller avloppsgaserna. Bromsningen sker med
tryckluft — Knorrs enkammarbroms — samt
handbroms. Ljudsignaler med tyfon och ringverk, drivet
med tryckluft. Priset för en dylik vagn torde röra
sig om ca 130 000 kr.
Utbildning av förare m. m.
Till motorvagnsförare utväljas i regel endast yngre
förare i åldern 25—30 år, vilka visat särskilt intresse
för motorer. Särskild vikt lägges vid en god
utbildning av denna personal. Utbildningen sker under
6 à 8 veckor vid vederbörande motorfabrik, där
fö-raraspiranten får delaga i alla arbeten som beröra
motorernas tillverkning, uppmontering, provning och
demontering. Dessutom får han ofta även lära sig
bilkörning och avlägga erforderliga prov för
körkorts erhållande. Av vikt är även att vid varje
maskinsektion, där motorvagnstrafik förekommer, en
teknisk tjänsteman finnes, som fullständigt behärskar
såväl konstruktion av motorn som dess arbetssätt och
kan undervisa i körning av motorvagn. Även för en
dylik tjänsteman anses en 6 veckors utbildning vid
ifrågavarande motorfabrik som nödvändigt.
Arbetstiden för förarna är 54 timmar pr vecka. I regel har
man för varje motorvagn tvenne förare, vilka
sinsemellan tura om; dessutom finnas ofta tvenne
utbildade reservförare. Alla mindre arbeten på
motorvagnarnas maskinerier utföras av förarna med
biträde av erforderlig verkstadspersonal. I regel fin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
