Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 23. 7 juni 1930 - Ekonomisk översikt - Notiser - Anslagen till flygtrafiken - Betongsliprar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
330
TEKNISK TIDSKRIFT
26 april 1930
månader hållit sig tämligen konstant i 1 % mill., vilket
innebär en ökning sedan i höstas på hela mill., och
är den högsta sedan deflationskrisen 1921, om man
undantar några månader under kolstrejken. Det är
framför allt tillbakagången inom järn- och
stålindustrien, som bidragit till försämringen, men läget inom
bomulls- och ylleindustrierna är också det mycket
ogynnsamt, även om det icke kan jämföras med det
1921. Lägger man härtill, att de nya industrierna,
grammofon, radio, bilindustrien och konstsilke m. fi.,
tidigast fingo känning av omslaget, så är det tydligt, i
vilken utsträckning konjunkturavmattningen nu satt
in. På den europeiska kontinenten är bilden av det
ekonomiska läget icke i alla fall fullt så markerat ogynnsam.
Den tunga industrien arbetar visserligen för närvarande i
flertalet länder under mycket svåra
avsättningsförhållanden, men den arbetslöshet detta förorsakar kommer
för ögonblicket i mindre grad till synes tack vare den
starkare säsongsbetoningen inom näringslivet, som
råder i Nord-, Ost-, och Mellaneuropa. Avgjort skiljer
sig läget i Frankrike, Schweiz, Holland och Skandia
navien från det övriga Europa, i det dessa länder icke
ännu fått tillnärmelsevis samma känning av
konjunkturförsämringen, som t. e. England, Tyskland,
Tjeckoslovakien och Belgien.
För vårt lands del är situationen exceptionellt
förmånlig. Vår produktion håller sig på en rekordartat
hög nivå och även om hänsyn tages till vissa
influerande förhållanden, som icke torde direkt få anses
såsom en avspegling av läget på avsättningsmarknaderna,
så är dock bilden mycket vacker. Sv. F. T:s
produk-tionsindextal för april är 149 eller samma siffra som
för närmast föregående månad, medan aprilsiffran i
fjol var 146. Månadsmedeltalet för de fyra första må-
naderna i år utgör 148 mot 141 i fjol. Av de stora
stapelartiklarna järn, järnmalm, trävaror, pappersmassa,
och papper är det endast järn- och stål, som förete
en lägre siffra än för samma månad i fjol. Ser man
till de i produktionsindextalet icke representerade, stora
på världsmarknaden arbetande mekaniska industrierna,
så visa visserligen flera av dem lägre exportsiffror än
för samma månad i fjol och närmast föregående månad,
men divergensen är obetydlig och medelsiffran för årets
fyra första månader ligger för separatorer, elektriska
maskiner, kullager, telefonapparater och
förbränningsmotorer icke obetydligt högre än i fjol.
Utrikeshandelssiffrorna för april visa ock samma anmärkningsvärt
förmånliga utveckling, i det såväl export som
importvärdena äro högre än tidigare för samma månad, om
man dock undantar föregående år, som ju fick sin
särprägel av isblockaden och sålunda icke är jämförbar.
Importöverskottet håller sig på normal nivå (se
tabellen!). Vår penningmarknad är alltjämt synnerligen
lätt, och riksbankens rediskontering har åter slagit
bottenrekord. Konvertering av statskrediter och
industrilån har ägt rum i stor skala under de sista måna»
derna och kunna i den mån avkastningen å
obligationerna hunnit närmare anpassa sig efter marknaden på
korta krediter väntas ytterligare ökas. Fondmarknaden
har icke kunnat undgå att påverkas av det nya
bakslaget på New Yorks fondbörs som ju omedelbart
avspeglar sig i noteringen på våra internationella papper.
Liksom tidigare kurstegringen på den amerikanska
fondmarknaden icke fick starkare uttryck hos oss, så
är omslaget nu, om än fullt tydligt, dock icke mera
markerat, och bankpapperen ha icke alls influerats av
den allmänna situationen utan legat fasta på oförändrad
nivå.
NOTISER
Anslagen till flygtrafiken. Riksdagen har i enlighet
med statsutskottets förslag för budgetåret 1930—1931
beviljat ett anslag av 600 000 kr. till understödjande av
den regelbundna luftfarten. Riksdagsbeslutet innebär
en kompromiss mellan det av regeringen äskade
anslaget, 500 000 kr., och det motionsvis framförda yrkandet
på ett till 700 000 kr. förhöjt anslag (se Teknisk
tidskrift 1930, häfte 12, sid. 173).
Betongsliprar. Vid den nyligen hållna
internationella järnvägskongressen i Madrid lämnades bl. a.
rapporter angående erfarenheter av betongsliprar i olika
länder. Den slutsats man av dessa erfarenheter kunde
draga var, att bruket av betongsliprar kan ställa sig
ekonomiskt fördelaktigt vid järnvägar med lättare
trafik, medan man ännu ej kan bedöma, om detta är fallet
vid järnvägar med tyngre och mera intensiv trafik.
Vid kongressen lämnades rapporter dels angående
erfarenheterna från U. S. A., Storbritannien med
dominions och kolonier, Japan och Kina, dels från en del
europeiska länder (Belgien, Frankrike, Italien,
Portugal och Spanien) för sig och slutligen en särskild
rapport från Jugoslavien och en del andra stater.
Rapporterna ha utförligt refererats i "Engineering" (23 maj
1930), ur vilken tidskrift här återges ett utdrag.
Av de ingångna svaren från 14 järnvägar i U. S. A.,
2 i Storbritannien, 2 i Indien och en i vartdera av
länderna Ceylon, Irland, Japan och Kina framgick, att
ingen av dessa järnvägar funno bruket av betongsliprar
ekonomiskt i jämförelse med impregnerade träsliprar,
varjämte de flesta av de prövade konstruktionerna vi-
sat sig icke kunna motstå -påfrestningarna av tyngre
trafik. Ingen betongsliperkonstruktion har dessutom
visat sig på en gång fylla kraven på ett
tillfredsställande fäste för skenor eller skenstolar, tillräcklig
friktion gentemot ballasten samt en så god isolation mellan
skena och sliper, att de elektriska
signalsäkerhetsan-läggningarna kunna fungera tillfredsställande i vilken
väderlek som helst.
Erfarenheterna från de flesta europeiska länder voro
dock mera hoppingivande. I enlighet med de
önskemål som uttalades vid Romkongressen 1922 äro numera
endast två huvudtyper föremål för provning, nämligen
en, där slipern utgöres av två med en tvärförbindning
försedda betongblock under skenorna och en annan
bestående av en armerad betongbalk. De olika typer
som provats na ställt sig särdeles olika i fråga om
an-vändbarheteten. Vissa ha endast kunnat användas på
bibanor, andra utesluta användandet av hård eller
grovkornig ballast och åter andra kunna ej användas i
kurvor med liten radie. Det framhölls emellertid, att
de vunna resultaten ej finge anses som definitiva och
att det, teoretiskt sett, ej funnes något skäl mot
trä-sliprarnas utbytande mot betongsliprar under vilka
omständigheter som helst. Åsikterna gingo däremot
mera isär i fråga om problemets ekonomiska sida, men
i allmänhet vill det synas, som om
anskaffningskostnaderna voro åtskilligt högre för betong- än för
träsliprar. Däremot synas de årliga kostnaderna ställa
sig ungefär lika för båda systemen, men det framhölls,
att fullt säkra kalkyler i detta avseende ej kunna
presteras, innan man erhåller vidgad erfarenhet av
betongsliprarnas livslängd.
Ännu föreligger ingen metod för beräkning av
armerade betongsliprar, och i allmänhet synes man ej heller
underkasta sliprarna någon provning före utläggningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
