Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 23. 7 juni 1930 - Elektrisk isolationsmateriel av bakelitimpregnerat papper, av Valdemar Simonsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322
TEKNISK TIDSKRIFT
26 april 1930
st. pressrum. som åtskiljas av pressplattor, uppvärmda
medelst ånga. Vanligen använder man ett tryck av
150—200 kg/cm2 och en temperatur av 120—140°C,
men såväl tryck och temperatur som pressningstiden
varieras alltefter de egenskaper de färdiga plattorna
skola få. Plattornas storlek är i regel 1 000 X 1 000
mm. Papperet skäres i en automatisk skärmaskin,
varefter ett visst antal ark anbringas mellan 5vå
blanka stålplattor, vilka för att de icke skola fastna
vid papperet ingnidits med olja, fett eller vax,
varefter stapeln av papper och stålplattor placeras i ett
av pressrummen.
Under pressningen härdas bakeliten till bakelit C,
varvid på grund av värmen en del gas utvecklas. För
att denna skall få tillfälle att slippa ut, ökas trycket
först så småningom upp till sitt maximala värde, och
då detta uppnåtts, få plattorna kvarligga ytterligare
3 à 4 timmar i pressen. Ett högt tryck och en
långsam härdning ger ett material som är svårt att
bearbeta, men vars genomslagshållfasthet är mycket "hög.
Härdning under en kortare tid medför att bakeliten
endast delvis omvandlas till modifikationen C,
varigenom man erhåller ett mjukare, mera lättbearbetat
material som dock är sämre i elektriskt avseende.
Det är ofta svårt att få plattorna fullt plana, enär
inre spänningar lätt uppstå i papperet vid lackeringen
eller vid papperets upplindning efter denna. Den hos
plattorna förefintliga benägenheten att rulla sig
söker man eliminera genom att lägga de skilda
pappersarken på lämpligt sätt i förhållande till varandra. På
det hela taget kräver denna framställning stor
erfarenhet, om resultatet i elektriskt och mekaniskt
hänseende skall bli tillfredsställande. I allmänhet
tillverkas bakelitplattor i tjocklekar från 0,2 till 70 à 80
mm. Tunnare plattor (upp till ca 1,5 mm) kunna
stansas och klippas, medan tjockare plattor måste
bearbetas med snabbgående cirkelsågar.
Bakelitrör framställas genom papperets lindning
kring en dorn. Härvid ledes papperet först mellan
tvenne medelst gas eller olja uppvärmda valsar,
varvid bakeliten blir plastisk och klibbig, och därefter
till dornen, som vrides runt för hand eller medelst
maskin. Dornen är förut insmord med fett, så att
röret efter lindningen lätt skall kunna dragas av.
Man kan på detta sätt framställa rör med en inre
diameter från 3 à 4 mm upp till 600 à 700 mm,
medan rör med större diameter framställas på
specialmaskiner. Lindningen av bakelitrör är en besvärlig
procedur, särskilt när rören skola användas för
hög-spänningsändamål, t. e. för genomföringar eller
transformatorer. Man måste sålunda undvika
uppkomsten av luftblåsor, vilka i hög grad försämra
materialets dielektriska egenskaper. Under
lindningen övergår bakeliten icke till C-modifikationen,
varför härdningen måste företagas å de
färdiglin-dade rören, vilka för ändamålet tillsammans med
domarna inläggas i en särskild härdningsugn. Efter
härdningen utdragas domarna ur rören, vilka putsas,
avkapas i lämpliga längder och lackeras med
bakelitlack. I allmänhet lindas rören i längder av 1 m, men
specialmaskiner finnas för lindning av 1,7 m långa
rör. De färdiga rören kunna eventuellt bearbetas
vidare genom svarvning.
Utom cirkulära rör kan man framställa rör med
annan profil, t. e. fyrkantig, oval etc. Därvid lindas
först ett cirkulärt rör som drages av dornen och före
KV
140
120
100
BO
eo
40
20
/ 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Plattans tjocklek
Fig. 1. Genomslagsspänning för bakelitplattor av olika tjocklek.
härdningen pressas till den önskade profilen i lämplig
form. Man kan också linda bakelitpapperet direkt
på det föremål som skall isoleras, t. e. en för en
genomföring avsedd kopparskena.
Isolationsmateriel av bakelitimpregnerat papper
har i högre grad än någon annan isolationsmateriel
hög mekanisk hållfasthet i förening med hög
genom-slagshållfasthet. Något bestämt värde å den
sistnämnda kan ej angivas, då den i hög grad beror på
de vid tillverkningen använda råmaterialens
egenskaper samt på själva tillverkningen och sålunda
visar sig vara rätt olika hos olika fabrikat.
Genomslagsspänningen per mm beror också på materialets
tjocklek samt på beskaffenheten hos det fält, i vilket
isolatorn befinner sig.
Kurvorna i fig. 1 åskådliggöra
genomslagsspän-ningen hos en normal bakelitplatta som funktion av
plattans tjocklek. Spänningen är som synes ej fullt
proportionell mot tjockleken, utan den är, per mm
räknad, något mindre hos en tjockare platta än hos
en tunnare.
Vad som i allmänhet orsakar genomslag i elektrisk
isolationsmateriel är ännu ej fullt klarlagt, men
såväl termiska och elektriska som mekaniska orsaker
spela därvid in. Vid isoleringsämnen av här ifråga-
Vott
ÖOOOO
Fig. 2. Genomslagsspänningen för ett bakelitrör som funktion av fältets
varaktighet. Rörets inre diameter 13 mm, väggtjocklek 4,5 mm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
