Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 20. 17 maj 1930 - Slipersimpregneringens ekonomiska betydelse, av K. E. Hedenlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286
TEKNISK TIDSKRIFT
26 april 1930
impregnering av furusliprar äro ganska
häpnadsväckande i förhållande till vad man på sin tid tänkt
sig kunna uppnå.
Litteraturen ger numera en mångfald upplysningar
om de erfarenheter man vunnit ifråga om
träimpregnering. Emellertid är det jämförelsevis få
järnvägsadministrationer. som systematiskt ställa sig dessa
erfarenheter till efterrättelse. Detta är så till vida
beklagligt. som en anpassning efter dessa erfarenheter
skulle vara av den allra största betydelse för
företagens ekonomi. Statistiken för de danska
statsbanorna uppger exempelvis, att det genomsnittliga
ärligt utväxlade antal sliprar, uttryckt i % av det
antal som fanns vid driftårets slut. under de sista
tio åren har utgjort:
1918—19 .... 2.26 %
1919—20 .... 2.48 %
1920—21 .... 3.43 %
1921—22 .... 3.66 %
1922—23 .... 3.16 %
1923—24 .... 2,87 %
1924—25 .... 2,81 %
1925—26 .... 2.29 %
1926—27 .... 2.04 %
1927—28 .... 1.73 %
Att utbytet steg under åren 1920—23, beror på att
ut växlingen under de föregående svåra efterkrigsåren
fått stå tillbaka, men den senare jämnt fallande
utbytesprocenten visar, att man för de danska
statsbanorna kan räkna med. att deras årliga utväxling
liar gått ned till ca 2 %. Detta osedvanligt
gynnsamma resultat beror naturligtvis delvis på moderna
förbättringar, såsom tunga underlagsplattor, hyvling
och borrning av sliprarna före impregneringen,
användning av rälsskruv, införandet av dubbelsliprar
m. m.. men en nödvändig förutsättning för att alla
dessa förbättringar kunnat göra sig fullt gällande är
och förbliver, att träet genom impregnering skyddas
mot röta. I Danmark har impregnering med ren
kreosotolja efter den Rttpingska metoden använts
sedan år 1907.
I England uppgav Post Office år 1911. att de
praktiskt taget aldrig utbytte furustolpar, impregnerade
med kreosotolja, på grund av röta. Stolparna
beräknades stå "a generation"’, dvs. de utväxlades först,
när tjänsten krävde flera trådar och därmed längre
och kraftigare stolpar.
Man har gjort liknande erfarenheter i de flesta
europeiska länder i fråga om impregnering av sliprar
och stolpar. Det är också en känd sak. att samtliga
länder i Europa — på ett land när — låta
impregnera praktiskt taget varenda sliper som årligen
nedlägges. Det skulle vara fullständigt otänkbart i t. e.
Tyskland och England, att en järnväg använder råa
sliprar. Naturligtvis skulle en sådan järnväg för
ögonblicket komma billigare från sitt slipersutbyte,
men det ekonomiska resultatet skulle redan efter
loppet av några få år bliva rent katastrofalt.
Det finns t. e. från Danmark en massa talande
exempel härpå. I slutet av 1800-talet byggdes i
Danmark en del privatjärnvägar, till vilka användes
några hundratusen vanliga råa svenska furusliprar.
Alla dessa sliprar måste emellertid utbytas under
loppet av det första årtiondet. Samtliga sliprar, som
utbyttes, blevo ersatta med impregnerade furusliprar,
men det hade tagit hårt på dessa banors ekonomi
under de första tio åren, att de ej redan vid
anläggandet av järnvägarna bestämt sig för att använda
impregnerade sliprar.
Till och med i de största träproducerande länderna
i Europa impregneras praktiskt taget 100 % -av do
förbrukade sliprarna. Så är t. e. fallet i Tyskland,
men ännu mer slående är det, att ett land som Polen,
vilket är ett av de viktigaste produktionsländerna
av järnvägssliprar och i vilket arbetslönerna i
förhållande till de svenska äro mycket låga, icke desto
mindre även i de tätaste skogsbygderna nedlägger
endast impregnerade järnvägssliprar. För
fullständighetens skull bör också nämnas, att t. e. Norge för
några år sedan med stora kostnader byggde en stor
impregneringsanstalt i närheten av Trondhjem för
impregnering av sliper till de nordliga distrikten,
varför nu också i Norge samtliga sliprar impregneras.
I verkligheten är det i Europa endast ett land, som
ej ännu i full utsträckning tagit impregneringen i sin
tjänst, och det är Sverige. Endast en mindre del av
de sliprar och ledningsstolpar som användas i Sverige
impregneras. Den större delen av sliprarna och
stolparna användas i rått tillstånd, varigenom de inom
loppet av få år angripas av rötsvamp och måste
utbytas med stora kostnader. I den allmänna
järnvägs-statistiken finns tyvärr ingen uppgift å
utväxlings-procenten av de enskilda järnvägarnas sliprar. De
sista uppgifter som återfinnas angående utväxlingen
av sliprar äro från år 1922, och enligt dessa
användes nedanstående antal sliprar för utbyte:
1918 1919 1920 1921 1922
Ensk.
nornial-spåriga järnvägar ____ 696 860 772 800 768 930 678 010 802 710 st.
Ensk.
smalspåriga järnvägar ____ 4.47 210 524 100 558 890 521 290 517 650 „
I runt tal utgjorde alltså förbrukningen hos de
enskilda järnvägarna ca 1 250 000 sliprar per år. Denna
siffra är förmodligen f. n. betydligt högre.
Av dessa sliprar impregnerades då 100 000 à
150 000. Med säkerhet torde f. n. ett betydligt större
antal sliprar impregneras, men den övervägande
delen nedlägges dock fortfarande rå. dvs. oimpregnerad.
För statens järnvägar har antalet under de senare
åren inköpta sliprar varit:
1924 ............ ca 963 000 st.
1925 ............................1 047 000 .,
1926 ............................1 106 000 .,
1927 ............ „ 929 000 „
Av dessa sliprar impregnerades årligen 150 000—
250 000 st, eller 20—25 %.
Av ovanstående framgår, att vår årliga
förbrukning av sliprar är ca 2’/« million, varav 20 à 25 %
impregneras. En enkel räkneoperation visar, att
användandet av oimpregnerade sliprar medför onödigt
höga underhållskostnader. Givetvis blir
engångskostnaden vid användning av impregnerade sliprar större,
än då råa sliprar användas, men med den snabba
utväxling som f. n. är rådande i Sverige dröjer det
endast ett fåtal år. innan dessa på impregneringen
nedlagda kostnader äro återvunna. Det skulle för
Sverige innebära en stor vinst, om de enorma
kvantiteter trä det här är fråga om kunde användas till
annan förbrukning eller export.
Resultaten av användning av
kreosotoljeimpreg-nering hava visat sig vara synnerligen fördelaktiga.
Sålunda hava de av statens järnvägar utväxlade
impregnerade sliprarna en alltjämt stigande
medellivslängd. som f. n. är uppe i ca 19% år men som av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
