Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 15. 12 april 1930 - Norinders undersökningar av atmosfäriska överspänningar, av J. K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
HÄFT. 15 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 12 APRIL
ÅRG. 60 HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN 19 3 0
INNNEHÅLL: Norinders undersökningar av atmosfäriska överspänningar. — Tekniska föreningens i Finland
femtioårsfest. — Anslag till vägväsendet. — Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken. —
Internationella stålkartellen i ny gestalt. — Notiser. — Litteratur. — Tekniska föreningar. — Personalnotiser. —
Sammanträden.
NORINDERS UNDERSÖKNINGAR AV ATMOSFÄRISKA
ÖVERSPÄNNINGAR.
På slätten utanför Uppsala, nära invid Älvkarleby
kraftverks transformatorstation står en grupp av
några mindre trähus samt ett något förnämligare hus
av sten, vilkas elektrotekniska karaktär lätt röjes
av de anslutande högspänningsledningarna.
Anläggningen utgör det på vattenfallsstyrelsens bekostnad
i flere etapper uppförda laboratorium, där sedan en
del år tillbaka docenten dr H. Norinder bedrivit
sina inom den elektrotekniska världen
uppmärksammade undersökningar över de atmosfäriska
överspänningarnas natur.
Initiativet till undersökningarna togs år 1918,
närmast med tanke på ett resultat, som skulle kunna
praktiskt utnyttjas för höjande av driftsäkerheten
vid elekriska distributionsanläggningar. De första
åren uppvisade relativt blygsamma framsteg. En del
undersökningar utfördes i fråga om de elektriska
fältens styrka vid åskväder. Genom att samtidigt
mäta fältstyrkan på flera stationer kunde man utröna
både fältens utbredning och storleksordning, vilket
bl. a. hade sin praktiska betydelse för bedömandet av
jordlinors skyddsvärde. Dessa och liknande
undersökningar kunna närmast betraktas som förberedelser
till angreppet av det stora problemet om den
automatiska registreringen av atmosfäriska överspänningar
på ledningar. Dessa företeelsers ytterst kortvariga
natur hade länge trotsat alla försök till vetenskaplig
observation. Det enda härför användbara
instrumentet, katodoscillografen, var visserligen redan tidigare
känt. i sin första ofullkomligaste form som det efter
sin uppfinnare Braun uppkallade Braimska röret,
uppfunnet redan 1897. Men stora svårigheter
återstodo att övervinna vid försöken att göra
katod-röret praktiskt användbart för här ifrågavarande
ändamål. Omkring 20 år senare lyckades Dufour
konstruera en oscillograf, där katodstrålarna kunde
bringas att bombardera en i vakuum befintlig
film. Genom denna anordning kunde man
registrera förlopp med en varaktighet så kort som en
milliondels sekund. Som en följd härav gingo ett
Fig. 1. överspänningslaboratoriet vid Uppsala. Det minsta huset,
mittframför stenbyggnaden, utgjorde laboratoriets blygsamma början.
Fig. 2. Interiör av apparatrummet med tre katodoscijlografer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
