Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 26 april 1930 - Litteratur - Insänd litteratur - Anmälan: Warmwasser, av A. Th. - Tekniska föreningar - Tekniska samfundet i Göteborg, av A. Bm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 febr. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
251
LITTERATUR
Insänd litteratur.
Sveriges officiella statistik.
Sjöfart, berättelse för år 1928 av kommerskollegium.
Die Hebezeuge, Berechnung und Konstruktion der
Einzelteile, Flaschenzüge, Winden und Krane, av Hugo
Bethmann, Friedr. Vieweg & Sohn Akt. Ges. in
Braunschweig. Pris 20 Rm, bunden 24 Rm.
Elektrische Maschinen, Band II, av Rudolf
Richter, Julius Springer, Berlin 1930. Pris bunden 39 Rm.
Betriebsmittelkunde für Chemiker, ein Lehrbuch der
Allgemeinen Chemischen Technologie, av M. Dolch,
Otto Spamer, Leipzig 1929. Pris häftad 18 Rm, bunden
20 Rm.
Personen- und Güterbahnhöfe, av 0. Blum, Julius
Springer 1930. Pris bunden 28: 50 Rm.
Das Sägen der Metalle, av H. Hollaender, Julius
Springer, Berlin 1930. Pris 2 Rm.
Das Gesetz des Geschiebeabriebes, av Ferdinand
Düll, Wilhelm Ernst & Sohn, Berlin 1930. Pris häftad
8: 40 Em,
Department of Mines, Canada.
Mica, av H. S. Spence. Ottawa 1929. Pris 30 cents.
Bokanmälan.
Warmwasser. Erzeugung und Verteilung. Ein
Hand-und Lehrbuch für Ingenieure, Architekten und
Studierende, av Wilhelm Heepke. Förlag R. Oldenbourg,
München 1929. 3: dje omarbetade upplagan med 579
sidor, 427 illustrationer och 90 tabeller. Pris bunden 28 M.
Föreliggande arbete behandlar uteslutande
anläggningar för beredning av varmt förbrukningsvatten för
bad, tvätt etc., men ej förvärmning av matarvatten o. d.
Författaren har gripit sig verket an med vanlig tysk
grundlighet, varigenom arbetet erhållit ansenliga
dimensioner. Efter en redogörelse för de olika värmekällor, som
stå till disposition, beskrivas uttömmande olika system
för varmvattenberedning, bland vilka ej ens den vanliga
kokgrytan på köksspiseln saknas. Boken lider dock ej
så mycket i överskådlighet genom denna detaljrikedom
som man kunde vänta, utan är klart och systematiskt
disponerad. Vidare behandlas utförligt rörledningar,
regleringsanordningar, säkerhets-, mät- och
kontrollapparater, isolering samt beräkning av de särskilda
konstruktionsdelarne med sifferexempel.
Bokens innehåll synes såsom naturligt är närmast
hava tillämplighet på tyska förhållanden och tysk
praxis, vilken synbarligen i vissa avseenden avviker
från svensk. Sålunda anslutas i Sverige
varmvattensystemen nästan utan undantag direkt till
rörledningsnätet för kallvatten, medan i föreliggande verk mycket
stor uppmärksamhet ägnas system med öppna, högt
placerade varmvattenbehållare. Vidare kan anmälaren
icke finna att i boken någonstädes omnämnas de i
Sverige under senaste åren så mycket använda
varmvatten-beredarne enligt "Parca"- och "C. T. C."-principen, vilka
otvivelaktigt för vissa ändamål innebär ett stort
framsteg inom denna del av tekniken. — Värdefulla äro dock
de uppgifter om varmvattenförbrukning m. m., som i
boken sammanställts, ehuru de angivna värdena för
svenska förhållanden synas väl låga. Beaktansvärt är även
det intresse, som författaren ägnat olika möjligheter att
tillvarataga avgasvärme från ugnar, motorer etc. för
varmvattenberedning.
På grund av den uttömmande behandling som gives
ämnet lämpar sig verket väl såsom uppslagsbok och kan
som sådan rekommenderas dem som arbeta inom facket
och som redan äro något förtrogna med ämnet. Såsom
lärobok, som i titeln angives, är verket dock enligt
anmälarens mening alltför omfattande och detaljerat, i det
att för den som saknar erfarenhet inom facket ett
genomläsande av boken säkerligen skulle kvarlämna en
rätt obestämd uppfattning om vilka av de många
systemen, som för det ena eller andra fallet äro lämpliga.
A. Th.
TEKNISKA FÖRENINGAR
Tekniska samfundet i Göteborg
avdelningen för mekanisk teknik och
skeppsbyggnadskonst höll fredagen den 28 mars ett talrikt besökt
sammanträde å Palace Hotel i Göteborg un i er överingenjör
F. Seldéns ordförandeskap. Nautiska föreningens i
Göteborg medlemmar voro inbjudna att deltaga, och
dessutom hade Samfundets avdelning för elektroteknik, som
samtidigt höll sammanträde, beretts tillfälle att åhöra
de följande föredragen.
Efter protokolljustering och sedan års- och
revisionsberättelser föredragits och ansvarsfrihet beviljats,
överlämnades ordet till ingenjör E. Westman, Västerås, som
höll ett mycket uppskattat föredrag om "Elektriskt
hjälpmaskineri ombord pä motorfartyg". Talaren
beskrev, delvis med tillhjälp av skioptikonbilder, de många
olika delar av ett modernt fartygs hjälpmaskineri, där
de elektriska motorerna kommit till användning och
framhöll de elektriskt drivna auxiliärmotorernas
fördelar framför de ångdrivna.
Ingenjör R. Liljeblad, Västerås, höll därefter
föredrag om "Dieselelektrisk drift av fartyg med särskild
hänsyn till isbrytare", ett ämne, som på grund av den
pågående diskussionen om den föreslagna nya
statsisbrytaren, ju hade en synnerlig auktoritet.
Inledningsvis framhöll talaren, att det
dieselelektriska systemet för fartygs framdrivningsmaskineri visst
icke är något nytt och oprövat. Redan för 25 år
tillbaka byggdes dylika fartyg, och erfarenheterna frän ett
kustbevakningsfartyg, vilket i 4 år varit i tjänst vid
Alaskas kust, tidvis under mycket svära isförhållanden,
hava varit de allra bästa.
Den elektriska propellermotorn fick först sin
betydelse genom uppkomsten av snabblöpande ångturbiner.
Man erhöll genom denna transmission bättre möjlighet
att reglera varvtalet på propellern, överföringen från
dieselmotorn till en elektrisk propellermotor är ej för
närvarande berättigad på samma sätt. Den påkallas
först i specialfall såsom vid mycket varierande
belastningar, stor manöverförmåga, omfattande
hjälpmaskineri etc. Men det kan tänkas att i en framtid, dä man
kan bygga mycket snabbgående lätta och högekonomiska
dieselmotorer, den elektriska överföringen kan komma
till sin stora fördel även på vanliga fartyg. För en
isbrytare, där det just gäller att få ett maskineri, som
lämpar sig för ovannämnda fordringar, är däremot det
dieselelektriska propellermaskineriet synnerligen
berättigat.
Härefter följde en ingående demonstration av de
sakkunniges förslag till statsisbrytare med dieselelektriskt
maskineri, med siffror angående underhållskostnader och
driftskostnader etc.
Det som framför allt borde fälla utslaget till förmån
för dieselelektriskt maskineri vid val av
propellermaskineri för isbrytare ansåg talaren dock vara
möjligheten att av detta erhålla större moment vid lägre
varvtal, då det bäst behövdes, samt den stora
manöverförmågan. På 5 à 10 sek. kunna propellermotorerna — från
bryggan — reverseras från full fart framåt till full fart
back utan risk. Som en jämförelse nämndes
valsverksmotorerna, som arbeta efter samma system som det
föreslagna isbrytaremaskineriet, och som kunna
misshandlas på detta sätt oupphörligt, dygn ut och dygn. ixi utan
att taga någon skada, och järn är trots allt ett hårdare
material än is, sade talaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
