Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 1 mars 1930 - Notiser - Sulfitlut som ångpannebränsle - Trafiken genom Panamakanalen - Svensk hyllning åt Holger Neergaard - Pristävlan angående taktäckning - Ekonomisk översikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 febr. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
133
trycket i ledningen stiger över 2,i atm. eller när trycket
i ångledningen till kokarna sjunker under 9,8 atm.
Trafiken genom Panamakanalen. Den officiella
rapporten angående trafiken genom Panamakanalen
utvisar, att denna under redovisningsåret 1928/29 satt
nytt rekord såväl med avseende på antalet passerade
fartyg som den av dessa befordrade godsmängden.
Under året passerades nämligen kanalen av 7 029
fartyg, vilka befordrade 30 663 006 ton gods. Fartygens
sammanlagda nettotonnage utgjorde 29 837 794
registerton. Från Stilla havet till Atlanten befordrades
20 780 486 ton gods, vilket till 80 % av vikten utgjordes
av mineraloljor, timmer, salpeter, vete, malmer,
konserver och socker. Från Atlanten till Stilla havet
befordrades däremot ej mer än 9 882 520 ton gods, varav
den största posten eller 2 349 566 ton utgjordes av
järn-och stålvaror. Uppbörden av kanalavgifter inbringade
27 127 377 dollars. Som kanalen i allt kostat 400
millioner dollars, kan man sannolikt ännu ej tala om någon
tillfredsställande förräntning av det investerade
kapitalet.
Kanalen passeras av ett 20-tal fartyg per dag, men
den torde kunna upptaga en trafik av ca 50 fartyg per
dygn. För att skapa en vattenreserv, som bl. a.
möjliggör ett större antal slussningar per dag, är man nu
sysselsatt med byggandet av en dammanläggning vid
Alhajuela i Chagresfloden. Dammen, som får namnet
Maddendammen, beslöts av U. S. A:s senat år 1928, och
arbetena med denasamma torde komma att taga en tid
av fem år i anspråk. Totalkostnaden beräknas till ca
12 mill. dollars. Dammen blir 52 m hög, och
vattenmagasinet får en yta av 57 km^ samt kommer att
rymma över 600 mill. m3 vatten.
Svensk hyllning åt Holger Neergaard. Till ingenjör
Holger Neergaard, vilken i dagarna avgått från sin sedan
1927 innehavda befattning som ordförande i Dansk
Ingeniørforening, har Svenska teknologföreningens
ordförande, ingenjör Sigurd Nauckhoff, i tidskriften
In-geniøren riktat följande uttalande:
"Vad Holger Neergaard under de år han varit
ordförande i Dansk Ingeniørforening uträttat för samarbetet
mellan Nordens tekniska föreningar har livligt
uppskattats av oss svenska ingenjörer och å deras vägnar vill
jag gärna begagna tillfället att nu bringa honom ett
varmt tack. Vi minnas honom från de tillfällen då han
med pondus och esprit representerade Dansk
Ingeniørs-forening här i ’Sverige, såsom vid 1927 års jubileumsmöte
i Stockholm och vid 1928 års vårmöte i Göteborg, men
framför allt minnas vi honom som värd vid sistförflutna
sommarens stora festligheter i Köpenhamn. Hans
nordiskt ljusa kämpagestalt i förening med hans soliga
lynne och varma entusiasm för ingenjörens yrke spred en
värdighet och glans över festligheterna som ej kunde
förfela sin verkan på oss alla.
När Holger Neergaard nu nedlägger
ordförandeklubban i Dansk Ingeniørforening, kan han helt visst se
tillbaka på en gärning av beståndande värde för det
skandinaviska samförståndet."
Pristävlan angående taktäckning. A.-b. Svenska
ico-pal- och takpixfabriken, Malmö, har utlyst en pristävlan,
vars ändamål är framförandet av takkonstruktioner,
lämpade för täckning med icopalpapp, utarbetande av
lämpliga detaljer till icopalpappens användning samt
påvisande av möjligheter till andra användningsområden för
icopalen än de nu vanliga. Förslagen bedömas av en
prisnämnd, bestående av professor H. Kreüger, arkitekt
S. Markelius och förste byråingenjören Nils Royen samt
disponent D. Andersen. Till nämndens förfogande står
en sammanlagd prissumma av 2 600 kr.
EKONOMISK ÖVERSIKT.
Stockholm d. 24.2.30.
Den föreliggande statistiken över utrikeshandeln
under januari tyder icke på någon avmattning i
konjunkturen i vårt land. De stora stapelartiklarna visa alla
med undantag för järn- och trävaror anmärkningsvärt
förmånliga exportsiffror och importen av industriella
råvaror och halvfabrikat har varit mycket omfattande.
Däremot är ju otvivelaktigt nedgången i järn- och
stål-exporten ett tydligt tecken på den avmattning inom
konjunkturen eller avvaktande hållning, som gör sig
gällande inom flertalet mera betydande avsättningsländer.
De hittills föreliggande industriella boksluten avspegla
icke i den tillämpade utdelningspolitiken några farhågor
för att räntabiliteten icke skulle kunna tillfredställande
upprätthållas under innevarande år.
De föreliggande kvantitetssiffrorna visa en stegring
av exporten med 3 och av importen med 16,3 % gentemot
i fjol; härvid är emellertid att observera att
utförselsiffran för januari i fjol var osedvanligt stor —
värdesiffran var 109 mill. kr. mot resp. 90 och 84 mill. kr.
för samma månad 1928 och 1929, medan däremot
importens värde var 122 mill. kr. såväl under januari 1929
som 1928. Passivsaldot i handelsbalansen för månaden
torde dock komma att uppgå till cirka 30 mill. kr. mot
1929 års siffra på 13 mill. kr. Utförseln av
pappersmassa visar en ökning på 17 % och den för papper och
papp en dylik på 12 %; för järnmalm uppgår
motsvarande siffra till hela 37 %, men siffran för samma
månad året förut var särskilt låg. Trävaror förete en 16 %
lägre kvantitet, beroende på det som känt avvaktande
läge som alltjämt gör sig gällande huvudsakligen på
grund av ryssarnas pressande av marknaden. Det är
emellertid icke blott producenterna av våra i
utrikeshandeln dominerande råvaru- och halvfabrikat, som
kunna glädja sig åt stora skeppningar, utan detta gäller
i största utsträckning även exportörerna av helfabrikat.
Kullagerindustrien har sålunda ökat sin export med
15 % gentemot motsvarande siffra för i fjol och ännu
kraftigare mot närmast föregående månad; för
separatorer utgör ökningen hela 25 %, och för telefoner är
den 39 % — för sistnämnda industri ligger siffran över
genomsnittssiffran för de närmast föregående tolv
månaderna, medan den för de båda förutnämnda branscherna
är lägre än denna. Elektriska maskiner och
förbränningsmotorer har upprätthållit status quo gentemot
januari i fjol, men visa en ganska stark nedgång
gentemot förra årets sista månader. Tändsticksexporten har
stigit med 26 %, och januari siffran ligger 4% % högre
än genomsnittliga månadssiffran för januari—december
i fjol. Även om man i allmänhet icke kan draga några
säkra slutsatser från förändringar i importsiffrorna för
råvaror och halvfabrikat från månad till månad, så äro
de dock i det nuvarande läget av betydelse såsom
avspeglande uppfattningen inom industrien beträffande
den väntande konjunkturutvecklingen. Det är sålunda
påfallande, att importen av koppar stigit med 131 %, för
bly med 64 %, för zink med 36 % och för järnplåt med
74 %. Införseln av bomull ökades med 56 % och av
hampa med 400 % samtidigt som importen av ull och
lin höll sig på en hög nivå. Hitskeppningen av bensin
steg 26 % och den av andra brännoljor fördubblades
och motsvarade nära nog % av fjolårets hela import.
Även om man bortser från att prisläget i vissa fall
stimulerat till att förlägga införseln till just den
ifrågavarande tidpunkten och från att till exempel ökningen
av importen av brännoljor måhända säger mera om
oljekoncernernas skeppningspolitik än om vårt
omedelbara behov av varorna, så är det dock fullt tydligt, att
den kraftiga Importen av Industriella råmaterial pekar
på en anmärkningsvärt stor tillförsikt beträffande kon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
