Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 15. 12 april 1930 - Anslag till vägväsendet, av H. B—d. - Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken, av Frithiof Holmgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22-4
TEKNISK TIDSKRIFT
12 april 1930
fördelas på ett flertal år, blir följden den, att
vägdistriktens, under den tid som förflyter intill dess
bidraget tillfullo utbetalts, själva nödgas bestrida
utgifterna för ränta å de lån, som måste upptagas för
gäldande av anläggningskostnaderna. Detta ansågs
i hög grad begränsa möjligheterna för vägdistrikten
att utföra varaktiga beläggningar. Intresset härför
troddes också bliva mindre i samma mån som
bidraget till kostnaderna för vanligt grusunderhåll ökas.
Om däremot varaktiga beläggningar finge, som redan
skett i Stockholms län, betraktas såsom ’’kapitaliserat
underhåll’’, skulle vägdistrikten erhålla årliga bidrag
till såväl ränta som amortering å erforderliga lån för
beläggningarnas utförande. På så sätt skulle
distriktens initiativ kunna påräknas i större utsträckning,
varigenom dylika arbeten lättare kunde komma till
stånd.
Statsbidrag av underhållsmedel skulle dock endast
beviljas i de fall, där årskostnaden för vanligt
grusunderhåll visar sig vara lika stor eller större än den
annuitet, som erfordras för ränta och amortering å
erforderligt lån under amorteringstiden, jämte den
årliga kostnaden för beläggningarnas underhåll
under samma tid.
Under åberopande av vad sålunda anförts och med
påpekande att denna fråga, genom tidigare vidtagen
och i årets statsverksproposition föreslagen
ytterligare höjning av vägdistriktens direkta
underhållsbidrag, kommit i ett sådant läge att utsikterna
minskats att ur länens automobilskattefonder erhålla
tillräckliga medel för mera kostsamma
permanentbeläggningar, hemställde kungl. maj:t att riksdagen
måtte besluta om sådan ändring av bestämmelserna
angående dispositionen av anslag till vägunderhållet
på landet, att kungl. maj:t beredes möjlighet
medgiva att bidrag får beräknas å annuitet för lån, som
upptages för utförande av varaktig beläggning av
vägbana.
Riksdagen har med anledning härav uttalat att
det torde vara tveksamt huruvida det kan anses
berättigat att hänföra utgifterna för ett så
kapitalkrävande arbete som en vägs permanentbeläggning till
vanlig underhållskostnad, men ville det oaktat icke
motsätta sig kungl. maj:ts förslag. Som skäl härför
anföres bl. a. att förslaget förutsätter att
vägdistrikt, som önskar att i underhållskostnad inräkna
kostnaderna för lån, upptaget för varaktiga
beläggningar, skulle vara skyldigt att låta planen för
arbetet underkastas statlig granskning och fastställelse.
Härigenom erhålles nödig kontroll över arbetets
tekniska utförande och ekonomiska förutsättningar.
Riksdagen har jämväl ansett sig böra taga hänsyn
till önskvärdheten av att den del av
automobilskattemedlen. som äro avsedda för vägförbättringar, må i
största möjliga utsträckning disponeras för andra
ändamål än permanentbeläggningar.
Ifrågavarande andel av automobilskattemedlen —
vilken redan tidigare inom vissa län varit knapp i
förhållande till de alltjämt stegrade behoven —
kommer att ytterligare nedskäras efterhand som den
beslutade ökningen av underhållsbidragens procentsats
hinner träda i kraft. Budgetåret 1928—1929 stodo
icke mindre än 19 mill. kr. till förfogande för
väg-förbättringsarbeten, under det att motsvarande siffra
för budgetåret 1930—1931 endast kunnat beräknas
till cirka 13,5 mill. kr. På grund härav har
riksdagen funnit det vara synnerligen angeläget att man
åtminstone i någon mån söker motverka den sålunda
inträdda minskningen i tillgängligt anslag för
vägförbättringar under en tid då hela vägväsendet är
statt i kraftig utveckling.
Av automobilskattemedel har för nästa budgetår
beviljats 8 138 000 kr. för förbättring och underhåll
av för automobiltrafiken viktiga gator och vägar i
städerna samt 32 552 000 kr. till förbättring och
underhåll av för automobiltrafiken viktiga vägar å
landsbygden. Därjämte har riksdagen beslutat att
hälften av det enligt väglagen utgående ordinarie
bidraget till vägunderhållet på landet, vilket för
nästa budgetår beräknas uppgå till 12 mill. kr., skall
bestridas med automobilskattemedel.
Till byggande av landsvägar och vanliga
bygdevägar hade kungl. maj:t föreslagit ett belopp av 4,5
mill. kr. för nästa budgetår, vilket riksdagen höjt
till 5 mill. kr. I samband härmed har riksdagen
även bifallit motioner med yrkanden att
ifrågavarande bidrag till vägbyggnader måtte höjas från
nuvarande normalt utgående 2/3 till 3/4 av de
beräknade kostnaderna, varigenom överensstämmelse
vunnits mellan grunderna för tilldelningen av bidrag
från detta anslag och från automobilskattemedlen.
Beträffande anslaget till byggande av enkla
bygdevägar ha kamrarna fattat skiljaktiga beslut, varför
denna fråga blir föremål för gemensam votering.
Enligt det förslag, som antogs av första kammaren,
skulle 1 mill. kr. anvisas för ändamålet och enligt
andra kammarens beslut 1,2 mill. kr.
Till byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens,
Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt
vissa delar av Kopparbergs län har anslagits 0.8 mill.
kr.; till enskilda utfartsvägar 0.45 mill. kr.; för
tillfartsvägar till inlandsbanan 0,5 mill. kr. och till
anläggning av väg från Areavaara över Huuki till
Kieksisvaara i Norrbottens län 70 000 kr.
Dessutom har riksdagen beviljat ett anslag av 0,3
mill. kr. för beredande av tilläggsbidrag till vissa
väganläggnings- och brobyggnadsföretag m. m., som
utförts under kristiden med dåvarande abnormt
uppdrivna priser. Till understöd åt synnerligt
betungade väghållningsdistrikt har anslagits 0.2 mill. kr.
H. B—d.
TIDSKRIFTSNYTT INOM MEKANISKA OCH
ELEKTRISKA FACKEN.
MARS 1930.
Kolpulvereldning i flamrörspannor vinner alltmera
insteg och ej blott på fartyg utan även i stationära
anläggningar, där man nått verkningsgrader över 85 %.
Man synes sträva efter att kunna använda kolpulver av
"halvkoks" utvunnen vid lågtemperaturkolning. (Die
Wärme, h. 11, s. 169.) (Bulletin Bureau Veritas, h. 1,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
