Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 15. 12 april 1930 - Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken, av Frithiof Holmgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 febr. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
219
s. 6.) 120 km öster om Moskva uppföres ett stort
torv-kraftverk, där kostnaden per kWh beräknas bliva 3,6 öre,
vilket förmodligen anses billigt för de förhållanden som
där råda. Totaleffekten blir 136 000 kW. (E. T. Z.,
b. 11, s. 386.) Lågtemperaturkolningen är i Tyskland
alltjämt synnerligen aktuell, enär man för närvarande
importerar bensin för 220 millioner riksmark årligen
och man ur en allmän kolning av brunkolen skulle per
år kunna producera ca. 90 % av den importerade
bensinmängden. (Petroleum, h. 2, s. 52.)
Pintschför-farandet användes för närvarande endast för schlesiska
kol med stor askhalt. (Engineers & Engineering, h. 2,
s. 37.) Men även för Ruhrkol synes förfarandet kunna
medföra ekonomiska fördelar och man beräknar en
minskning av bränslekostnaderna i en kraftcentral
genom användning av halvkoks till 3,36 Rmk/ton. (E. T.
Z„ h. 11, s. 397.) Även i Frankrike kännes
bensinimporten betungande och man umgås därför med planer
på att för bildrift använda komprimerad koksgas (150—
200 atm.) Utförda försök ha visat att vid ett
bensinpris av 2 Frcs/liter kan dylik gasdrift konkurrera vid
ett gaspris understigande 75 Cts/kbm. (La Vie
Tech-nique & Industrielie, h. 3, s. 1181.)
Pennsylvania-bensinen direkt destillerad ur paraffinrika råoljor har i
allmänhet visat stark knackning i motorerna. Ett nytt
förfarande giver en bensin av till synes hög kvalitet.
(Brennstoffchemie, h. 5, s. 91.) Standard Oil fyllde
för ej så länge sedan 60 år, dess aktiekapital är för
närvarande närmare sex milliarder kronor och dess
dagsproduktion 1 350 000 fat! (Brennstoffchemie, h. 5, s. 33.)
Linke-Hoffmannwerke bygger en ny kolpulvereldad
ångpanna, som i viss mån liknar Bettingtonpannan men
har fyrkantig bas. Den utmärker sig för en lång väg
för lågan, varigenom en fullständig förbränning även
av större partiklar ernås, och eldrören bestrykas av
relativt rena förbränningsgaser. (Brennstoff &
Wärme-wirtschaft, h. 3/4, s. 45.) De enorma eldrum, som de
större pannorna erfordra med nuvarande anordningar,
framtvinga tanken på att öka koncentrationen hos
eldrummet. En väg är att öka konvektionen genom att
förse eldrören med kamflänsar så som firman Rauber
& Lugnet gjort. Av tvenne i övrigt lika pannor som
utförts, den ena med, den andra utan kamflänsar på
eldrören, visade sig den förra kunna giva 2% gånger
ångproduktionen i den senare. (Die Wärme, h. 8, s. 113.)
En automatisk pannregleringsanordning, som uppfyllt
anmärkningsvärt höga fordringar på precision, har i
Tyskland levererats av Area. (Die Wärme, h. 9, s. 134.)
Med vattenkraft alstrad energi i U. S. A. år 1929
minskade gentemot föregående år, under det att ångkraften
ökade ca. 11 %. Även om vattenbrist rådde förra året,
så torde detta förhållande knappast ensamt kunna
förklara den stora ökningen i ångkraftproduktion utan
den beror nog även till en del på ångteknikens snabba
frammarsch under de senare åren. (V. D.
I.-Nachrichten, h. 11, s. 1.) Lika intressant som egendomligt är
att konstatera det enorma uppsving som de
hydrauliska ackumulatoranläggningarna i Tyskland fått. Med
nuvarande takt synes man inom en ej allt för avlägsen
tid vara uppe i en halv million installerade hästkrafter
för detta ändamål. (Fördertechnik & Frachtverkehr,
h. 5, s. 90, Z. d. V. I., h. 13, s. 409.) Användningen av
rostfritt stål för vattenturbiner har tillsammans med
lämplig konstruktion för undvikande av luftfickor visat
sig kunna avsevärt förhindra en alltför hastig
förrost-ning och förslitning av turbinhjulen. (Power, h. 9,
s. 347.) En statistisk undersökning av 95 st.
vatten-turbinaggregat större än 5 000 kW i U. S. A. lämnar en
hel del mycket intressanta resultat. Störningstiden
visar sig i genomsnitt vara 3,45 % men uppgår för
propellerturbiner till ej mindre än 11,28 %, för
fristrålstur-biiier till 2,3 %, vertikala reaktionsturbiner 4,43 %,
och för horisontala dylika till 3,03 %. Störningsor-
sakerna ligga till 59,20 % hos turbinerna med tillbehör,
till 21,47 % i den hydrauliska delen och till 19,27 % hos
generatorerna med tillbehör. (Tekn. fören. i Finland
förh., h. 2/3, s. 49.)
Heliumproduktionen i världen har gått raskt framåt,
liksom även priset sjunkit från 130 kr. år 1920 till 2: 70
kr. för närvarande, allt per kbm. Genom sin mindre
diffusionshastighet och nästan samma lyftförmåga i
jämförelse med vätgas samt framför allt genom att icke
vara brännbar, blir den alltmer eftersökt för luftskepp.
(Z. f. Flugtechnik & Luftschiffahrt, h. 5, s. 109.)
Tyska riksjärnvägarna avprova nu ett 1 200 hkr
diesel-tryckluftlok som skall arbeta med en
verkningsgrad av ca. 25 %. För den ansträngda konstruktion
det här gäller räcker ej vanlig vattenkylning av
kompressorn utan densamma sker genom insprutning av
vatten med 200 atm tryck i cylindern. Högsta
temperaturen vid tryckventilen har härigenom kunnat hållas
nere vid 200 grader. (Z. d. V. D. I., h. 10, s. 289.) I
Estland har man företagit lyckade försök med
skifferolja som bränsle för lokomotiv. (Org. f. Fortschr. im
Eisenbahnwesen, h. 5, s. 90.) Svenska statens
järnvägar utrustar numera sina samtliga 3 000 malmvagnar
med rullager, varigenom bland många andra fördelar
en reduktion av tågmotståndet med 20 % på linjen
Gällivare—Luleå ernås. (Nordisk järnbanetidskrift,
h. 1, s. 4.) Fackpressen diskuterar livligt förhållandena
mellan järnvägs- och biltrafiken. (Ståhl & Eisen, h. 9,
s. 2’55. Teknisk Ukeblad, h. 10. s. 105.) Den
busstra-fikerade våglängden uppgick 1929 i U. S. A. till ej
mindre än 1 333 000 km mot 915 000 år 1925. Samtidigt
voro järnvägarnas sammanlagda trafikerade längd resp.
403 000 och 401 000 km. Sammanlagt ca. 1,7 milliarder
passagerare befordrades med buss och den
genomsnittliga befordringslängden var ungefär en svensk mil.
(Bus Transportation, h. 2, s. 59.)
Från det tidigare omnämnda
kraftöverföringsprojektet Norge—Tyskland föreligga ytterligare några
meddelanden. Utbyggnadskostnaden beräknas till ca, 400
lcr./kW fritt kraftstatiönsväggen vid 380 000 voit. Bland
de större spann som vid korsande av större vatten bli
erforderliga märkas ett om 600 m över
Drammens-fjorden, ett om 2 000 m över Oslofjorden, Öresund vid
Hälsingborg 5 700 m i 5 spann och 75, möjligen 45 m
segelfri höjd. Fehmern bält korsas med 20 st. 60—192
m höga stolpar. Man synes sålunda hava frångått
tanken på undervattenskabel mellan Trelleborg och
Sassnitz. Totalkostnaden per år för kraften fritt Lübeck
beräknar man till ca. 87 kr./kW-år eller 1,33 öre/kWh.
(Teknisk Ukeblad, h. 10, s. 103.) Sovjet uppgives år
1929 hava utgivit ca. 750 millioner kronor för
elektrifieringsändamål, därav för vattenkraftstationer om
73 000 kW, torvkraft 140 000 kW och kolkraft 38 000 kW.
Vattenkraftstationen vid Dnjepr utbygges närmast för
800 000 kW och för 1 300 000 slutlig effekt. Beräknad
kostnad uppgår till ca. 410 millioner kr. (El. World,
h. 10, s. 485.) De stora utvidgningar som de
underjordiska järnvägarna i New York under de närmaste åren
komma att undergå betinga avsevärda kraftbelopp.
Gjorda undersökningar hava därvid givit vid handen,
att tidigare använt periodtal 25 perioder numera måste
frångås och kraft inköpes från New York-Edison till ett
belopp av 310 000 kW 60 perioder för ett
genomsnittspris av 6,4 öre/kWh, under det att 25-periodig kraft i
egna centraler skulle kosta 13,5 öre/kWh. (Norsk
Elektroteknisk Tidsskrift, h. 7, s. 89.) A. E. G. har nu utfört
likriktare för en effekt av 10 000 amp., 650 voit, vilket
ernåtts genom neutralisering av restladdningar i
anod-skyddsrör och användning av elektroder med mycket
liten elektronemission. Glaslikriktarna utföras med
molybdenglas, som har samma utvidgningskoefficient
som molybdenmetall, vilken användes som insmält
genomförning. (A. E. G.-Mitt., h. 3, s. 178.) Siemens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
