Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 22 mars 1930 - Notiser - Köpings djuphamn - Munksjö a.-b. - A.-b. Mölnbacka-Trysil - Skånska cementaktiebolaget under 1929 - Vattenståndsprognoser - Generalplan för Tysklands kraftförsörjning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
kanal kan trafikeras av fartyg med 5,5 m djupgående.
På grund härav föreslogs djupet i hamnbassängen för
den på sin tid ifrågasatta Tegelbrukshamnen till
6,2 m vid medelvatten, så att fartygen vid normalt
vattenstånd skulle haft 0,7 m och vid lågvatten 0,3 m
vatten under kölen. För farleden i ån föreslogs
däremot ett djup av 6,5 m eller 0,3 m mer än i bassängen.
Det nya förslaget är emellertid baserat på ett
vattendjup av 6,2 m i såväl ån som bassängen, varigenom
muddermassorna i ån kunnat minskas med ca 50,000 m3.
I övrigt förutsattes ån uppmuddrad till en
bottenbredd av 17 m med släntlutningar av 1 : 1,5. Från en
punkt ca 600 m innanför till en punkt ca 270 m
utanför yttre fyren ökas bottenbredden från 20 till 40 m,
vilken sistnämnda bredd bibehålles till hamngränsen,
där 60 m bredden vidtager.
Vid bestämmandet av djuphamnens låge hava
bottenförhållandena varit utslagsgivande. Kajen är sålunda
förlagd på grusbotten, vilken erbjuder goda
grundläggningsmöjligheter. Kajen föreslås utförd som
järnspånt-kaj enligt konstruktion av byråingenjören Arvid
Wickert. Kajlängden skall vara 170 m, varigenom
kajen lämnar rum för ett stort och ett medelstort
fartyg. Vid behov kan kajen utvidgas med 20 m,
varigenom två stora fartyg samtidigt få rum. Bassängen
utformas så, att fartygen beredas nödigt svängrum och
att samtidigt muddringarna i möjligaste mån
begränsas. Järnvägsspåren och vägförbindelsen kunna på ett
enkelt sätt utdragas från den nuvarande till den nya
hamnen. Framtida utvidgning kan, i den mån behov
därav uppstår, utföras så, att den nu föreslagna kajen
jämte bassängen och järnvägsspåren utsträckas längs ån.
Med hänsyn till att hamnen till en början kommer
att vara avsedd huvudsakligen för malmtrafik, har
förslaget i utrustning upptagit två portalkranar med 8
tons lyftkraft och 13,5 m svängarm. De föreslagna
nya järnvägsspåren hava en sammanlagd längd av 1 300
m, varav det dock icke är nödvändigt att omedelbart
utlägga hela spårlängden. Den smalspåriga delen av
spårsystemet är så beräknad, att den vid behov kan
förändras till normalspårig genom omspikning av rälsen.
De beräknade byggnadskostnaderna fördela sig
sålunda på olika arbeten:
Farleden och hamnbassängen .............. kr. 425 000
Kajarbeten ............................... „ 166 000
Ordnandet av hamnplanet och vägar samt
grusning av spårområden ................. 25 000
Spåröverbyggnad ......................... „ 45 000
Kajkranar .................................. 188 000
Kraft- och belysningsledningar .............. 7 000
Summa kr. 856 000
Av denna kostnad beräknas i bidrag från staten och
intresserade bruk kunna erhållas 388 500 kr.
Munksjö a.-b. har under 1929 i full utsträckning
kunnat uppehålla driften vid samtliga anläggningar. Aspa
sulfatfabrik har under året utbyggts för en
årsproduktion av 15 000 ton kraftmassa, varav en avsevärd del
kommer att förbrukas vid Munksjö pappersbruk, så
snart där pågående nyanläggningar bliva färdiga.
A.-b. Mölnbacka-Trysil har i förvaltningsberättelsen
för räkenskapsåret 1 okt. 1928—30 sept. 1929 redovisat
större tillverkning av såväl kraftpapper som sulfit- och
sulfatmassa än någonsin förut. Papperstillverkningen
uppgick vid Klarafors till 13 204 ton och vid Deje till
15 842 ton. Vid Ransberg tillverkades 1066 ton papp.
Av slipmassa tillverkades vid bolagets anläggningar
2 747 ton, av sulfitmassa 27 844 ton och av sulfatmassa
30 636 ton.
15 febr. 1930
Skånska cementaktiebolaget under 1929. Av
styrelseberättelsen till Skånska cementaktiebolaget framgår,
att avsättningen av cement inom landet under fjolåret
ökades, närmast till följd av den livliga
byggnadsverksamheten. Produktionsöverskottet har kunnat avsättas
på de utländska marknader, till vilka svensk cement
exporteras, till i huvudsak oförändrade priser.
Fabrikerna i Limhamn och Hellekis ha kunnat hållas i full
drift hela året med undantag endast för någon tid
under den svåra isvintern i början av året. I Limhamn
tillverkades 1 071 247 fat och i Hellekis 318 883 fat, eller
tillsammans 1 390 130 fat. Försäljning och egen
förbrukning uppgick till 1 386 043 fat, varav 395 914 fat
exporterades.
Strävandena att modernisera och förbättra
anläggningarna hava under året fortsatts. I Limhamn ha
sålunda en ny råkvarn med tillhörande silos och en
elektrisk lastskopa tagits i bruk. Under året har i Hellekis
påbörjats uppförandet av en helt ny cementfabrik i
omedelbar anslutning till den äldre fabriken.
Fabriken bygges för att möjliggöra en fortsatt koncentration
av driften till stora fabriksenheter samt för att utnyttja
de goda naturliga förutsättningarna vid Hellekis och
med tanke på att efter hand ersätta den äldre
anläggningen därstädes. Till en början utrustas fabriken med
maskiner för en årstillverkning av 500 000 fat. Den
beräknas bliva färdigställd till hösten 1930.
Vattenståndsprognoser. I Svenska
vattenkraftföreningens publikationer (1930: 2) har överdirektör Axel
Wallén offentliggjort en granskning av 1929 års
vattenståndsförutsägelser och uppställt nya prognoser för
innevarande år.
Fjolårets utsikter sammanfattades så, att vi skulle
befinna oss i en period med relativt riklig nederbörd,
vilken period borde räcka till inemot årets slut. Denna
prognos har utfallit tämligen tillfredsställande, i det
att en i förhållande till 12 månader förut nederbördsrik
period i allmänhet förekommit, ehuru den först under
senare hälften av året varit mera utpräglad. En
jämförelse mellan de beräknade och de observerade
tidpunkterna av den fååriga fluktuationen visar, att ett
maximum i regel förutsagts till början eller mitten av 1929
och att ett dylikt mestadels inträffat antingen i slutet
av 1928 eller torde kunna beräknas hava infallit i mitten
av 1929. I enlighet därmed har nederbörden i allmänhet
varit ganska riklig, ehuru därvidlag förhållandena 1 de
södra delarna av landet varit ganska oregelbundna.
Den ny prognosen ger i allmänhet ett minimum i
slutet av 1929 eller början av 1930, för vissa län åter ett
maximum i mitten eller slutet av 1930 eller början av
1931. Vi befinna oss alltså i en relativt nederbördsfattig
period, som torde komma att räcka till senare delen av
innevarande år eller början av det nästa. Utvecklingen
av vattenståndet i de sydsvenska vattendragen är f. n.
svår att förutse. Med stöd av förhållandena i de övriga
har förf. sammanfattningsvis anfört, att vi i allmänhet
från och med mitten av året hava att räkna med en
period av lägre vattenstånd.
Generalplan för Tysklands kraftförsörjning.
Excellensen, dr-ing. Oskar von Miller, känd bl. a. som skapare
av Bayerns moderna kraftförsörjning, har på uppdrag
av tyska näringsministeriet utarbetat en generalplan
för Tysklands försörjning med elektrisk energi, ur vilken
Teknisk tidskrift efter VDI-Zeitschrift återger några
huvuddata.
Enligt uppskattning kommer Tysklands folkmängd
år 1935 att uppgå till 63 mill. invånare, vilka antagas
representera en årlig förbrukning av ca 23 milliarder
kWh elektrisk energi, dvs. 36€ kWh per invånare. I
planen har man emellertid räknat med en väsentligt
högre energiförbrukning, nämligen med 31 milliarder
kWh eller ca 500 kWh per invånare och år. Av denna
TEKNISK TIDSKRIFT
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
