Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 14. 5 april 1930 - Ekonomisk översikt, av Filip Oberger - Notiser - Lektorskompetens vid de tekniska läroverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’218
TEKNISK TIDSKRIFT
12 april 1930
sidan ha de rena lyxindustrierna — däri inräknat
nöjeslivets olika branscher, hotell o. dyl. — fortsatt med
inskränkningar och framför allt ha verkningarna för
kontors- och den därmed jämställda högre personalens del
av avmattningen först på sistone starkare kommit till
synes. Arbetslösheten inom detta skikt har kraftigt
stigit, och de besparingsåtgärder, som alltid framkallas
av ett ekonomiskt bakslag, gå särskilt starkt utöver
denna personalgrupp. Den minskade omsättningen
inom detaljhandeln har likaså bidragit att avsevärt
öka de arbetslösas antal. I början av mars beräknades
detta till 5 à 6 mill. Federation of Labour uppgav vid
samma tidpunkt, att av dess medlemmar omkring 22
proc. vore arbetslösa. Starkast är arbetslösheten inom
byggnadsfacket — alltså i hög grad för
svensk-amerikaner — där de arbetslösas antal uppgår till 43 proc.
Situationen i Tyskland är för den del av industrien,
som icke arbetar för utlandet, mycket ogynnsam.
Arbetslösheten visar en kraftig tillväxt under innevarande
år, och antalet arbetslösa uppgick medio mars till 3,20
mill., medan de med förkortad arbetstid arbetande voro
cirka 1 mill. Motsvarande siffra för de helt arbetslösa
för november i fjol var 1,20 mill., för december 1,77
mill., för januari 2,23 mill. En del av denna stegring
är av rent säsongmässig karaktär, men tydligt är, att
en ganska stark ökning beroende på en ogynnsam
ekonomisk utveckling ligger i dessa siffror.
Liknande är utvecklingen i England. De arbetslösas
antal har under månaderna september—december 1929
varit resp. 1,20, 1,25, 1,33 och 1,34 mill., och steg för
januari till 1,52 för att i slutet av februari utgöra 1,54
och medio av mars 1,62 mill. Under månaderna
november—december 1928 och under januari—februari 1929
föllo däremot siffrorna stadigt och marssiffran var 1,20
mill. De arbetslösas antal är alltså f. n. cirka 0,40 mill.
större än för ett år sedan. Det är i främsta rummet
svårigheterna inom textilindustrien samt inom
lyxindustrierna, som framkallat den starka försämring av
situationen, som från och med årsskiftet avspeglar sig i ovan
angivna siffror. Järn-, stål-, varvs- och
kolgruveindustrierna äro f. n. de engelska industrier, som kunna
glädja sig åt den bästa sysselsättningen.
Österrike, Tjeckoslovakiet, Polen och Schweiz förete
stigande arbetslöshet med framför allt ogynnsamt läge
inom textil och andra på den mera direkta
konsumtionen arbetande industrier, men även tillbakagång inom
de tyngre branscherna.
En vackrare ekonomisk bild företer däremot
Frankrike, där högkonjunktur utan arbetslöshet råder och där
alljämt främmande arbetskraft i stor utsträckning tages
i anspråk — antalet utländska arbetare inom fransk
industri beräknas uppgå till cirka 3 mill. Belgien och de
skandinaviska länderna kunna likaså glädja sig åt ett
förmånligt läge inom industri och näringsliv.
Av tämligen utslagsgivande betydelse för den
fortsatta utvecklingen blir givetvis förhållandena i U. S. A.
En viss återhämtning har redan kunnat konstateras där
sedan årsskiftet. Federal Reserve Boards
produktionsindex visar en stegring från 99 för december 1929 till
102 för januari och 105 för februari i år. De för
produktionen under mars föreliggande uppgifterna tyda
dock på att denna stigande tendens icke är av någon
mera stabil karaktär. Ovissheten beträffande den
närmaste framtiden framträder dock klart. Vissa produk-
tionssiffror peka på én ganska kraftig förbättring och
en relativt ringa nedgång i produktionsvolymen; bland
dessa äro så betydande industrier som järn- och stål.
Ståltillverkningen under februari steg till 4,13 mill. ton
från 3,85 för januari, medan februarisiffran för 1929 var
4,39 mill. Även tackjärnstillverkningen visar relativt
goda siffror, om än ej så förmånliga som för stål.
Februarisiffran var 2,88 mill. ton eller densamma som
för januari, medan under februari 1929 producerades
3,26 mill ton. Ståltrustens orderreserv på 4,48 mill. ton
är större än den varit vid något tillfälle i fjol. Det
avsevärt försämrade läget inom textilindustrien
avspeglar sig i en nedgång i konsumtionen av bomull från 0,58
mill. balar under januari till 0,49 mill. under februari,
medan fjolårets februarisiffra var 0,60 mill. ton, samt
i konsumtionen av ull till 44 mill. lbs. gentemot en
motsvarande fjolårssiffra på 54. Antalet tillverkade bilar
har under januari och februari uppgått till resp. 0,27
och 0,34 mill. mot 0,40 och 0,47 mill. under samma
månader i fjol. Beträffande dessa siffror är emellertid
att märka, att de dyrare märkena representera ett
avsevärt mindre antal än i fjol och att försäljningssiffran
sålunda sjunkit icke obetydligt starkare än ovan
angivna siffra. Den minskade livaktigheten inom det
amerikanska näringslivet kommer till synes i nedgången
antalet lastade järnvägsvagnar. Dessa uppgingo för de
båda första mars veckorna till 1,75 mill. mot 1,90 för
samma tid i fjol samt 1,89 för 1928.
Börskrisen i New York ledde omedelbart till en
avsevärd lättnad på den engelska penningmarknaden och
den följande avmattningen inom närligslivet över snart
sagt hela världen har ytterligare understrukit denna
utveckling. Bank of England har sålunda sänkt sitt
diskonto under de sista sex månaderna med hela 3 proc.
till 3V2, vilket är det lägsta diskontot sedan 1922, och
det synes sannolikt att ytterligare sänkning kommer att
ske. Den rikliga tillgången på kortfristiga medel i alla
penningcentra avspeglar sig i ett 3 proc. diskonto i
Paris och Amsterdam, ett 3% proc. i New York,
London, Bryssel och Zürich, 4 proc. i Sverige och 4y2 i
Danmark och Norge samt 5 proc. i Berlin. Läget på den
svenska penningmarknaden lägger tydligen inga hinder
i vägen för Riksbanken att även följa London i den
senaste sänkningen. Man får å andra sidan icke bortse
från att de ofta återkommande diskontosänkningarna
för affärsbankernas del äro synnerligen besvärliga i
konkurrensen med sparbankerna och att de icke utan
mycket vägande skäl önska dylika. De senare sakna
uppenbart erforderlig sammanhållning för att möjliggöra
en ur nationalekonomisk synpunkt önskvärd snabb
anpassning av sin räntepolitik efter den appell som
Riksbankens diskontoförändringar bör utgöra. Ä andra sidan
medför nedgången i diskontot i de viktigaste utländska
penningcentra, att kort svenskt kapital flyter tillbaka
hit och påverkar marknadens räntesatser oberoende av
Riksbankens diskontopolitik, varför dröjsmål med
sänkningen icke innebär någon fara för näringslivet, som
kan tillfredsställa sitt kapitalbehov till förmånliga
villkor. —• Den nuvarande räntesituationen bör i icke
oväsentlig grad påverka det produktionsekonomiska läget
och i varje fall bidraga till en avtrubbning av
konjunkturförsämringen.
Filip Oberger.
NOTISER
Lektorskompetens vid de tekniska läroverken.
Svenska teknologföreningens styrelse har i skrivelse till
regeringen hemställt om åtgärder för tillmötesgående av de
önskemål föreningens avdelning för teknisk
undervisning uttalat i fråga om kompetensfordringar för lektorer
vid rikets tekniska läroverk.
I skrivelsen framhålles, att kurserna i de ämnen vid
de tekniska läroverken, vari dessa lektorer meddela
undervisning, ligga på samma plan som gymnasiernas vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
