- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Allmänna avdelningen /
157

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. 15 mars 1930 - Olyckan vid Atlas Diesel utredd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15 febr. 1930

TEKNISK TIDSKRIFT

157

manie /

Fig. 2. Detalj av svetsfogen vid brottstället. Skala 1:2. Mått i mm.

Fig. 3. Mikrofotografi av svetsfogen. Gavelplåten överst. 3 X förstoring.

kärl med kupade gavlar, av vilka den ena var försedd
med manliålslucka. Längden var ca 3 m och yttre
diametern 680 mm. Mantelns godstjocklek var 14 à 15
mm, gavlarnas 18 mm utom vid svetsfogen, där
tjockleken var 22 mm för gaveln med manhålet och 20 mm
för den andra. Behållarens mantel var hopsvetsad i
längdriktningen. Gavlarnas kupningsradie var lika med
behållarens inre diameter, 650 mm. Gavlarna voro
fastsvetsade vid manteln i den rundade övergången mellan
dessa (se fig. 2). Svetsningen var utförd med vattengas.

Luftbehållaren var avsedd för ett arbetstryck av 25
kg/cm2 och hade provtryckts med vattentryck till 50
kg/cm2 såväl vid det järnverk som tillverkat den som
vid Atlas Diesels verkstäder. Brottet vid luftbehållarens
sprängning uppstod i svetsfogen mellan manteln och
den med manhål försedda gaveln. Inom ca 40 cm av
omkretsen utgjordes brottytan av
svetsfogen släta yta. På diametralt motsatt
sida av omkretsen gick brottet för ett
kortare stycke helt och hållet inuti
mantelgodset. Mellan dessa delar gick brottytan
delvis i mantelgodset och delvis i
svetsfogen, i det att denna släppt i innerkanten.

Luftbehållaren var försedd med
manometer, vilken även efter explosionen visat
sig rättvisande, samt en säkerhetsventil,
inreglerad att blåsa vid det högsta
arbetsstycket, 25 kg/cm2. Mellan behållaren och
säkerhetsventilen fanns emellertid en
avstängningsventil, och denna var vid
provningen stängd, varför säkerhetsventilen
vid tillfället ej kunde fungera.
Explosionen inträffade under behållarens
uppladdning från verkstadens hjälpkompressor,
vilken kunde ladda ända upp till 70 kg/cm2.
Emedan säkerhetsventilen var ur funktion,
fanns möjlighet för att trycket i
behållaren genom förbiseende kunnat stiga ända
till nämnda höga värde.

Det har ej med säkerhet kunnat
fastställas, hur högt trycket i behållaren varit
vid explosionen. En montör uppger, att
han 8 à 10 min. före densamma avläst

15 kg/cm2, då han öppnade ventilen på behållaren för
laddning. Genom försök har utrönts, att kompressorn
förmådde stegra trycket i behållaren med 1 kg/cm2 för
varje minut, och trycket skulle sålunda, om montörens
tidsuppgift är riktig, ha varit ca 25 kg/cm2 vid
explosionen. En vid provningen närvarande ingenjör uppger
emellertid, att han ca V2 min. fore explosionen avläst
ca 50 kg/cm2 å manometern. Han ansåg visserligen detta
tryck högt, men då en liknande dieselmotor provades ca
en månad tidigare, användes ett starttryck av 45 kg/cm2.
Vid detta tillfälle begagnades emellertid en s. k.
högtrycksbehållare, avsedd för ett arbetstryck av 60kg/cm2.

För att få orsaken till sprängningen klarlagd
begärde A.-b. Atlas Diesel utredning därom av statens
provningsanstalt, som med anledning härav utförde
ingående undersökningar och provningar av den sprungna

Fig. 4. Mikrofotografi av plåten i närheten av svetsen. 300 X förstoring. Grov Wid-

manstättenstruktur.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:10:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1930a/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free