Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 3 maj 1930 - 1929 års Polhemspristävlan avgjord - Frågan om färjetrafik Sverige—England felaktigt bedömd, av Hjalmar Cassel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 febr. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
259
hakan sterky.
uteslutande varit enmansverk som inlämnats till
bedömning’ eller i varje fall prisbelönats. Denna
förändring beror säkerligen på den växande omfattning som
teknisk forskning och tekniska undersökningar av olika
slag tagit, varvid det erbjuder vissa fördelar, bl. a.
för ernående av nödig kritik att arbeta två tillhopa.
Resultatet av dessa forskningar och undersökningar,
vilka igångsatts alldeles oberoende av
Polhemspristävlan, inlämnas sedan för dedömning. Längre tillbaka
i tiden var det nog icke ovanligt att vederbörande
aspiranter när tävlan utlysts inneslöto sig på sin
kammare i akt och mening att författa en prisskrift.
mauritz vos.
De nu beslutade priserna och belöningarna komma
att högtidligen utdelas vid teknologföreningens
årsmöte den 12 juni. Herrar Öman, Göth, Sterky och
Vos komma envar att erhålla ett exemplar av
Polhemsmedaljen i guld.
sid. 177. Sista gången 1925 tillföll Polhemspriset
civilingenjörerna Baltzar von Platen och Carl G.
Munthers för skriften ’"Om alstring av kyla" och
även 1921 stodo två författare bakom den då
prisbelönade skriften. Anmärkningsvärt är sålunda att
vid de senaste tävlingarna de prisbelönade skrifterna
haft två författare, medan vid tidigare tävlingar det
FRÅGAN OM FÄRJETRAFIK SVERIGE—ENGLAND
FELAKTIGT BEDÖMD.
Under ovanstående rubrik har Teknisk
tidskrift i sin notisavdelning vid upprepade
tillfällen (häftena 6, 8 och 16, 1930)
refererat de från olika håll framkomna
synpunkterna på järnvägsstyrelsens utredning och
förslag till en ängfärjeförbindelse Göteborg—
Immingham. Redaktör Hjalmar Cassel har
för frågans ytterligare belysande tillställt
oss följande inlägg:
En förnyad utredning av frågan om ångfärjetrafik
Sverige—England skulle leda till ett uppskov, som för
vårt näringsliv och speciellt jordbruket kunde bli
ödesdigert. Säkerligen skulle förlusten bli mångfaldigt större
än den fördel, som eventuellt kunde påräknas av
förnyad utredning. Som ändamål för densamma anges
behovet av ökad fart, förslagsvis 22 knop. Men
godstrafiken har minimal fördel av ökad fart, då ömtåliga varor
transporteras i kylvagnar, och en natts vinst medför
dessutom för godset i allmänhet ingen tidsvinst,
eftersom godset ej går med nattåg. Däremot skulle
utrymmet ombord för järnvägsvagnar väsentligt inskränkas
och sålunda transportkapaciteten nedsättas. Beträffande
passageraretrafik har en natts besparing knappast
något värde för turister och flertalet andra passagerare;
medför endast ökad kostnad för hotell. De som ha
mycket bråttom torde under alla förhållanden föredra
flyglinjerna. Den höga farten medför enorm
kostnadsstegring — pengar som bättre kunde användas på att
utöka turerna till daglig trafik. De projekterade tre
turerna torde i fråga om export till allra största delen
tagas i anspråk av jordbruksprodukter. Men industrien
behöver också plats för sin export. För
passageraretrafik äro dagliga turer mycket önskvärda.
Hela denna fråga om ångfärjelinje Sverige—England
har för övrigt blivit ytterligt ensidigt och i allmänhet
felaktigt bedömd.
Som bevis för hur vilseledande ett ensidigt
bedömande av transportkostnader kan vara, må här anföras
resultatet av en undersökning av kostnaderna vid
äggexport från Sverige till England. Denna undersökning
har utförts av mig med hjälp av experter och torde i
huvudsak vara tillförlitlig, om också enskilda poster
kunna divergera.
Skillnaden mellan det pi’is som äggföreningarna
betala (notering + efterbetalning) och motsvarande
en-grospris för svenska ägg i England uppgår i medeltal,
enligt Newcastlenoteringen till 42 öre och i inre städer,
såsom Manchester, Leeds, Sheffield etc., till 44 à 45 öre
pr kg.
Kostnaderna, som ingå i nämnda skillnad, fördela sig,
enligt undersökningen, på följande sätt:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
