Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 1 mars 1930 - Markedsbrev fra United States, av E. C. Melby - Notiser - Statens järnvägar under 1929 - Inlandsbanan inför riksdagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 febr. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
29
sætte i 1930 de tilfredsstillende produktions- og
mar-kedsforholde ifra fjoraaret. — Jernbanerne Uadde i 1929
sit bedste aar siden 1919. Frakttrafiken belöp sig ialt
til ca. 5’2 800 000 vognladninger, eller noget over
490 OCH) 000 000 netto ton-mil (engelsk mål og vekt).
Skibsbygningsindustrien utviste ogsaa et opsving i 1929
med fulförelsen av 554 handelsskibe paa, tilsammen,
284 226 grosston. Skibsverftene rapporterte, endvidere,
215 skibe paa tilsammen 359 460 gross ton under
. konstruktion ved utgången av aaret. Yderiigere 171
skibe er kontraheret for paabegyndelse i 1930. — Radio
og aviations industriene lider begge under
överproduktion, og specielt radio-industrien befinder sig i en yderst
slet stilling naar dette skrives. Kulindustrien lider
ogsaa av överproduktion, og forholdene i 1929 var
hvarken bedre eller værre end i de to foregaaende aar.
Som allerede nævnt hadde börskraschet liten eller
ingen indflydelse paa arbeidslönningerne. Det paabrakte,
imidlertid, en ganske alvorlig arbeidslöshet idet det
be-regnes at mellen 2 500 000 og 3 000 000 arbeidere var uten
beskæftigelse ved utgången av 192:9. Det ventes at
forholdene i arbeidsmarkedet vil igjen bli normale utpaa
vaaren eller forsommeren.
Vareprisene, en gross, laa gjennemsnitlig lavere i 1929
end aaret förut, og specielt saa i sidste kvartal.
Pris-indeksen for alle varer stod saaledes i 94,4 i oktober, 92,7
i november og 92,8 i december imot 97,0 i december 1928.
Prisindeksens laveste punkt i 1928 var 95,i i midten av
januar. Gjennemsnitsprisen ifra 192<> tas lik 100.
Pengemarkedet var ualmindelig stramt i 1929 indtil
de to sidste maaneder. "Time loans"-renten varierte
mellem 5 % og 9% % og "Cail loans"-renten mellem
4% % og 20 %. Amerikansk kapital anbrakt i
uten-landske foretagender steg i aarets löp med ca
$ 1 678 500 000 til et samlet belöp av $ 16 604 000 OOO.
Dette indbefatter ikke utenlandske statslaan. • Den
amerikanske statsgjæld blev i 1929 reduseret med vel en
milliard dollars og belöp sig ved utgången av aaret til
ca $ 16 300 000 000. Den er blit reduseret over til
milliarder dollars siden höidepunktet i august 1919 da
stats-gjælden belöp sig til omkring $ 26 597 000 000. Eksporten
av guld belöp sig i fjoraaret til $ 116 583 000 og
guldimporten til $ 291 649 000; landets guldbeholdning steg
derför med $ 175 066 000. Importen av guld fandt sted
de förste 7 à 8 maaneder av aaret mens næsten hele
guldeksporten fandt sted de to sidste maaneder. Videre
tap av guld er sansynlig i förste halvaar av 1930.
Landets utenrikeshandel utviste en gunstig balance
paa $ 847 849 000, imot $ 1 036 912 000 i 1928. Eksporten
belöp sig i 192-9 til ■$ 5 248 483 000, mot 5128 356 000 i
1928, og importen belöp sig i 1929 til $ 4 400 634 000 imot
$ 4 091 444 OOO aaret förut. Eksportværdien av fabrikerte
varer (i motsætning til raamaterialer) var i 1929 ca
$ 2 664 000 OOO eller nær 53,6 % av den totale eksport.
Det samlede værditap i aktiemarkedet mellem l:ste
oktober og 15: de november var over 30 milliarder dollars
av hvilket ca 5 milliarder er siden blit gjemrundet.
Mens et saa voldsomt krasch naturlig forrolder dype
saar og store individuelle tap saa er det
bemerkelses-værdig at ingen banker eller finansehuser av betydning
kom i vanskeligheter derved. Denne bankenes styrke og
den gjennemgaaende sunde stilling hvori landets handel
og industri befinder sig er den bedste garanti for at de
sidste par maaneders vanskeligheter ikke blir av lang
varighet. Forretningsverdenens ledere synes å vente
et gradvis opsving i foretagsomheten ifra mars maaned
til august og udmerkede tider i de sidste fem maaneder
ar aaret, forutsat at landet faar nyde en rimelig god höst.
NOTISER
Statens järnvägar under 1929. Inkomsterna av
statsbanenätet uppgingo under fjolåret till 210,8 mill. kr.
(år 1928: 186,5 mill. kr.) och utgifterna till 161,5 mill. kr.
(1928: 108,5 mill.). Statsbanorna ha sålunda givit ett
överskott av 2,7 mill. kr. (1928: 2,5 mill.). Årsresultatet
är i själva verket .0,9 mill. kr. bättre. Under året har
nämligen efter slutlig uppgörelse måst bokföras en
omtvistad retroaktiv tilläggsbetalning till
vattenfallsstyrelsen för strömleverans åren 1924—1928; beloppet har
emellertid omedelbart via vattenfallsstyrelsens konto
kommit statsverket till godo.
Det disponerade statskapitalet uppgick vid årets slut
till 1130 mill. kr. (1928: 1 116 mill.), därav 919 mill. kr.
statens lånemedel samt 211 mill. kr. utgörande dels
statsanslag av andra statsinkomster än lånemedel
(skattemedel) och dels under äldre år investerade
trafiköverskottsmedel. Statsverkets räntekostnader för de i
medeltal under året i statsbanorna investerade lånemedlen
beräknas för år 1929 till ca 43,3 mill kr. (1928: 42,9
mill.), och då årets överskott enligt ovanstående utgör
49,3 mill. kr., föreligger alltså ett överskott utöver den
närmaste åsyftade förräntningen av lånemedlen om 6,o
mill. kr. mot den främst av gruvkonflikten vållade
förlusten av 14,9 mill. kr. år 192i8.
Statens järnvägars ägande banlängd utgjorde under
december 1929 6 482,9 km (dec. 1928: 6 461,2); den
trafikerade banlängden var samma månad 6 489,8 (dec. 1928:
6 468,1). Antalet tågkm utgjorde under året 31 602000
(1928: 28 776 000), antalet ångfärjekm 197 000 (1928:
184 000). Den under december i tjänst varande
lokomotivparken utgjordes av 650 ånglok, 108 elektriska lok och
8 motorvagnar. Antalet resor utgjorde under året 30,5
mill. (1928: 29,i mill.), och persontrafikinkomsten ut-
gjorde 65,8 mill. kr. (1928: 64,4 mill.). Godstrafiken
utom Lapplandsmalm har ökats från 10,0 till 11,o mill.
ton och inkomsten därav från 98,7 till 107,4 mill. kr. Den
transporterade kvantiteten Lapplandsmalm har ökats
från den minimala 3,5 mill. ton strejkåret 1928 till 8,6
mill. ton år 192-9 samt inkomsten därav från 9,9 mill. till
23,5 mill. kr.
Ångfärjorna på routen Trälleborg—Sassnitz gjorde
under året 2 863 enkla turer (19-28: 2 795) och överförde
därvid sammanlagt 9-8 040 vagnaxlar (1928: 97 541).
Antalet tomvagnaxlar i % av alla axlar utgjorde 20,6 (1928:
19,6). Med färjorna befordrades 160 689 passagerare
(1928: 140 282) och 245924 ton gods (192-8: 234 472).
Ångfärjorna på routen Malmö—Köpenhamn gjorde under
året 2 940 enkla turer (1928: 2 314) och överförde därvid
sammanlagt 61 880 vagnaxlar (1928: 52 035). Antalet
tomvagnaxlar i % av alla axlar utgjorde 34,4 (1928:
35,o). Med färjorna befordrades 178 629 passagerare
(1928: 145 708) och 189 0-95 ton gods (1928: 149 059).
Inlandsbanan inför riksdagen. Riksdagen har nu
fattat beslut angående anslag för budgetåret 1930/31 för
arbetenas fortsatta bedrivande å Inlandsbanan.
Beslutet är i så måtto märkligt, att riksdagen för detta
ändamål anvisat 2 50€ 000 kr., medan regeringen i
enlighet med järnvägsstyrelsens hemställan äskat endast
2 000 000 kr. Järnvägsstyrelsen hade förutsatt, att
arbetena å banan skulle under det kommande budgetåret
fortsättas endast å den 9 mil långa sträckan Sorsele—
Arvidsjaur och att frågan om påbörjandet av arbetena
å sträckan Arvidsjaur—Jokkmokk, som har en längd av
ca 15 mil, skulle upptagas först vid 1931 års riksdag,
då anslag för Hällnäs—Stenselebanan icke erfordrades.
För sistnämnda bana begärdes nu ett belopp av 1 500 000
kr. för arbetenas fullbordande, som också av riksdagen
beviljades.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
