Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 23 ½. 12 juni 1930 - Den svenska glasproduktionen, av Sten Kjellgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
350
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Taklampa, komp. av Edv. Haid, Orrefors bruk.
ott 40-tal glashyttor, vilka tillverka hushålls- och
kristallglas med ett värde av c:a 12 500 000 kr. pr
år, varav exporteras för c:a 2 300 000 kr.
Hushålls-glasbruken sysselsätta e:a 3 000 arbetare och tillverka
26 april 1930
wi framstående vara, som tillvunnit sig en rangplats
bland konkurrenterna på världsmarknaden.
De svenska glasfabrikaten stå, kan man utan
överdrift säga, på ett högre plan än de flesta andra lands.
Detta gäller såväl det finaste konstnärliga glaset som
det enklare. Intet annat glasproducerande land
använder sig i samma grad som vårt av artisthjälp för
att höja glasets konstnärliga värde. Resultatet av
denna samverkan mellan konst och industri kommer
väl till synes å årets Stockholmsutställning. Förf.
hänvisar därjämte till i denna artikel reproducerade
alster från framstående svenska glasbruk.
Såsom förut nämnts skiljer sig tillverkningssättet
för de olika glassorterna betydligt. Utrymmet tillåter
blott ett ytligt berörande av de olika metoderna för
framställning av skilda sorters glas.
Glasfabrikationen är ett gammalt hantverk. I
hushållsglashyttorna arbetas än i dag i vissa avseenden
på samma sätt som de gamla egyptierna gjorde för
tusentals år sedan. Nutida praktiska anordningar,
ugnar o. d.. göra dock glasblåsningen till något
annat än den var i forntiden. Dock kvarstår, att
denna hantering är en av de mest svårlärda.
Endast genom att från ungdomen förskaffa sig handlag
att forma den glödande, flytande glasmassan kan
verklig yrkesskicklighet nås. Det är verkligt
handarbete som presteras, såväl vid framställandet av
själva glaspjäsen som också vid dennas eventuella
fortsatta utsmyckning genom slipning, gravyr eller
etsning. Vid sådan förädling av glas har man
visserligen att tillgå mekanisk kraft för att driva de
roterande verktygen, men själva utförandet av arbetet är
enbart ett handarbete, vars kvalitet ytterst är
beroende på den som utför det.
Tillverkningssättet för butelj- och fönsterglas har
däremot under senaste decennier undergått
revolutionerande omdaning. Här har maskinen ersatt
yrkesarbetaren. Det påfallande ringa antal arbetare, som
är sysselsatt vid dessa industrier, framhäver också
den maskinella driftens stora omfattning. För fram-
Fig. 3. Blomglas, komp. av Gerda Stromberg, Eda glasbruk.
Fig. 4. Skål, komp. av Elis Bergh. Kosta glasbruk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
