- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Allmänna avdelningen /
122

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 1 mars 1930 - Varför kopplas ej järnvägsvagnarna automatiskt i Europa? av E. Nothin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 2. Skärning av amerikanskt standardkoppel i lås-läge.

Fig. 3. Willisons automatiska koppel.

122 TEKNISK TIDSKRIFT 15 febr. 1930

Fig. 1. Amerikanskt standardkoppel med modern fästanordning.

gift att förmå de europeiska staternas
anslagsbevil-jande myndigheter att ungefär samtidigt ställa de
mycket betydande kapital till förfogande, vilka
erfordras för allmän övergång från skruv- till
automat-koppel.

För att återgå till sakens rent tekniska sida må
erinras därom, att franska parlamentet redan år 1912
utlyste en pristävlan om det bästa automatiska
kopplet. I tävlingsprogrammet angåvos ett stort antal
villkor, som måste uppfyllas av de tävlande
konstruktionerna. Bland villkoren må här nämnas
följande:

"Apparaternas anordning skall medgiva att
därmed utrustade vagnar kunna hopkopplas med
vagnar, vilka hava de vanliga kopplingsanordningarna.
Manövreringen av anordningen för övergång från
automatisk koppling till vanlig koppling får icke
erfordra större kraft än att den kan bekvämt skötas
av en person med normala kroppskrafter.

Apparaterna få efter isärkopplingen icke lägga
hinder i vägen för växlingsrörelser medelst "knuffning",
och de få icke heller på något sätt åstadkomma ökat
motstånd vid växlingen.

Apparaterna skola av en enda person utifrån
vagnssidan kunna bringas i ett sådant läge, att vagnarna
icke ens vid starka stötar hopkopplas, och
apparaterna skola i detta läge vara okänsliga för de stötar,
som förekomma under vagnväxling.

Apparaterna skola fungera i kurvor med en
minsta radie av 90 m och för vagnar, vilkas
buffert-höjd växlar mellan 940 och 1 075 mm över räls
överkant i enlighet med gällande internationella
bestämmelser.

Apparaterna skola vara av enkel och pålitlig
konstruktion. Användning av ändlösa skruvar, kuggar,
fjädrar och andra ömtåliga delar skall så mycket
som möjligt undvikas ifråga om de viktigaste
delarna.

Apparaterna skola fungera tillfredsställande även

efter långvarig användning
och icke påverkas av
köld och fukt."

Icke mindre än 400
tävlingsförslag inkommo och
första priset tillföll det av
de italienska ingenjörerna
Pavia och Casali
konstruerade kopplet, vilket
likaledes erhöll första
priset vid en av
italienska järnvägsingenjörssäll-skapet några år förut
anordnad tävling.

År 1913 utlystes av italienska
järnvägsingenjörs-sällskapet en ny pristävling, varvid av de
automatiska koppel, som skulle komma med vid
prisbedömningen, även fordrades anordningar för automatisk
hopkoppling av värmeledningen och den
genomgående bromsledningen. Vid tidpunkten för
tävlingens utlysande voro endast två koppel kända, som
uppfyllde dessa villkor, nämligen det i
järnvägskretsar allmänt bekanta Boiraultska kopplet och
Westing-house-kopplet. På grund av kriget avbröts
emellertid denna tävlan och sedermera har icke något
avhörts angående densamma.

Mången undrar måhända varför dessa pristävlingar
hava utlysts, då man ju redan i det amerikanska
kopplet, fig. 1 och 2, har ett beprövat automatiskt
koppel, som borde kunna användas även å de
europeiska järnvägarna. Frånsett förut påpekad olikhet
mellan europeiska och amerikanska
järnvägsförhållanden. bestående bl. a. i de europeiska tågens större
elasticitet och därav beroende större behov av
glappfri förbindning mellan de olika fordonen, har det
amerikanska kopplet den mindre önskvärda egenskapen
att icke verkställa koppling, utan i stället kunna
skadas, då två vagnar föras mot varandra och bådas
koppel råka stå med kopplingshaken i infällt läge,
dvs. med den kring en vertikal bult 2 vridbart
anbragta haken 1 i det å fig. 1 och 2 angivna låsläget.1
Till jämförelse med det amerikanska kopplet må här
visas ett om det amerikanska påminnade europeiskt
koppel av Willison—Knorr, fig. 3—6, vilket jämte

i Efter vagnarnas särkoppling stå hakarna normalt i
utsvängt läge, dvs. färdiga för ny koppling, men det inträffar
stundom att hakarna av olika anledningar inställa sig i
låsläge innan koppling skett.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:10:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1930a/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free