- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Allmänna avdelningen /
246

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 26 april 1930 - Ingenjören och framgången, av J. O. Roos af Hjelmsäter - Den tekniska litteraturfloden, av Axel Waldner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

246

TEKNISK TIDSKRIFT

26 april 19.30

skattning. När denna i sinom tid kommer, så är
det en gåva, som man kan taga emot med glädje och
jämnmod.

Själviskheten och fåfängan förvilla blicken från
det väsentliga, skapa otålighet och förleda antingen
till ovisa handlingar eller också att i och för sig
riktiga handlingar utföras på en för arbetets framgång
olämplig tid. Det är som när man i barnaåren föll
för lockelsen att plocka fruktkart från träden, det
kan bereda tillfällig förnöjelse, men karten, som
plockas, mogna icke till frukt.

Men, utbrister väl den unge ingenjören, om man
nu skall vara så snäll och osjälvisk, när skall man
då tillgodose sina berättigade intressen och skaffa
sig lön för sin möda. Jo, det sker vid de härför
logiska tidpunkterna, vid företagets eller de egna
transaktionernas planläggning, vid ekonomiska
uppgörelser och prissättning samt vid avtal om lön,
arvode eller förmåner. I fall andras intressen då äro
berörda, skola dessa överenskommelser ske i fair
play; de komma då att anses som berättigade och
alstra intet misstroende. Men sedan vid arbetets eller
uppdragets genomförande måste detta ske osjälviskt
med arbetsuppgiftens bästa fullgörande för ögonen
och med känsla av ansvar och vilja att göra väl för
sina huvudmän, intressenter, medarbetare och
kunder.

Den unge ingenjören, även om han intar en
skenbart obetydlig plats i den stora organisationen, skall
ingalunda tro, att han är bortglömd eller att ingen
ger akt på hans bemödanden och förtjänster.
Tvärtom, han iakttages och prövas och icke endast
hans arbetsprestationer och goda egenskaper utan
också hans bristfälligheter märkas och bedömas av
över- och underordnade och av kamrater. Han blir
känd och värdesatt, mer och mer rättvist, och utan
att själv veta det skapar eller förkväver han det
förtroende, som är nödvändigt för hans framgång. När
sedan i sin bana han passerar de kritiska punkter,
väntade eller oförutsedda, som kunna betyda
upp-eller nedgång, då blir kurvans riktning i mycket
beroende av den grad av förtroende, som andra hysa
till hans duglighet och hans sätt att använda den.
Har han fyllt måttet, är han eftersökt och uppskattad
som förtroendeman och ledare och han får sitt pris.

"Om folk bara visste, vad det lönar sig att vara
ärlig, så skulle det aldrig finnas några skojare."

Den kritiske säger kanske, att ser man sig om i
det dagliga livet, så är det icke så som skildrats.
Där ser man personer, som gjort karriär och haft
framgång och vilka sannerligen icke utmärkt sig för
ärlighet, sannfärdighet och pålitlighet. Härpå må
svaras, dels att det för en utomstående, som ej
känner detaljerna, oftast är omöjligt att rättvist
bedöma detta, dels att utan tvivel misstag göras till

skada och besvikelse för huvudmän och intressenter.
Men på det industriella området, ingenjörens
arbetsfält, anlägger man i allt större utsträckning och allt
klarare medvetet den värdesättning, som ovan
antytts, och i de allra flesta fall var den nyss bedömdr
mannen dock den bästa, som de beslutande inom
företaget kunde uppbringa.

Man får ej heller med krass och kortsynt
beräkning vänta, att man genom någon viss handling
skall skörda erkännande och uppskattning, även om
den i och för sig skulle vara förtjänt därav. En
sådan avsiktlighet endast förvillar och framkallar
oftast missräkning. I ens växelverkan med andra
människor förekomma även repellerande krafter av
missförstånd och felbedömning från båda sidor, av
intressemotsatser och avund. Det är i detta
avseende med människans enstaka handlingar något som
är jämförligt med materiens minsta delar. Krafterna
och rörelsebanorna för varje enskild del kunna icke
beräknas, men de många delarnas samfällda verkan
leder till resultat, som kunna utfinnas och bekräftas
av erfarenheten och läggas till grund för följdriktigt
och framgångsrikt handlande.

Det är det i levande mening rätta, som anger vägen
till välfärd och som därför måste vara
handlingsnormen och icke det som för tillfället kan synas
mest förmånligt. Människor misstaga sig alltför ofta
om vad som kan vara dem till nytta, men innerst
inne hava de ganska klart för sig, vad som är rätt.

Det väsentligaste av vad som ovan sagts hör väl
till de levnadsregler, som städse framhållas till
efterföljd, men människor äro benägna att anse dem
som en söndagsmoral, som icke alltid kan tillämpas
eller som är opraktisk under vardagens arbete och
strävande.

Det kan då vara väl värt att för den unge
ingenjören betyga, att dessa manliga dygder, ärlighet och
sannfärdighet, osjälviskhet i arbetet och frihet från
fåfänga äro i högsta grad praktiska och att de,
samtidigt som de tillfredsställa inre etiska krav, även
jämna vägen för och stegra den yttre framgång, som
kan höra samman med hans produktiva dugligheter.

I ju högre grad våra svenska ingenjörer tillämpa
dem, med desto större hopp om framgång skola de
kunna fullfölja, vad som visat sig vara möjligt, att
icke endast hemma utan även ute i världen i
konkurrens med andra nationer vara förtroendemän och
ledare inom teknik, industri och finans.

Och det är välkommet att för en spörjande
ungdom söka klargöra detta just i dessa dagar, då vi
hylla en svensk ingenjör, som i sin dådkraftiga och
beundrade gärning även i lärorikt föredöme visat
dessa dygders stora praktiska värde för svensk
företagsamhet och egen framgång.

./. O. Roos af Hjelmsäter.

DEN TEKNISKA LITTERATURFLODEN.

Av fil. lic. Axel Waldner.

I nr 48 av denna tidskrift för förra året har
civilingenjör Frithiof Holmgren givit en liten översikt
över vad som på senaste tiden uträttats i Tyskland
för att försöka råda bot på de svårigheter, som för

var dag. i stigande grad, försvåra arbetet på
utnyttjandet av den tekniska litteraturen. En icke ringa
del av denna litteratur publiceras i Förenta staterna,
där också metoderna för bemästring av litteratur-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:10:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1930a/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free