Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 20. 17 maj 1930 - Notiser - Järnvägselektrifieringen i Frankrike - Kautschukodling i U. S. A. - Den ekonomiska betydelsen av lägre muttrar - Reseunderstöd för studiebesök vid Stockholmsutställningen 1930 - Pristävlan om kårmärke för T. H. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302 TEKNISK TIDSKRIFT
26 april 1930
lämnats av Tyskland i form av naturaprestationer i
enlighet med Versaillesfredsbestämmelserna.
På Paris-Orléanßbanan äro 234 km elektrifierade.
Strömmen lämnas huvudsakligen av kraftverken Eguzon
och Coindre. Strömförbrukningen uppgick år 1928 till
128 mill. kWh. Den fortsatta elektrifieringen av denna
bana har av finansiella skäl måst uppskjutas. Den i
det, ursprungliga programmet ej upptagna statsbanan
har f. n. 56 km elektrifierade.
P.-L.-M.-banan har ännu blott 26 km elektrifierade
mem skall närmast elektrifiera den 135 km långa
sträckan Culoz—Modane, till vilken kraften skall
levereras av de sju kraftverken i Girodgruppen vid Ißère.
Härigenom skulle 30 mill. kWh genast kunna
disponeras, men då den fullständigt elektrifierade banan
kommer att kräva 250 mill. kWh, kommer gruppen att
utbyggas med nya kraftverk.
Ar 1928 uppgick de franska elektriska järnvägarnas
energiförbrukning till 150 mill. kWh, dvs. ca 1,3 % av
elektricitetsproduktionen i Frankrike.
150 000 plantor på 8 timmars arbetstid. Skötseln av
fälten, dvs. ogräsliackning ocli luckring av jorden, kan
ske helt och hållet med maskiner. Tillvaratagandet av
kautschuken ur de skördade plantorna sker även helt
mekaniskt; bl. a. har man sökt använda en
rötnings-process, besläktad med den som användes vid
linberedning. Hela denna procedur skall ställa sig mycket
billig.
Man har vid Salinas på sista år utfört omfattande
arbeten med försök att vulkanisera guayulekautschuken,
vilken fordrar andra arbetßmetoder än Heveakautschuk.
Att man även i detta fall kommit ganska långt,
framgick av ett 1927 företaget försök med bilringar av det
nya materialet, vilka ännu efter 16 000 km körning
visade sig användbara.
Den ekonomiska betydelsen av lägre muttrar.
VDI-Nachrichten meddelar (7 maj 1930), att de tyska
riksjärnvägarna beslutat att hädanefter använda muttrar
enligt DIN 934 och 555. Dessa normer ånge mutterhöj-
Kautschukodling i U. S. A. Som bekant har man
under senare år i U. S. A. ivrigt arbetat på att göra
landet oberoende av den brittiska hegemonien på
kautschukmarknaden. Förenta staternas årliga
kautschukbehov uppgår nu till ca 500 000 ton. En del av behovet
tillgodoses visserligen av den rätt betydande
regenereringsindustrien, men den huvudsakliga delen måste
fortfarande importeras. För att täcka åtminstone en del av
det återstående behovet planerar man nu odling av
särskilda kautschukväxter, vilka i olikhet med Hevea
bra-silienisis, den enda kautschukväxt som f. n. har någon
betydelse, kunna trivas i Förenta staternas klimat.
Den växt man nu som bäst experimenterar med är
den mexikanska gyayulen, vars botaniska namn är
Parthenium argentatum. Om odlingens ekonomiska
sida är ännu icke synnerligen mycket bekant, men av
en artikel i "Times Trade and Engineering Supplement"
(3 maj 1930) vill det isynas, som om man redan skulle
hava nått anmärkningsvärda tekniska resultat.
Den nya kautschukväxten är en buske som växer
vild i de mer eller mindre ökenartade trakterna i norra
och mellersta Mexiko. Denna växt innehåller i sina
vävnader en kautschuk som synes vara i det närmaste
identisk med Heveakautschuken. 1912 insamlades i
Mexiko frön av plantan, vilka följande år såddes i San
Diego i Californien. Man har så småningom utarbetat
en metod för preparering av fröt fore sådden, så att
grobarheten, vilken från början var dålig, numera
kunnat uppbringas till 96 %. I en plantskola i Salinas vid
Californiens kust odlas nu på ett område av 8 har ej
mindre än 25 mill. guayuleplantor, vilka i vår
utplanteras på ett område av ca 1 000 har. Man kom tidigt
underfund med att de av fröet uppdragna plantorna visade
stora variationer icke minst i fråga om kautschukhalten,
men man har genom rationellt urval lyckats erhålla
rena sorter med 14—16 % kautschukhalt, medan andra
sorter innehålla blott 3—4 r/c kautschuk.
Hos den vanliga kautschukväxten, Hevea, tilltager
gummiavsöndringen med åren, men man får vänta i
många år, innan växten kommer upp i maximal
produktion. Guayulen kan emellertid redan efter ett enda
års odling ge en kautschukmängd av 6 % av den
torkade, bladlösa växtens vikt. Avkastningen per har kan
sålunda efter endast ett års växttid uppdrivas till ca
1 300 kg råkautischuk, vilket vid jämförelse med
avkastningen från en sex eller sju år gammal Heveaplantage
synes vara mycket förmånligt. Man har förr ansett,
att den mest ekonomiska växttiden för guayulen vore
fyra år, men erfarenheterna ha visat, att i det närmaste
lika gott resultat uppnås med endast tvåårig odling.
De unga plantorna upptagas ur plantskolorna och
utplanteras på de produktiva plantageområdena med
hjälp av planteringsmatskiner, vilka ha en kapacitet av
Materialaufwand und Ersparnisse
in einem Jahr in Deutschland
früher: DIN 420 /etzt:DIN555 Ersparnis
16000t
3000000M
tooot
750000M
6ewinde Ersparnis
70000hm
oder
ersparte Arbeitszeit:
69 Arbeitsjahre
Frachtersparnis
bei 250 Hm Entfernung:
100 000 M
Ersparnis für den Verbraucher 1500 000 M
Material- och kostnadsbesparingen i Tyskland genom
övergång till muttrar enligt 0,s d.
den till 0,s ggr bultdiametern, medan de äldre
normerna DIN 70, 89 och 428 ånge höjden = bultdiametern.
Ingående undersökningar ha nämligen visat, att den
lägre höjden är fullt betryggande. Tyskarna ha roat
sig med att räkna ut, vilka besparingar som skulle
uppstå, om man i Tyskland allmänt överginge till de nya
normerna (se tablå här ovan). Man räknar vidare med att
kunna ersätta motmuttrarna med h = 0,7 d med två
muttrar, båda av h = 0,8 il.
Reseunderstöd för studiebesök vid
Stockholmsutställningen 1930. Kommerskollegium har tillkännagivit, att
i mån av tillgång å anslag ett mindre antal
reseunderstöd kommer att utdelas åt idkare, verkmästare och
förmän samt arbetare inom konsthantverk och
konstindustri för studiebesök vid Stockholmsutställningen minst
tre dagar, företrädesvis genom deltagande i
yrkeßgrupp-besök under tiden den 14—16 juli 1930.
Ansökning om dylikt reseunderstöd skall vara till
Kollegium inkommen senast den 31 maj 1930. I
ansökningen skola sökandens födelseår, yrke och adress vara
angivna. Till ansöknihgen skola fogrts intyg eller
betyg (helst i bestyrkta avskrifter) över erhållen skol- och
yrkesundervisning samt över arbetsanställningar.
Rese-understöden beräknas utgå med belopp ungefärligen
motsvarande kostnaderna för resa i tredje klaßs å
järnväg tur och retur Stockholm samt omkring 30 kronor
till övriga kostnader. Ansökningsblanketter
tillhandahållas hos Kommemkollegium, Stockholm.
Pristävlan om kårmärke för T. H. S. Den i häfte 11,
1930, av Teknisk tidskrift utlysta pristävlingen om
märke för tekniska högskolans studentkår är nu
avgjord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
