Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 1 mars 1930 - Ekonomisk översikt - Litteratur - Insänd litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t
134
TEKNISK TIDSKRIFT
junkturutvecklingen hos industrimännen inom
ifrågavarande branscher. Livsmedelsimporten visar, dock
icke över lag, stigande siffror. De fallande prisen på
vete avspegla sig i en kraftig nedgång i importen, som
var 34 % lägre än den för januari i fjol.
Som alltid vid denna tid på året är vår
betalningsbalans passiv, och för den gångna månaden har
bankernas fordringssaldo på utlandet minskats 45 mill. kr.,
medan motsvarande siffra i fjol var 40 mill. kr. Då
kapitalexporten under månaden redovisas till netto 13
mill. kr. mot 6 mill. kr. för samma tid i fjol, så har
alltså, bortsett från dessa kapitalplaceringar,
försämringen för året utgjort 32 mot 36 mill. kr. för fjolårets
januari månad. Vårt bankmässiga fordringssaldo på
utlandet innebär alltjämt med hänsyn till säsongen
rekord och uppgår till hela 538 mill. kr. mot 475 mill. kr.
för ett år sedan. Januari har såsom alltid medfört en
kraftig avspänning på penningmarknaden;
kreditanspråken — mätta i summan av utlåningsöverskottet och
rediskonteringen — ha för de båda månaderna
december—januari minskats med 72 mill. kr., medan
nedgången för samma månader 1927—1928 var 28 mill. kr.
och för 1926—1927 redovisades en kreditökning på 29
mill. kr. Bankernas utlåning har under januari stigit
106 mill. kr., men ökningen kommer med 87 mill. kr.
på växelportföljen, och rediskonteringen har samtidigt
reducerats 95 mill. kr. Inlåningen har vuxit 119 mill.
kr. mot resp. 99 och 57 mill. kr. de närmast föregående
januarimånaderna.
Då den svenska valutan samtidigt ligger synnerligen
fast med dollar- och pundnoteringarna under pari, måste
det betecknas såsom högst anmärkningsvärt, att
Riksbanken ej heller vid den räntesänkning, som ägt rum
först i London och senare i New York, Paris och
Berlin under den gångna månaden, ansett sig böra följa
impulsen från de stora penningmarknaderna.
Valutapolitiska hänsyn lägga f. n. icke några som helst hinder
i vägen för en diskontosänkning, och prisnivåns
utveckling — ett fortsatt och ganska markerat prisfall, som
uppgår till 9 % under de sista tolv månaderna — talar
även den för en sänkning. Vilka bankens närmaste
ändamål med den tillämpade diskontopolitiken kunna
vara, är visserligen som vanligt höljt i dunkel. Måhända
har en önskan att undvika alltför snabba växlingar i
diskontot på grund av den långsamhet, varmed
sparbankerna anpassat sig, efter det nya ränteläget spelat
en avgörande roll och alltså affärsbankernas intressen
på denna punkt tillgodosetts. Ej heller synes det
uteslutet, att en strävan att i tid förebygga alltför stor
kapitalexport, framför allt med hänsyn till de stundande
emissionerna i samband med skadeståndsregleringen och
den åtknappning på den internationella
penningmarknaden, de väntas medföra. Om bankens diskontopolitik
medför hämning av kapitalexporten, kommer detta givet
ganska snart att visa sig i att bankerna i mindre
utsträckning än hittills ta Riksbanken i anspråk för
re-diskontering, men i samma mån förlorar banken
greppet på ränteläget och den helt fria prisbildningen
kommer därigenom att göra sig gällande. Det måste nog
anses såsom i högsta grad tvivelaktigt, om det är
lämpligt att Riksbanken, när ej valutaskäl så påkalla,
sträcker sin uppgift så långt, som gjorts gällande från visst
håll inom fackpressen, nämligen till att den genom sin
diskontopolitik söker bestämma, när allmänheten skall
få göra utländska långfristiga kapitalplaceringar eller ej.
Börsen var under förra delen av februari ganska
livlig, men mot slutet av densamma gjorde sig omslaget i
tendensen på New Yorkbörsen gällande och en
kursreducering ägde rum. Å andra sidan borde i motsatt
riktning ha verkat de alltigenom mycket förmånliga
bokslut för det gångna året, som hittills framlagts.
Bankernas voro ju överlag synnerligen tillfredsställande
för aktieägarna, och de industribokslut, som nu publice-
15 febr. 1930
rats, torde i allmänhet ha överträffat förväntningarna,
och utdelningspolitiken talar om en mycket optimistisk
uppfattning beträffande utsikterna för innevarande år,
som ju borde verka stimulerande på börsen.
Fluktuationerna ha om man bortser från de internationella
papperen varit relativt obetydliga. Stegringen i början
av månaden kommer väsentligen på Kreugerpapperen
och detsamma gäller kursfallet under den senare delen
av densamma.
De föreliggande amerikanska produktionsstatistiska
uppgifterna för den gångna delen av innevarande år
ge icke något bestämt utslag i vilken riktning
konjunkturutvecklingen går. Flertalet siffror peka på en
viss om än i de flesta fall obetydlig återhämtning
gentemot december, men å andra sidan är det fullt tydligt,
att de icke äro så goda, som man i U. S. A.
tämligen allmänt räknat med att de skulle bli. En
anmärkningsvärd förbättring visar dock stålproduktionen med
3,84 mill. ton mot 2,94 mill. ton under december och
3,59 mill. ton för november i fjol; siffran är dock
avsevärt lägre än för någon annan månad, utom de nyss
nämnda, av föregående år. En icke obetydlig stegring
av antalet fallissemang har ägt rum under den senaste
månaden, men någon större betydelse behöva ju dessa
icke ha, då de ju väsentligen torde vara s. a. s.
registreringar av vad som redan timat och icke innebära
en fortsatt ogynnsam utveckling. — Den upprepade
amerikanska diskontosänkningen avser givet att stimulera
framför allt de mera kapitalkrävande
nyanskaffningarna inom industri och transportväsende, men
uppgifterna beträffande kontrakterade nybyggen ge vid
handen, att de statsliga och penningpolitiska åtgärderna
på detta område ännu icke haft någon större framgång.
Den fortsatta konjunkturutvecklingen är sålunda
alltjämt mycket oviss; faran för att köplusten icke hinner
stimuleras innan de svagare producenterna tvingas till
att sänka sina priser och dra de övriga företagen med
sig i konkurrensen om den starkt reducerade aktuella
köplusten är tydligen stor.
LITTERATUR
Insänd litteratur.
Tekniska samfundets handlingar.
Nr 1, Ruthsackumulatorn och dess användning inom
elektricitetsverksområdet, föredrag av R. Hellborg vid
avdelningen för Elektrotekniks sammanträde den 19
november 1929.
Svenska väginstitutet, Stockholm.
Meddelande 21, De geologiska faktorernas betydelse
för vägarnas tjälförhållanden, av fil. lic. G. Beskow.
Pris 1 kr.
Meddelande 20, Vägstudier i Danmark år 1929, av
Nils von Matern. Pris 1 kr.
Särtryck ur Industriförbundets meddelanden 1929
nr 6, Skatteproblemen ur industriens synpunkt,
diskussion vid Arosmässan 1929.
Ingenjörsvetenskapsakademiens meddelanden,
Stockholm.
Nr 98, Metoder för industriell vätgasframställning, av
A. Hallbäck. Pris kr. 1; 50.
Ingenjörsvetenskapsakademiens handlingar,
Stockholm.
Nr 99, A general electromagnetic theory of electric
machines, av Fredrik Dahlgren. Pris 8 kr.
Nordisk Familjebok, elfte bandet, Jylland-Kragduva,
Stockholm, a.-b. Familjebokens förlag. 1930.
Ivar Kreuger, av Edvard Sterner, Lindblads bokförlag,
1930. Pris häft. kr. 4; 75, bunden 6: 75.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
