- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Allmänna avdelningen /
215

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 15. 12 april 1930 - Norinders undersökningar av atmosfäriska överspänningar, av J. K.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15 febr. 1930

TEKNISK TIDSKRIFT

215

eu komplettering av undersökningsmetoderna i den
riktning, att överspänningar efterbildas med hjälp
av s. k. impulsgenerator, varigenom öppnas nya
möjligheter för praktiskt fruktbärande experiment. En
dylik generator finnes även i Uppsalalaboratoriet —
impulsgeneratorn är bekostad av
vattenfallsstyrelsen — ehuru av alltför blygsamma dimensioner.
Den kan alstra spänningar upp till 200 kV, medan
det fem dubbla närmast motsvarar ett fortsatt
forskningsarbetes behov. Ett annat önskemål för
laboratoriets räkning är att kunna disponera en egeu
försöksledning i stället för att som hittills vara
hänvisad till det kommersiella kraftnätet, varvid
givetvis måste tagas en hel del hindrande hänsyn. Det
är också önskvärt satt få rörliga oscillografstationer
till förfogande. Härigenom blir det möjligt att följa
överspänningsfenomenen i andra delar av landet och
speciellt studera förhållandena i kraftnät, vilka äro
svårt hemsökta av överspänningar.

I vilken utsträckning hava nu praktiskt värdefulla
resultat utvunnits och vad är att hoppas av ett
fortsatt försöksarbete? Som inledningsvis påpekades,
motiverades försöksanläggningens tillkomst av
önskemålet att på experimentell väg komma till en
bättre förståelse av överspänningsproblemet vid
elektriska anläggningar, som ur
driftsäkerhetssynpunkt är av största betydelse. Tidigare teorier —
och teorier på detta område ha aldrig saknats —
bottnade i tämligen godtyckliga och obestyrkta
antaganden beträffande de atmosfäriska bl ixtui
laddningarnas natur. Det visade sig också snart vid de
Norinderska undersökningarna, att högst betydande
misstag tidigare begåtts, vilket självfallet även
medfört. att motsvarande skyddsåtgärder åtminstone till
väsentlig del blivit illusoriska. Genom de moderna
katodoscillografundersökniiigarna kan så småningom
en ny grund väntas lagd för denna teknik.

Man kan. om man så vill. söka bilda sig ett begrepp
om betydelsen av de elektriska anläggningarnas
skyddsproblem gentemot atmosfäriska störningar i
vårt land genom att beräkna värdet av årligen genom
åskslag förstörd materiel. Det är kanske svårt att få
siffran exakt, men storleksordningen har uppskattats
till 300 000 kr. enbart för de allmänna
distributionsnäten. Härtill komma så indirekta skador genom

Voit

Fig. 6. Eu artificiell överspänning, använd för
undersökning av vandringsvågors inträngande i
transformatorlindningar. Den maximala spänningen
var 38,ti kilovolt och voltskalan tillkännagiver
oscillografen mätspänning.

Fig. 7. Den i fig. G angivna vågen sedan den passerat
halva transformatorn. Dess maximalvärde är elter
denna passage 19,3 kilovolt.

avbrutna, energileveranser, som knappast kunna
underkastas någon beräkning, men som sannolikt äro av
icke ringa ekonomisk betydelse.

Emellertid stannar ej frågan härvid. De fortsatta
forskningarna rörande de atmosfäriska
överspänningarna och åskslagets natur begränsas ej till det
kraftindustriella intresset. De äro även av väsentlig
vikt för utbildande av rationella skyddsanordningar
för vanliga byggnader. Byggnadsåskledarens teori
vilar än i denna dag på mycket enkel och osäker
grund, som tarvar kritik och komplettering. Taga vi
i beräkning även värdet av skador genom åskslag å
’"icke elektriska" byggnader, torde summan höjas
högst väsentligt. Man kan med ledning av
tillgänglig statistik räkna med att det hela sannolikt torde
röra sig om storleksordningen en million per år. Under
sådana förhållanden torde ej kunna förnekas, att vid
sidan av en ur nationell synpunkt lätt förklarlig
önskan att ett för svensk vetenskap och teknik
hedrande initiativ må kunna fullföljas, föreligga
tillräckligt starka praktiskt-ekonomiska och allmännyttiga
motiv för ett verksammare stöd från statens sida, än
vad som kan lämnas genom vattenfallsstyrelsens av
mer affärsmässiga direktiv numera tämligen snävt
beskurna mecenatskap.

J. K.

i<V

Fig. 8. I denna figur äro de i fig. 6 och 7 reproducerade
registreringarna återgivna i linjär tidskala. Den primära
impulsen B 379 uppväcker mycket karakteristiska svängningar
B 375 i transformatorn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:10:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1930a/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free