Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. 15 mars 1930 - Notiser - Anslagen till vattenfallsstyrelsen - Flygvapnets motorfråga - Statsbanan Dagarn—Hultebo nedlägges - Ätrafors kraftverk - Fusion inom ylleindustrien - Syntetiska motorbränslen ur metan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 febr. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
161
andra tilloppstunnel vid Porjus kraftstation, 215 000 kr.
till kraftledning från Gällivare för elektrifiering av
vissa delar av Norrbottens län samt 3 mill. kr. för vissa
distributionsanläggningar, allt i överensstämmelse med
k. m:ts förslag.
Flygvapnets motorfråga är nu avgjord, i det att
regeringen beslutat godkänna den mellan den engelska
firman The Bristol Aeroplane Company och flygstyrelsen
träffade överenskommelsen om förvärv av licens för
tillverkning av Bristol-Jupitermotorn.
Statsbanan Dagarn—Hultebo nedlägges. Riksdagen
har fattat beslut om upprivande av statsbanedelen
Dagarn—Hultebo och försäljning av till bananläggningen
hörande mark och andra tillgångar. Järnvägen, som är
normalspårig, byggdes 1914—1916 för en kostnad av
497 000 kr. och tillkom ej för att tillgodose
ortsbefolkningens behov av förbättrade kommunikationer utan för
transport av malm och tackjärn för Ljusne-Woxna
a.-b:s räkning enligt ett mellan järnvägsstyrelsen och
bolaget ingånget kontrakt. Som banan numera ej fyller
något behov, gjorde järnvägsstyrelsen under fjolåret
framställning om dess upprivande. Pör täckande av den
för bananläggningen givna anslagssumman står till
förfogande ca 40 000 kr., utgörande realisationsvärdet av
bandelens tillgångar, en ersättning av 328 644 kr. från
Ljusne—Woxna a.-b. för att kontraktsbestämmelserna
icke uppfyllts samt 22 572 kr. av statens järnvägars
förnyelsefond. Återstoden, eller ca 100 000 kr., får avföras
som förlust i 1930 års driftskostnadsstat.
Ätrafors kraftverk. I januari 1930 slutfördes de
egentliga byggnadsarbetena för flyttning och
utvidgning av det förutvarande kraftverket vid Ätrafors. Det
ena av kraftverkets två maskinsystem hade då
inmonterats och togs i drift.
Kraftverket är beläget i Ätran ca 2 mil från flodens
mynning. På en sträcka av 6 km, räknat från
Yngeredsfors kraftverk ned till Högvadsåns inflöde i Ätran,
har älven här en sammanlagd fallhöjd av 25 m. Sedan
1918 ha ca 16 m av denna fallhöjds mellersta del
utnyttjats av ett kraftverk om 1 750 gen.-kW på älvens högra
sida. Detta kraftverks huvuddelar äro en dammbyggnad
över älven ca 850 m uppströms om Högvadsåns inflöde,
en 345 m lång trätub med 3,o m inre diameter,
maskinhus med ett enda maskinsystem och ett kort utlopp ut
till älven. Som ett led i tillblivelsen av det nya
kraftverket ombyggdes dammen åren 1924 och 1926,
varigenom dammkrönet höjdes ca 3 m. Härigenom
indäm-des praktiskt taget hela dammsträckan upp till
Yngeredsfors kraftverk och erhölls för dygn- och
veckoreglering ett magasin med en area av ca 2 km2.
För ett mera rationellt utnyttjande av vattenkraften,
innebärande dels en ökning av drivvattenmängden, dels
tillgodogörande av resterande outnyttjade fallhöjd ned
till Högvadsåns inflöde, har det visat sig vara
ekonomiskt fördelaktigt att flytta kraftverket till älvens
vänstra sida. Byggnadsarbetena härför hava pågått sedan
1926 och äro nu avslutade med undantag av rensning i
älvfåran för utnyttjande av fallhöjden, ca 2 m, i
fallsträckans nedersta del. Detta arbete är avsett att
utföras efter hand vid därför lämplig tidpunkt. Den
fallhöjd som kraftverket utnyttjar i sitt nuvarande skick är
alltså 23 m och ökas efter rensningen till 25 m. Efter
inmonteringen av det andra maskinsystemet kommer det
gamla kraftverket att slopas.
Ätran har vid Ätrafors ett tillrinningsområde av 2 590
km2, en högvattenmängd av 140—230 mVsek., en 9
månaders vattenmängd av 20 m3/sek. och en
lågvatten-mängd av 9,6 mVsek. Nettofallhöjden utgör f. n. 22,5
m men kommer efter utförd rensning att ökas till 24 m.
Anläggningens huvuddelar äro i korthet följande:
över älven är på berggrund utförd en gravitationsdamm
Nedströmsvy av Ätrafors kraftverk före vattnets påsläppande.
av betong, vars totala längd är ca 200 m och största höjd
ca 13 m. För flodvattensavbördning finnas fyra
ut-skov, av vilka två avstängas med träluckor, som
manövreras med spett. De övriga två avstängas med nålar.
Som extra säkerhet vid oförutsedda flöden finnas
dessutom skibord med en sammanlagd längd av 64 m och
med krönet förlagt 0,i m över dämningshöjden.
Dammen är vidare försedd med två bottenutskov.
Drivvattnet intages strax uppströms om dammens
vänstra landfäste i en ca 290 m lång tilloppskanal, som
utmynnar i en fördelningsbassäng, i vars
nedströms-ände är anordnat ett tubintag, varifrån vattnet
framföres till turbinerna genom 2 st. ca 55 m långa
plåttuber med en invändig diameter av 4,o m. Från
turbinerna återföres drivvattnet till älvfåran medelst en ca
110 m lång avloppskanal. I älvfåran nedströms om
avloppskanalens nedre mynning skall framdeles utföras
rensning ned till Högvadsåns inflöde, en sträcka av ca
450 m.
Maskininstallationen utgöres f. n. av ett
turbinaggregat om 5 100 kW vid 23,5 m nettofallhöjd.
Generatoreffekten är 6 250 kVA. Ett andra lika stort maskinsystem
kommer att inmonteras instundande sommar.
Maskinhuset inrymmer även transformator och ställverk.
Fusion inom ylleindustrien. Enligt en i dagarna
träffad överenskommelse mellan innehavarna av
aktiemajoriteterna i A.-b. Fors ullspinneri, Nyköping,
Sahlström-ska fabrikens a.-b., Jönköping, och Västergötlands
yllefabriks a.-b., Tidan, skall samarbete etableras mellan
dessa företag på så sätt, att de sammanföras under
gemensam ledning med Västergötlands yllefabriks a.-b.
som moderbolag. I samband härmed höjes detta bolags
aktiekapital från 800 000 kr. till 2,7 mill. kr.
Syntetiska motorbränslen ur metan. I häfte 8, 1930,
meddelade Tekn. tidskrift, att försök nyligen upptagits
att tillämpa Franz Fischers synteser i industriell skala.
En närmare redogörelse för dessa syntetiska metoder
finnes i tidskriften Glückauf, häfte 3, 1930, varur här
meddelas några uppgifter.
Fischers senare forskningsarbeten vid Kaiser
Wilhelm-Institut für Kohlenforschung i Mülheim ha visat,
att man lämpligen kan använda metan som
utgångsmaterial vid syntetisk framställning av högre kolväten.
Tidigare har man utgått från en blandning av vätgas
och koloxid, dvs. vattengas. Fischer och hans
medarbetare ha vidare visat, att man alltefter valet av
arbetsmetod kan ur metanen framställa antingen
bensin eller bensol. Tre särskilda metoder ha prövats.
Vid den första av dessa metoder användes
koksugnsgas, ur vilken genom nedkylning till låg
temperatur framställes en metan med 93 % renhet. Om denna
vid vanligt tryck ledes genom ett till 1 000 ° upphettat
rör med 3 à 5 mm inre diameter, erhålles vid lämplig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
