Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 1 mars 1930 - Statens vattenkraft i Motala ström - Markedsbrev fra United States, av E. C. Melby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
Roxen. Den skillnad i driftvattenmängd, som
kommer att förefinnas mellan Motalastationen och
fall-sträckan Boren—Roxen, kommer att utjämnas i
Boren, där härför erforderligt magasin kan
erhållas.
De tekniska anordningar, som skulle komma till
utförande för Malfors kraftstation, äro i korta drag
följande: Yid utloppet ur Norrbysjön vid Råby
företages en upprensning av strömmen så. att ingen
nämnvärd fallförlust kvarstår mellan sjön och
nedanför varande uppdämda älvsträcka fram till
regleringsdammen. Dammbyggnaden, som uppföres vid Ljungs
tegelbruk, får en höjd av 15 m. Den skall i älvfåran
utgöras av en armerad betongkonstruktion,
grundlagd å berget, som här går i dagen, samt på båda
älvstränderna fortsättas av jorddammar av erforderlig
längd. I betongdammen insättas anordningar för
av-bördning av flodvattnet. För att minska
dämnings-skadorna kommer invallning och dränering av ett
större markområde vid Ljungs tegelbruk att
verkställas. Tilloppskanalen förlägges å kronans mark
och framgår endast till en mindre del i berg.
Kanalen är avsedd att framföra driftvattenmängden med
en hastighet av ca 1 m per sek. Mitt emot
Jakobs-lunds huvudbyggnad sänker sig berget hastigt. Här
avslutas kanalen med ett tubintag, varifrån tvenne
tuber med en längd av ca 300 m framdragas, först
nära horisontalt, därefter i brantare lutning ned till
kraftstationen, som förlägges på älvens vänstra sida
ca 200 m ovanför Malfors bro. I kraftstationen
komma att installeras två turbiner, vilka med vertikala
axlar driva var sin trefasgenerator. Nedanför
kraftstationen fördjupas strömfåran förbi Malfors bro, så
att en nuvarande dämningshöjd vid Nykvarn kan
bibehållas, utan att något nämnvärt fall kommer att
kvarstå mellan de bägge stationerna.
Kostnaderna för anläggningen beräknas komma att
15 febr. 1930
uppgå till 9,8 mill. kr., sålunda fördelade på de olika
huvudposterna:
fatten- och husbyggnadsarbeten:
Upprensning vid Råby, dammbyggnad
och brobyggnader .................. 1 920 000
Tilloppskanal ....................... 900 000
Tubintag, tilloppstuber och kraftstation 1800 000
Upprensningsarbeten nedanför
kraftstationen ............................ 700 000
Vägar, husbyggnader, markersättningar
och planering ..................... 1 450 000
Administration och oförutsett för
vatten-och husbyggnader ca 20 % av
ovanstående kostnader ................... 1 350 000
Maskineri:
Turbiner .................. 500 000
Generatorer, transformatorer
och ställverk, inkl.
ställverksbyggnad ............ 1 180 000 1 680 000
Summa anläggningskostnad kr. 9 800 000
Kraftstationens maskineffekt utgör 19 800 kW,
och den i genomsnitt per år uttagbara energimängden
kommer att uppgå till ca 87 mill. kWh.
Vattenfallsstyrelsen har tänkt sig, att
byggnadsanslaget till Malforsanläggningen lämpligen kunde
fördelas på de fem budgetåren 1930—1935. Under året
1930—31. för vilket regeringen äskat ett anslag av
200 000 kr., skulle endast vissa förberedande åtgärder
vidtagas. Genom den föreslagna fördelningen skulle
forcering av arbetet kunna undvikas under den tid,
då byggnadsarbetena vid Vargön pågå. Styrelsen
har emellertid tänkt sig möjligheten av en raskare
byggnadstakt vid Malforsanläggningen, om den
tilltänkta elektrifieringen av Malmölinjerna så skulle
erfordra.
TEKNISK TIDSKRIFT
MARKEDSBREV FRA UNITED STATES.
EN AARSOVERSIKT AV 1929.
Av ingeniör E. C. Melby.
1929 vil gaa ind i historien som et merkeaar for United
States, et aar som andre aar senere hen vil bli
sammen-lignet med. Ungdomen av idag vil bli fortält om fem à
ti aar, naar tiderne er riktig gode, at "dette minder om
förste halvaar av 1929". Men deres barnebarn vil, om
femti à seksti aar bli fortalt, i tilfælde av et
börskrasch, at "dette er bare snaaterier sammenlignet med
börskraschet i 1929".
For netopet saadant motsætningernes aar var 1929. Et
typisk Amerikansk aar kunde man kanske kalde det;
ikke fordi at United States ofte oplever denslags aar,
men fordi at amerikanerne selv er fulde av
motsæt-ninger: Gutteagtige, snilde og gavmilde i sit private liv,
kolde og beregnende i forretningslivet. Det kom in som
en löve og faldt ned som en skindfelle, er et gammelt
ordsprog som passer meget godt paa 1929.
Hvad var grunden til kraschet? Hvad var det som
hendte, spörges derifra alle hold. Og alle de folk som
nyder å grave op lik eller med andre ord, å sladre om
ubehageligheter (som alltid bürde forties), bruker en
masse ord til à forklare hvad alle folk vet: at
börspri-sene var altfor höie og at der hadde eksisteret
överproduktion i flere industrier, specielt i automobil-, olie- og
tekstilindustrierne, i længere tid. Der trænges ingen
andre gründe og der var heller ingen andre gründe
til-stede.
För vi gaar nærmere ind paa de finansielle forholde
kunde det kanske være av interesse å faa en kort
over-sigt over aktiviteten i de vigtigste industrier i det
for-löpne aar.
For landbruket var 1929 et gjennemgaaende
tilfreds-stillende aar og forholdene synes àvise en fortsat
bed-ring ifra de nærmest foregaaende aar. Hvete-avlen var
mindre end i 1928, men det viser den sig ogsaa å være
i Argentina, Australien og de övrige hvete-exporterende
lande, saa at prisen har holdt sig höiere end for ett aar
siden. Prisene har ogsaa været gode for slagtedyr og
meieriprodukter. For bomull har prisen derimot
gjennemgaaende ligget 2 cents per lb. lavere end i 1928 paa
grund av en större avlogen noget indskrænket eksport. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
