Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 26 april 1930 - Den tekniska litteraturfloden, av Axel Waldner - Notiser - Skenfria vägkorsningar - Kopparlegerat stål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
\
248
TEKNISK TIDSKRIFT
26 april 19.30
att medtaga allt. Helt naturligt komma de
emellertid att i mångt och mycket kompletteras av de
engelska referattidskrifterna i vad som rör
europeiska förhållanden.
Över huvud taget göres inom referatväsendet en
myckenhet, åtminstone för en utomstående till synes
onödigt dubbelarbete. Som ett typiskt exempel
härpå kan jag nämna det område, som jag känner
bäst till själv, det fotografiska. Här utges av den
amerikanska firman Eastman Kodak, den utan
gensägelse största firman eller kanske rättare koncernen
på detta område, en alltsedan 1916 månadsvis
utkommande, förträfflig referattidskrift, Monthly
Ab-stract Bulletin, som för övrigt utdelas gratis till vem.
som har intresse nog därav för att rekvirera den
hos utgivarna, Kodak Research Laboratories i
Rochester. N. Y. Den utgives dessutom i en fransk
upplaga, som alltsedan 1927 utkommer lika ofta och
som är en ren översättning av den. en månad
tidigare utkomna, amerikanska. Dessutom utges en
särskild, självständig fransk referattidskrift "Science
& Industrie Photographique". som utkommit
månat-ligen sedan 1920. Vidare utger Royal Photographic
Society en kvartalsvis, sedan 1921 utkommande
"Photographic Abstracts". Som synes åtskilligt med
onödigt dubbelarbete, som. säkerligen till fromma för
både kvantiteten, i form av ökat antal referat och
kvaliteten i form av uttömmande och ändå
kortfattade referat, skulle kunna bortelimineras genom ett
bättre samarbete. Att referaten ännu kunna göras på
många sätt är lätt att övertyga sig om genom direkta
jämförelser mellan exempelvis Engineering Abstracts
och Engineering Index Services i Engineering Index
Anuual, olika återgivande av samma uppsats.
Frågan är om inte lösningen av referatväsendet
kommer att ligga något i enlighet med de linjer, som
Engineering Index Service tyckes ha utstakat för sin
verksamhet, med en så centraliserad
redaktionsverksamhet som möjligt och tillfälle till såväl abonnemang
på smärre specialområden, som på hela grupper och
för större bibliotek även på hela referattjänsten. På
så sätt svnes även inom den rena naturvetenskapen
sådana stora företag som Physikalische Berichte,
Chemisches Zentralblatt. Chemical Abstracts m. fi.
arbeta. Synd bara att även här på grund av
språkolikheterna oceaner av dubbelarbete måste utföras.
Språkolikheterna torde man emellertid i varje fall
icke kunna komma ifrån inom en avsevärd framtid,
alla världsspråksivrare till trots, men med en
parallellt med referattjänsten driven och på samma
redaktioner arbetande översättarestab, vore det
säkert ingen, vare sig tekniskt eller ekonomiskt,
oöverkomlig svårighet att samtidigt eller med ett par
dagars högsta försening kunna publicera
referatresultaten på flera språk. Naturligtvis finge efterfrågan
på respektive språk härvidlag bliva den bestämmande
för vad som skulle medtagas eller ej.
Själva tryckningen vore kanske lättast ordnad i
respektive land, om manuskripten sändes per
telegraf. eventuellt per bildtelegraf.
Men hur skulle denna enhetlighet och
rationalisering i tidskriftsväsendet kunna åvägabringas? Vem
skall kunna taga initiativet, med nödig
vederhäftighet och övriga förutsättningar att lyckas?
NOTISER
Skenfria vägkorsningar. I dagarna har förste
byråingenjören hos järnvägsstyrelsen L. Marcus utarbetat en
redogörelse för statens järnvägars åtgöranden i fråga om
plankorsningarnas ersättande med skenfria korsningar.
I redogörelsen erinras om, att järnvägsstyrelsen redan
år 1913 utarbetade en tioårsplan för sådana arbeten,
vilken 1916 ersattes med en reviderad plan, enligt vilken
statsjärnvägarnas anslagsbehov för anordnandet av
skenfria korsningar under perioden 1916—1927 skulle uppgå
till 4,4 mill. kr. Riksdagen har under ären 1917—1927
för ändamålet beviljat sammanlagt 2 450 000 kr., varav
järnvägsstyrelsen hittills disponerat ca 1 810 000 kr.
Automobilismens kraftiga utveckling i början av
1920-talet föranledde järnvägsstyrelsen att år 1924
hän-vända sig till länsstyrelserna med förslag till
sådana anläggningar för skiljande av järnvägstrafiken
från landsvägstrafiken, för vilkas utförande statens
järnvägar hade mera betydande intressen, och föreslog,
att länsstyrelserna måtte taga initiativ till dessa
arbeten, för vilkas genomförande styrelsen ställde bidrag
i utsikt. Resultatet av denna hänvändelse blev, att av
de 26 vägkorsningar, vilka järnvägsstyrelsen föreslagit
skola ändras, hittills endast 14 blivit utförda eller
beslutade.
Järnvägsstyrelsen har vid två särskilda tillfällen i
skrivelser till k. m:t framhållit, att det för ett forcerat
friläggande av landsvägarna från järnvägarna vore
önskvärt, att automobilskattemedel i större utsträckning
än hittills finge tagas i anspråk, och styrelsen har
därvid gjort sig tolk för åsikten, att ett borttagande av de
farliga plankorsningarna vore vida viktigare än det med
bilskattemedel pågående vägförbättringsarbetet.
Statens järnvägars kostnader för direkt ersättande av
plana vägkorsningar med skenfria sådana hava under
åren uppgått till ca 1,3 mill. kr. Därtill hava i samband
med större bangårdsombyggnader och
dubbelspårsanläggningar anordnats vägportar och vägbroar för mer än
4 mill. kr. Vidare har styrelsen utlovat bidrag för
beslutade anläggningar med 242 700 kr.
I utredningen konstateras, att dessa vägärenden kräva
en orimligt lång tid för sin behandling, vilket belyses
därav, att under åren 1925—1929 endast 6 plana
korsningar per år utbytts mot skenfria. Det kan under
sådana omständigheter starkt ifrågasättas, huruvida man
icke kunna rucka på den gamla ordningen, att
vederbörande vägdistrikt ovillkorligen skall bidraga till sådana
väganläggningar.
Under senare delen av år 1929 verkställdes inom
järnvägsstyrelsen en undersökning om vilka ytterligare
plankorsningar som i första hand borde ersättas med
skenfria. Utredningen gav för landsbygdens
vidkommande till resultat, att som högst angelägna kunde 58
sådana arbeten rubriceras, som angelägna 66 st. och som
önskvärda 94 st. Kostnaderna för dessa olika kategorier
beräknades till resp. 6,3, 6,o och 7,7 mill. kr. Därtill
komma emellertid i städerna 23 st. högst önskvärda, 4 st.
angelägna och 5 st. önskvärda anläggningar. För
utförande av dessa arbeten skulle efter nuvarande
arbetstakt krävas icke mindre än 37 år, och dock skulle efter
denna tidrymd ännu återstå ca 900 korsningar i plan
mellan statens järnvägar och allmänna eller
allmänneli-gen befarna vägar.
Kopparlegerat stål. Under de senaste åren ha de
kop-parlegerade stålen börjat få en viss användning som
konstruktionsmaterial, där rostbeständighet eftersträvas.
De i dagligt tal kallade "rostfria stålen", dvs. krom-nic-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
