Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 21. 24 maj 1930 - Oljeexploatering i Sydamerika - Det utrikespolitiska kvartalet, av Rütger Essén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296
TEKNISK TIDSKRIFT
26 april 1930
som tillhöra guldrullan äro dels personer, anställda
med kontrakt, dels månadsavlönad personal, vars lön
utgår i U. S. A:s myntsystem. Silverrullan upptar
vanliga arbetare och andra daglönare, vilkas lön
utgår i landets mynt. Guldrullans personal avlönas
månadsvis, vanligen genom anvisningar på banker i
Staterna. Silverrullans betalas en eller två gånger i
veckan. Alla som tillhöra guldrullan erhålla en del
extra företräden, såsom att bo i en bättre
förläggning, färdas i första klass på järnväg osv.
Silverrullans personal har sina egna förläggningar, fara i
andra klass på järnväg och ha för övrigt förmåner
av annat slag. I allmänhet råder här samma
åtskillnad som i Staterna mellan begreppen "salary"
och "wages". Alla anställda äro i åtnjutande av
de förmåner de sydamerikanska lagarna
tillförsäkra i fråga om obligatorisk försäkring, arbetslön,
läkarevård, begränsad arbetstid, helgdagar,
semester osv.
När man kommit så långt, att man kan fastställa
tillvaron av olja i tillräcklig mängd för en lönande
exploatering, uppenbara sig åter andra problem.
Tankfarmer måste byggas för lagring av råoljan, en
rörledning måste dragas ned till en kusthamn,
reservoarer och pumpstationer måste byggas, permanenta
städer få ersätta de förutvarande lägerplatserna, och
permanenta sjukhus, klubbhus, baseballplaner, vägar
etc. måste anläggas i djungeln. Stora magasin,
reparationsverkstäder, raffinaderier och
försäljningsorganisationer för den lokala marknaden måste
upprättas. Dessutom måste domstolar och skolor
upprättas, vanligen helt och hållet på bolagets
bekostnad. Nu uppenbarar sig också en svärm av statens
kontrollanter, om vars bekvämlighet bolaget måste
draga försorg. Slutligen äro också fackföreningar,
strejker och andra civilisationens följeslagare i full
gång, där det förr endast fanns en djungel med några
barbenta infödingar.
Utgifterna kunna uppgå till 150 000 dollars i
månaden, innan en lönande produktion kommer i gång.
En rörledning kan kosta 10 eller 15 millioner dollars.
Ett bolag kan lätteligen, som flera av dem faktiskt
gjort, investera trettio till femtio millioner dollars,
innan det får tillbaka en penny i form av inkomster.
Det är sålunda tydligt, att oljeexploatering i
Sydamerika endast är en affär för kapitalstarka bolag,
och den är även för dessa lönande endast under
gynnsamma förutsättningar, såsom lång arrendetid,
måttlig royalty, låga skatter och stora
koncessionsområden.
DET UTRIKESPOLITISKA KVARTALET.
Av Rütger Essén.
Plottkonferensens förlopp och resultat. —
Inrepolitisk förvirring i England. —
United Empire Party. — Snowdens budget. —
Tardieus fall och återkomst. — Ministären
Brüning i Tyskland. -— österrikiska
förbundskanslern Schobers resa. — Italien—
Frankrike och spänningen i Östeuropa. —
Stalins reträtt för bönderna. — Diktaturens
fall och republikpropaganden i Spanien. —
England—Egypten—Indien.
Flottkonferensen i London har varit de senaste
månadernas främsta världspolitiska tilldragelse. Den
omständigheten att dess resultat varken blev någon
nedrustning i egentlig mening, ej heller den triumf
för den engelska arbetarregeringens allmänna politik
som Mac Donald och hans män tidigare syntes ha
väntat, får icke skymma blicken för dess
världshistoriska betydelse.
Ur synpunkten av arbetarpartiets program blev
emellertid flottkonferensen ett misslyckande — detta
kan trots alla ansträngningar icke döljas. Någon
reell flottnedrustning blev icke av. Någon allmän
flottöverenskommelse kom icke heller till stånd. Vad
som ernåddes blev en uppgörelse mellan
Storbritannien, Förenta staterna och Japan. Och dennas
innehåll var i allt väsentligt på förhand given.
Denna trepartsuppgörelses värde i och för sig skall
emellertid icke förnekas Den på
Washingtonkonferensen 1921 avtalade tioåriga "naval holiday" i fråga
om capital ships — slagskepp — har förlängts på
ytterligare fem år. Några nya slagskepp komma
alltså ej att byggas före 1936. De tre marina
huvud-makterna England, U. S. A. och Japan äro de enda som
äro i besittning av nödvändiga finansiella och
tekniska resurser för att i nämnvärd utsträckning kunna
bygga dessa stora krigsfartyg, men för åtminstone
England och Japan var en inskränkning i dessa
bördor av statsfinansiella skäl högst önskvärd. Denna
del av överenskommelsen erbjöd därför inga
svårigheter. Detta blev icke heller i någon högre grad
fallet när det gällde fastställandet av de tre makternas
kryssarstyrkor, dvs. de krigsfartyg på 10 000 ton och
därunder samt med högst 8 tums bestyckning som
Washingtontraktaten lämnat fria. Uppgörelsen blev
här att börja med ett fastslående av den fullständiga
"naval parity" — likheten i flottstyrkorna — mellan
England och U. S. A. Den senare makten erhöll
härvid någon övervikt i fråga om de tyngre
kryssarna, vilket emellertid kompletterades genom en
motsvarande brittisk övervikt i fråga om de lättare
(en återverkan av U. S. A:s betydligt större
bemanningssvårigheter). Även denna del av uppgörelsen
var emellertid på förhand klar. Naval parity —
vägrad av England 1927 — hade redan givits på hand
av Mac Donald och var en grundförutsättning för
hela konferensens tillkomst.
Japan vann en kryssarerelation till England och
U. S. A. av 70 till 100 (högre än den år 1921
fastställda slagskeppsrelationen av 60 till 100) och
uppnådde därigenom ungefär sina önskemål. Detta
medgivande åt Japan innebär en konsolidering av
förhållandena i den Fjärran östern och ett lugnande
åtminstone tillsvidare av Japans oro för U. S. A:s politik
på Stilla havet.
I fråga om u-båtarna nåddes icke någon
uppgörelse av större intresse. Frågan om detta vapen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
