- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Allmänna avdelningen /
334

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 23 ½. 12 juni 1930 - Funktionalism och traditionalism i svensk konstindustri, av Gotthard Johansson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

334 TEKNISK TIDSKRIFT 26 april 1930

Fig. 1. Glasskil, komp. av Simon Gate, Orrefors bruk.

tiskt än praktiskt betonad propaganda för
funktio-nalismen. Asplund har visat, att man kan skapa
arkitektonisk skönhet i glas, järn och eternit lika
väl som med gipsornament och klassiska kolonner.
Detta är utställningens inte minsta vinst och i varje
fall den mest omedelbara och mest obestridliga.

Bostadsavdelningen ter sig visserligen i första
ögonkastet torftigare, men den visar sig vid ett
närmare studium innehålla många betydelsefulla
problemlösningar, och även där dessa kunna diskuteras,
nar den förtjänsten att ha satt problem under debatt
och orienterat sig i nuet. Det har klar sikt framåt.
Det är funktionalismens praktiska och sociala sida,
som här träder oss till mötes.

Konstindustrien ter sig under en annan aspekt.
Här har utställningen framför allt karaktären av en
uppvisning av det nuvarande tillståndet, här är den
i trots av programmet mera en representativ än en
programutställning. Nya riktlinjer saknas
visserligen icke helt och hållet, men det är icke de, som
ge prägeln åt det hela. Konstindustrien på
utställningen ger framför allt anledning till en
självprövning, understruken både av den miljö, i vilken den
framträder, av utställningens program och av
brytningen inom den själv.

Fig. 3. Skål av grönt slipat glas, komp. av Edv. Haid, Orrefors bruk.

Situationen är allt annat än klar, och söker man
gå den närmare in på livet, upprullas hela den
moderna konstindustriens problem. Man rör sig här på
gungande grund. Redan själva begreppet
konstindustri är svävande, och man stannar ofta i
förlägenhet, när man skall ånge, vad det är, som ger
en industri rätt att framför andra tillägna sig det
förnäma prefixet konst. Varför är kaffekoppen
konstindustri men inte kaffekokaren? Utställningen har
liberalt nog låtit även kaffekokaren räknas till
konstindustrien, men den har dragit med sig även
stekpannan och köksspisen. Å andra sidan tillverkas både den
enkla kaffekoppen och den dyrbara, unika
keramik-pjäsen, som med stolthet bär sin konstnärliga
signatur, å samma fabrik, och kanske är det samma
konstnär, som signerat ritningarna till båda. Det
tekniska förfarandet ger lika litet någon tillförlitlig
grund för ett särskiljande. Det förekommer
visserligen även inom fabriksmässigt organiserade
industrier rent hantverkliga förfaranden som glasblåsning
och drejning, att icke tala om dekorationstekniker
som målning, slipning och gravering, av vilka
exempelvis den sistnämnda även förutsätter en rent
konstnärlig formbegåvning, men det är å andra sidan svårt
att uppdraga någon principiell skillnad mellan, låt
oss säga, det blåsta och det pressade glaset, och i
fråga om vissa tekniker kan endast fackmannen
avgöra, vilken som kommit till användning.

Den moderna konstindustrien intar en i många av-

Fig. 2. Servis av slipat glas, komp. av Simon Gate Orrefors bruk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:10:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1930a/0346.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free