Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 22. 31 maj 1930 - Notiser - Försök med traktorer - Arbetstidens begränsning i kolgruvor - Krigsinvalider som indstriarbetare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 febr. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
317
under trädesarbetet, då hästarna äro upptagna av
skörden, oavsett det inflytande den möjligen kan ha på
jordens kultur och avkastning.
Traktorerna voro försedda med 4-cylindriga
4-takts-motorer om 20 hkr och 1 000 v/min. Maximieffekten vid
normalt varvtal är 21,5 hkr, drifttyngden utan förare
1 250 kg. Inköpsprisen ha varierat mellan 2 600 och
3 000 kr. Alla traktorer utom en voro försedda med
Strand-regulator.
Den totala arbetstiden per traktor utgjorde under
året 595,7 timmar (högst 940, lägst 220 timmar). Den
effektiva arbetstiden utgjorde i medeltal 89,2 % av den
totala, medan 9,6 % av denna upptogs av avsiktliga
avbrott för transport till och från arbetsplatserna,
påfyllning av oljor, inställning och smörjning av
arbetsredskap m. m. Återstoden, eller 1,2 %,har upptagits av
oavsiktliga avbrott, orsakade av maskinella felaktigheter på
traktorer och arbetsredskap.
Per effektiv arbetstimme har i medeltal avverkats:
vid plöjning med 1-skärig (45 cm) plog 0,135 har, med
2-skärig (60 cm) 0,176 har och med 2-skärig (70 cm)
0,218 har. Vid tallriksharvning avverkades, alltefter
jordens beskaffenhet, 0,671—0,684 har, vid
kultivator-körning 0,518-—0,653, vid sladdharvning 0,585—0,73o, vid
planérsladdning 0,862, vid vältning 0,857, vid
gödselspridning 0,134 och vid skördearbete 0,435 har per effektiv
arbetstimme.
Brännoljeförbrukningen per effektiv arbetstimme
utgjorde i medeltal 4,97 kg, därav 4,72 kg fotogen och 0,25
kg bensin. Största förbrukningen förekommer givetvis
vid tyngre arbeten i lös jord, t. e. trädesplöjning (max.
5,60 kg) och sladdharvning (max. 5,92 kg). I andra
rummet kommer vallplöjning och till sist lättare
arbeten, såsom stubb- och skumplöjning, tallriksharvning
och kultivatorkörning. Vid arbeten på lös och slirig jord
har breddningshjul på traktorn visat sig avsevärt öka
motoreffekten. Brännoljeförbrukningen är naturligtvis
mycket beroende av jordbeskaffenheten.
Lerjordsbearbetningen har sålunda krävt ca 10 % mera brännolja per
timme än sandjordsbearbetningen. Kärr- och mossjord
gör på grund av sin lösare brukningsyta ett större
motstånd vid traktorns gång, varigenom förbrukningen av
olja blir avsevärt högre än vid körning på fast sandjord.
Skillnaden i brännoljeförbrukning hos olika traktorer
vid samma slags arbete kan emellertid ej helt hänföras
till olikheter i jordbeskaffenheten, ty förarens
skicklighet och motorns slitning ha härvid mycket stor
betydelse. Smörjoljeförbrukningen synes t. o. m.
huvudsakligen bero på motorns tillstånd och förarens skicklighet.
Kostnaden för betjäning har utgjort i medeltal 64 öre
per effektiv arbetstimme. Reservdelskostnaderna i
medeltal per traktor ha utgjort: under första
användningsåret 44:81 kr., under andra 73:24 kr., under tredje
113: 17 kr., under fjärde 169: 94 kr., under femte 202: 45
kr., under sjätte 223: 30 kr. och under sjunde året 250: 04
kr. Vid god skötsel och omsorgsfullt underhåll kan en
traktor anses vara fullt driftsduglig under 10 år.
Totalkostnaden per timme effektiv arbetstid har
fördelat sig sålunda:
Bränn- och smörjoljor ......•........ kr. 1: 39 42,1 %
Betjäning .......................... „ 0: 64 19,4 „
Reservdelar ........................ „ 0: 27 8,2 „
Annat underhåll m. im .............. „ 0: 29 8,8 „
Amortering, ränta, brandförsäkring.. „ 0:71 21,5 „
Summa kr. 3: 30 100,0 %
Arbetstidens begränsning i kolgruvor.
Internationella arbetsbyrån har på grundval av förhandlingarna
vid årets kolkonferens i Genève (se Teknisk tidskrift
häfte 7, sid. 1-01) framlagt ett utkast till
konventionsförslag angående arbetstidens begränsning för
underjordsarbete i kolgruvor.
Arbetstidens längd föreslås i utkastet till 7% timmar
per dag, dock så att arbetstiden under en övergångsti:’
av högst tre år må fastställas till 7% timmar. Den
ställning som arbetsbyrån intagit till denna i flera länder
alltjämt mycket omstridda fråga, har rönt inflytande
såväl av de meningar som framkommo vid
kolkonferensen som av den förestående regleringen av arbetstiden
vid gruvorna i Storbritannien och Tyskland. Vidare
föreslås, att under en period av två veckor arbetstiden
må fördelas olika på veckans dagar, förutsatt att den
icke under någon dag överskrider den normala med
mer än en timme. I huvudsaklig överensstämmelse med
vad kolkonferensen förordat stadgas förkortning av
arbetstiden vid arbete på platser som på grund av
abnorma temperatur- och fuktighetsförhållanden m. m.
erbjuda fara för hälsan, liksom också medgives
förlängning av arbetstiden vid fall av f’orce majeur o. d. samt
för vissa kategorier arbetare, vilkas arbete är
väsentligen intermittent eller icke kan utföras under den
normala arbetstiden utan att medföra avbrott eller
avsevärda störningar. Förlängningen skall dock begränsa
sig till en timme om dagen och femtio timmar om året.
Såsom en ny undantagsbestämmelse föreslås, att
förlängning av den normala arbetstiden jämväl må
medgivas, då så erfordras av exceptionella ekonomiska skäl,
dock med begränsning till en timme om dagen och 75
timmar om året samt på villkor av minst 26 %
övertidsbetalning.
I fråga om konventionens tillämpning å
brunkolsgruvor föreslår arbetsbyrån flera alternativ, bland annat
införandet av specialbestämmelser i konventionen eller
antagandet av ett särskilt konventionsförslag för detta
slags gruvor. Arbetsbyrån föreslår, att konventionen
beträffande arbetstiden i stenkolsgruvor ej skall träda i
kraft förrän den ratificerats av vissa i konventionen
nämnda länder.
Krigsinvalider som industriarbetare. Frågan om
krigsinvalidernas försörjning har isom bekant utgjort ett
mycket svårlöst problem i de förutvarande krigförande
staterna. Detta gäller icke blott de svårast skadade,
vilkas oförmåga till allt arbete hänvisat dem till mer
eller mindre fullständig försörjning av det allmänna,
utan även en mycket stor kategori av människor, vilka
kunna betecknas som "förminskat arbetsföra". Det
visade sig nämligen snart, att de arbetsplatser som i
första hand borde kunna reserveras för invaliderna, voro
alltför få, och att man genom särskilda teknißka och
organisatoriska åtgärder måste bereda även svårt sårade
sysselsättning med arbeten, som egentligen voro fullt
friska arbetare förbehållna.
I tidskriften "Der Bosch-Ztinder" (häfte 2, 1930) ges
en intressant redogörelse för de metoder man härvidlag
tillämpat hos firman Robert Bosch A. G. Man hade där
endast ett mycket begränsat antal platser i lager- och
transportarbete eller annat lättare arbete, där
invaliderna kunde sättas in, och för flertalet av bolagets
invalida arbetare (sammanlagt 222 st.) blev det
nödvändigt att bei eda sysselsättning inom det egentliga
verkstads- och ] "-’övningsarbetet.
De maskiner och apparater, som skulle skötas av
invaliderna, måste i första hand utrustap med
säkerhetsanordningar till skydd mot olycksfall i arbetet. Den
svåraste uppgiften var härvid att inrätta arbetsplatserna
pä så sätt, att de kunde betjänas av blinda personer.
Man utgick därvid från det kända förhållandet, att hos
de bündä hörseln och känseln bruka vara starkare
utvecklade än hos seende individer, och anpassade
arbetsplatserna därefter. En stor del av de blinda ha sålunda
placerats i provningsrummen, där deras upptränade
känselsinne kommit fullt till sin rätt vid kontrollmätningar
å maskin- och apparatdelar. Även provningen av
sväng-ningistalet hos bilhornmembraner har m n kunnat
anförtro åt en blind genom att förse den mätklocka, som
anger svängningstalet, med ett automatiskt ringverk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
