Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 14. 5 april 1930 - Kommunikationsmedel inom större samhällen (forts.). Diskussion, av Gösta Hellgren, Chr. Sylwan, Gustaf Dahlberg, Sten Velander och E. P. Wretlind - Ekonomisk översikt, av Filip Oberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 febr. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
205
utnyttja våra egna krafttillgångar, vår inhemska
elektriska energi.
Civilingenjör E. P. Wretlind ville, beträffande
spårvagnarnas och bussarnas inbördes företräden, ta ett
annat exempel än det förut anförda och därvid peka på
Hantverkaregatan. Denna har en normal bredd, 16 à
18 meter, och trafikförhållandena där visa tydligt, att
spårvägar i dylika gatusträckningar snarast utgöra ett
trafikhinder. Om spårvägsspåret är belagt med
spårvagn och det dessutom finnes en fil av vagnar, så kan
hela trafiken stoppas av en enda dragkärra, som står
stilla.
Vad trafiken vid konserthuset beträffar hade tal.
aldrig märkt, att det varit svårt att komma dit, när
torghandeln är slut.
EKONOMISK ÖVERSIKT.
Stockholm 29.3.30.
De senaste månaderna ha medfört ett allt starkare
intryck av konjunkturförsämring. Prisfallet har
fortgått i en synnerligen snabb takt, om än under de
senaste veckorna en viss retardation i detsamma gjort sig
gällande. Engrosprisindices i alla länder ha givetvis icke
kunnat undgå att påverkas av det utpräglade prisfallet
på den internationella marknaden framför allt på snart
sagt alla slags vegetabiliska produkter. De inneliggande
lagerna förete en kraftig tillväxt inom så viktiga
branscher som spannmål, bomull, kaffe, koppar, tenn, bly
och zink; malmmarknaden tyder på att järnverken icke
räkna med att vinna avsättning för samma stora
kvantiteter som hittills inom den närmaste tiden, även om
järn- och stålindustrien ännu måste sägas ha haft
relativt ringa känning, åtminstone i Europa, av
konjunk-turavmattning; en viss lagerproduktion gör sig dock
redan nu märkbar även inom denna industri.
Utsikterna till förbättring i situationen te sig icke heller så
gynnsamma. Framför allt gäller detta de på mera
omedelbar konsumtion arbetande branscherna. Det råder
nämligen intet tvivel om att en icke obetydlig nedgång i
den allmänna köpkraften ägt rum ifråga om de
viktigaste konsumtionsartiklarna genom den allmänna
stegring av arbetslösheten, som kan konstateras i det stora
flertalet länder. Samtidigt har för lyxkonsumtionens
del en minskning av köpkraften och i ännu högre grad
av köplusten gjort sig gällande. Den allmänna
osäkerheten i konjunkturläget bidrager därtill, att
industriledningarna iakttaga en större återhållsamhet ifråga om
nyanskaffning och utvidgningar samt att de med
hänsyn till det instabila prisläget lägga sina inköp av
råvaror på kortare sikt, där så går för sig. Att prisfallet
starkast drabbat de vegetabiliska konsumtionsartiklarna
och råvarorna beror förutom av nyssnämnda minskning
av köpkraften av de genom skördeförhållandena betingade
större utbuden. De talrika producenterna på detta
område sakna den erforderliga finansiella styrkan för
att icke den tilltagande återhållsamheten och minskade
storleken av den totala efterfrågan pä köparesidan skall
verka katastrofal mot de stora utbuden på en gång från
de ekonomiskt svaga producenterna. Den uppgift på
denna punkt spekulationen med sina stora kapital
annars brukar fylla har den i väsentlig del upphört att
fullgöra, såsom så ofta brukar vara fallet vid ett
markerat och långvarigt prisfall. De omfattande statliga
åtgärder, som på olika håll, framför allt i U. ’S. A.,
företagits för att avhjälpa olägenheterna av denna situation
har visat sig icke vara till fyllest. En överproduktion
av så stora dimensioner och till väsentlig del beroende
på för stor produktionsapparat, som här är fallet, kan
icke annat än tillfälligt avvecklas på annat sätt än
genom en prissänkning som stimulerar till ökad
konsumtion och reducering av produktionsapparaten.
I U. S. A. har bakslaget börjat avspegla sig allt
tydligare på arbetsmarknaden ju längre tiden lidit. Sådana
betydande industrier som järn- och stål- samt
byggnadsindustrierna ha visserligen kunnat icke oväsentligt öka
sin arbetarstock efter den första chocken, men å andra
Månad och år Pundkurs medeltal Prisindex Svensk
finanstidning Produktions-index. Sv.
finanstidning Utrikeshandeln Export a v Produktionen medeltal pr månad
Import Export Trävaror [-Pappersmassa-] {+Pappers- massa+} ber. torr vikt Papper och papp Järnmalm ’ j Tackjärn Tackjärn Smitt järn och stål
Mill. kr. Mill. kr. 1000kbm 1 000 ton 1 000 toll 1 000 ton 1 000 ton 1 000 ton 1 000 ton
1913 18,24 1021 _ 846,5 817,3 6 345 847,1 212,7 6 440 215,7 60,9 19,7
1922 16,93 162 — 1114,2 1153,7 5 752 1 047,1 283.2 5 322 74,5 22,0 29,1
1923 17,23 157 86 1 294,6 1 142,1 5 657 895,6 317,4 4 958 132,3 23,6 25,9
19-24 16,68 155 103 1 424,5 1 261,0 5165 1 221,2 363,1 5 948 111,4 42,3 45,i
1925 17,99 157 106 1446,4 1 357,1 5 226 l 187,8 387,2 8 800 105,2 36,0 43,1
1926 18,16 144 109 1 489,6 1 419,3 4 662 1 302,6 405,o 7 656 103,8 38,0 43,2
1927 18,13 141 115 1 575,0 1 611,4 5 413 1 453,5 405,7 10 726 150,2 34,5 43,o
1928 18,16 144 110 1 710,1 1 566,9 5 673 1 325,6 392,i 5125 114,6 32,8 52,6
1929 135 1 772,5 1 805,8 6 299 1 786,7 467,6 10 922
1929
Jan......... 18,14 138 148 122,5 109,4 236 94,4 35.5 541 6,7 44,2 46,9
Febr..... 18,16 139 134 87,0 77,4 102 35,7 28,o 492 4.3 42,i 55,5
Mars .... 18,17 138 135 89.0 95,2 72 47,7 36,8 456 6,5 37,8 58.8
April .... 18,18 136 146 205,8 149,5 267 138,5 45,7 796 12,0 42,2 58,7
Maj ....... 18.16 133 130 168,0 162,i 514 202,2 42,9 933 10,3 46,8 70,2
Juni 18,12 132 129 145,2 168,8 746 175,8 34,9 1 148 11,4 32,5 49.1
Juli 18,10 133 129 137,71 168,3i 726 156,o 41.1 1269 7,6 38,« 58,s
Augusti 18,10 133 133 142,5 177,0 872 167,i 37,3 1228 10,6 41,3 68,4
Sept..... 18,10 132 131 171,3 178,9 183 171,1 40.2 1 160 11,6 37,5 60,7
Okt..... 18,14 132 134 176,1 185,5 843 185,5 43,9 1 152 10,8 43,1 69,6
Nov......... 18,15 130 137 166,9 174,3 714 201,8 38,i 960 10,2 40,8 64,9
18,11 128 130 160,4 158,1 424 210,9 43,i 787 10,6 36,9 55.9
1930
Jan......... 18,14 126 151 136,7 111,7 199 110,7 40,6 739 63,4 — —
Febr..... — 123 144 — — 127 36,7 39,3 606 3,3 — ’ —
i De genomsnittliga prisen 1 juli 1913—30 juni 1914 = 100.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
