Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 3 maj 1930 - Det tekniskt-vetenskapliga forskningsarbetet i Japan, av Axel F. Enström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
HÄFT. 18 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 3 MAJ
ÅRG. 60 HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN 19 3 0
INNEHÅLL: Det tekniskt-vetenskapliga forskningsarbetet i Japan, av kommerserådet Axel F. Enström. —
1929 års Polhemspristävlan avgjord. — Frågan om färjetrafik Sverige—England felaktigt bedömd. —
Aluminiumproduktionens expansion. — Notiser. — Ekonomisk översikt. — Insänt. — Tekniska föreningar. —
Personalnotiser. — Sammanträden.
DET TEKNISKT-VETENSKAPLIGA FORSKNINGSARBETET
I JAPAN.
I samband med deltagandet i höstas i
den internationella ingenjörskongressen i
Japan besökte kommerserådet Axel F.
Enström en del framstående japanska
forskningsinstitut och laboratorier. Resenären
lämnar här en intressant redogörelse för
sina erfarenheter därvid och uppdrar
belysande jämförelser mellan österns och
västerns förhållanden på ifrågavarande
område.
Japan har fem statliga universitet, vart och ett
inneslutande en fakultet för ingenjörs vetenskap, i
sin tur uppdelad i olika departement, motsvarande
de olika områdena av tekniken. Dessutom finnas
privata universitet, däribland ett, benämnt Tokyo
Engineering University. Det senare karakteriseras dock
från akademiskt håll såsom mera en teknisk skola,
ehuruväl det nyligen lär ha fått officiellt erkännande
såsom varande av universitets rang. Det lär
emellertid vara synnerligen rikt doterat från industriens
sida, särskilt med omfångsrika
experimentanläggningar av olika slag i full skala, såsom fullständiga
textilfabriker, pappersbruk m. m.
De statliga universitetslaboratorierna torde i
allmänhet vara av äldre datum och endast i vissa
särskilda fall av modernare snitt. Tokyo-universitetet,
som fick sina byggnader förstörda i den stora
jordbävningen, är f. n. i färd med att uppföra nya
laboratorier, vilka med säkerhet komma att . motsvara de
högst ställda anspråk på tidsenlighet och
fulländning.
Ett särskilt intresse tilldraga sig de specifika
forskningsinstituten, upprättade fullt fristående från
undervisningsanstalterna. De äro dels statliga, dels
privata, eller i vissa fall kommunala inrättningar.
I det följande skall jag söka ge en kortfattad
framställning av de förnämsta
forskningsinstitutionernas verksamhet. Tyvärr var tiden alltför kort för
ett studium av sådan omfattning, som hade varit
önskligt. De svenska delegerade följde delvis olika
reseprogram och torde därför haft tillfälle att var för
sig se olika saker. En sammanställning av de
iakttagelser, som dessa på olika håll voro i tillfälle att
göra, torde därför vara ägnad att ge en något
fylligare bild av förhållandena än den jag kan
åstadkomma.
The Institute of physical and chemical research.
Denna institution är av ett synnerligen stort
intresse såväl ur synpunkten av tillblivelse och
organisation som med hänsyn till de märkliga resultat,
som presterats. Till sitt syfte är den så gott som
identisk med den svenska
ingeniörsvetenskapsaka-demien, i fråga om tillkomst och form uppvisar don
mycket stora likheter med densamma, men i
avseende på arbetsresultat och utveckling ligger den
oändligt långt före den svenska motsvarigheten.
Anledningen härtill skall jag senare återkomma till.
Institutet grundades 1917 med ett grundkapital på
5.73 mill. yen (motsvarande c:a 10,25 mill. sv. kr.).
Härav voro något över 3 mill. yen insamlade från
privat håll, 1 mill. en kejserlig gåva och resten
beviljat understöd av statsmedel. Institutet
disponerar en tomt på c:a 40 000 m2 i närheten av
universitetet i Tokyo, och här ha under årens lopp
uppförts en hel stad av laboratorier. Inalles äro 16 av
de 22 laboratorier, som sortera under institutet,
förlagda till detta område. De övriga 6 äro förlagda
till resp. föreståndares arbetsplatser, såsom
exempelvis professor Honda" s bekanta metallurgiska
laboratorium i Sendai. Varje laboratorium bär namn efter
sin föreståndare, har sin egen budget och skötes
fullständigt oberoende. Det enda föreståndaren har att
ansvara för är resultaten av de forskningar han tagit
upp till behandling.
Anstaltens mål angives att vara utförandet av rent
vetenskapliga fysiska och kemiska undersökningar
med syfte till industriell användning och utnyttjande
av inhemska råvaror. När en
laboratorieundersökning fört till ett resultat, som ser lovande ut,
företages prövning i industriell skala, och om även detta
resultat är förmånligt, säljes rätten att använda
förfarandet till industrien eller upptages tillverkning i
egen regi. Institutet har sålunda tagit ut 241
japanska patent och 76 utländska och har en årsinkomst
på licenser och royalties. som uppgår till 227 000 yen
i årets budget. Övriga inkomster utföras av vinst
på investeringar 115 000 yen och ett statsunderstöd
på 250 000 yen. Årsbudgeten uppgår sålunda till
592 000 yen eller i svenskt mynt något över 1 mill.
kronor.
Institutet sysselsätter en stab på 578 personer.
Bredvid styrelsen står en rådgivande kommitté på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
