Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 3 maj 1930 - Det tekniskt-vetenskapliga forskningsarbetet i Japan, av Axel F. Enström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 febr. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
257
börjat tryta (kvistarna av mullbärsbusken ha
befunnits lämpliga), undersökningar för förbättrande av
kvaliteten på inhemsk cellulosa i och för artificiell
silkesframställning, färg- och färgningstekniska
studier med särskild hänsyn till lackeringsindustrien,
porslinstekniska studier rörande betydelsen av olika
strukturer, studier ang. eldfasta material, förädling
av fiskoljor (av stor nationalekonomisk betydelse för
landet), metallkorrosion och skyddsmedel etc.
Anstaltens publikationer omfatta ett 250-tal under
loppet av en tioårsperiod. Antalet uppdrag året 1927
uppgick till något över 5 000.
Antalet fast anställda självständiga "investigators"
utgör något över 40. assistenter ett femtiotal och
arbetare 60. Dessutom sysselsättas tillfälliga
investigators till ett antal av c:a 30. Även här klagade man
över regeringens stränga sparsamhet, som hindrade
arbetenas bedrivande i erforderlig omfattning.
Inom institutets område hade jämväl uppförts en
byggnad, innefattande ett antal fullt utrustade
laboratorierum, vilka ställdes till intresserade forskares
disposition mot en månatlig avgift av 60 yen. För
resten fick vederbörande sköta sig själv. Denna
synnerligen intressanta anordning, i någon mån erinrande
om det bekanta Mellon-institutet i Pittsburgh, torde
kanske förtjäna att tänkas på,
Några andra laboratorier.
Tyvärr medgav icke tiden besök vid det
elektrotekniska laboratorium, som är knutet till statens
affärsdrivande verk, dvs. telegraf, telefon, järnvägar
och elektriska kraftverk. Enligt uppgift lär detta
laboratorium vara av betydande omfattning och
prestera värdefulla arbeten. Det sysselsätter ett
tusental personer, varav c:a 300 "investigators".
Åtskilliga av de här framkomna arbetsresultaten
presenterades vid kongressen. Största
uppmärksamheten tilldrog sig en ny s. k. "inverter",1 uppfunnen
och utarbetad av R. Mitsuda. Apparaten, som
arbetar med kvicksilverljusbågar i vakuum, är avsedd för
omvandling likström-växelström och har utförts i en
mindre teknisk enhet. Uppfinnaren tror sig inom
kort vara färdig med konstruktioner för vanligen i
praktiken erforderliga effektbelopp. Skulle denna
apparat slå igenom, billig och enkel som den är,
skulle därmed antagligen en ny impuls ges åt den
högspända likströmstekniken.
På det svagströms- och radiotekniska området lär
det elektrotekniska laboratoriet vid Sendai’s
universitet intaga en rangställning. Ej heller detta
med-hanns.
Av synnerligen stort intresse var det vetenskapliga
laboratorium, som tillhörde Tokio Electric Co., en
stor fabrik för tillverkning av glödlampor
(Mazda-lampan) och elektriska apparater, röntgen-rör,
elektronrör för radio och andra ändamål.
Laboratoriet, som upptog en väldig byggnad och i
många avseenden erinrade om General Electrics
bekanta forskningslaboratorium, innefattade en mängd
avdelningar såsom wolframavd., kvartsavd.,
fotocell-avd., röntgenavd., radioavd. m. fi. En intressant
nyhet av icke obetydligt praktiskt intresse
demonstrerades av uppfinnaren, en av laboratoriets forskare,
i Se Tekn. tidskr. häfte 51, 1929, sid. 676.
nämligen en neonlampa, arbetande för vanlig
glöd-lampspänning (i Japan 100 voit). De äldre
neon-lamporna kräva som bekant flera tusen voit och
förorsaka därigenom förutom stora kostnader för
installationen även obehag och risker. Den nya
konstruktionen har möjliggjorts genom användning av
varm-katod. Även andra gaslampor — med olika
färgverkan — hava åstadkommits på samma princip.
I bolagets huvudbyggnad fanns inredd en
belysningsteknisk utställnings- och
demonstrationsavdelning. som var uppbyggd på exakt samma princip
som den belysningstekniska utställningen härom året
i Liljevalchs, endast med den skillnaden att det
japanska "ljusinstitutet" var många gånger större och
mera mångskiftande. Sålunda voro
demonstrations-och föreläsningssalarna synnerligen genialiskt
anordnade. Den moderna belysningstekniska principen
syftande till lysande ytor, om möjligt arkitektoniskt
infogade i byggnaden, hade här funnit intressanta
tillämpningsformer och kunde för’övrigt återfinnas i
praktisk tillämpning i åtskilliga nya byggnader,
hotell, restauranger m. m. Belysningstekniskt synas
japanerna vara långt före de flesta andra länder.
På glödlampsområdet har man lyckats
genomföra standardiseringsprincipen därhän, att numera 6
typer äro tillräckliga för alla behov. En intressant
tavla i institutet visade vilken massa av typer, som
hade gått upp i dessa sex.
Lampspänningen är också normerad till 100 voit. I
fråga om periodtal beklagar man emellertid att ännu
vara tvungen dragas med två, både 50 och 60.
Sammanfattning.
Om jag sammanfattar mina intryck av den
tekniskt-vetenskapliga verksamheten i Japan, sådan den
tedde sig dels i laboratoriearbeten och industriella
resultat och sådan den framträdde i bidrag till
ingenjörskongressen, så måste jag ställa den fullt i
jäm-bredd med de stora industriländernas. Här
arbetades självständigt på basis av egna idéer och
uppslag, och det arbetades ihärdigt och målmedvetet.
Jag hade tillfälle jämföra min uppfattning med
åtskilliga framstående representanter för såväl
amerikansk som engelsk och tysk forskning och fann, att
de japanska forskarna hos samtliga tillvunnit sig
en obetingad respekt.
Den japanska industrien och den japanska
byggnadsverksamheten ha redan presterat utomordentliga
resultat. Det lider intet tvivel, att med det
grundliga sätt, varpå japanska vetenskapsmän och
tekniker arbeta, den japanska industrien kommer att
bli en farlig medtävlare till de äldre
industriländernas. Man har hittills varit benägen att rubricera
deras verksamhet såsom i huvudsak efterapande. Så
har naturligtvis i stor utsträckning till en början
varit fallet. Och sant är att det ännu kommer att
taga tid, innan den grundliga teknisk-vetenskapliga
skolningen i toppkretsarna hinner att sprida sig ned
till industriens breda lager. Men att så kommer att
ske, och det relativt snabbt, torde icke vara att
misstaga sig på. Därför borga å ena sidan den förmåga
till självständig verksamhet, som de främsta leden
till full evidens ådagalagt, och å andra sidan den
sega ihärdighet, den ambition, den disciplin och det
intresse för nationell framgång, som genomsyrar hela
folket såsom nationella särdrag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
