Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 23 ½. 12 juni 1930 - Motorbåtens tillkomst, nutid och framtid, av Ruben E. Östlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 febr. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
357
MOTORBÅTENS TILLKOMST, NUTID OCH
FRAMTID.
Att vårt land, med sin rikedom på sjöar,
sin långa kust och rika skärgård, skall vara
som skapt för båtsport är ju helt naturligt.
Redan från urminnes tider ha också svenskarna varit
kända som goda sjömän och båtbyggare. Och att
sjömanskap och båtbyggeri stått mycket högt därom
vittna de långfärder vikingarna, redan för något
1 000-tal år sedan, gjorde med sina små skepp.
Småbåtbygget för sportändaniål tog dock icke fart förrän
omkring mitten av förra århundradet, då man började
konstruera speciella båtar för kappsegling. Omkring
sekelskiftet stod segelsporten på sin höjdpunkt och
vid denna tid började även motorbåtar bliva synliga
i våra farvatten.
När den första motorbåten gjorde vårt land den
äran, vet jag ej, men det torde varit någon gång
under 1880-talet. Vid denna tid gjorde Vulcans
verkstäder i Norrköping ett försök att få igång en svensk
båtmotorindustri men misslyckades på grund av
några underliga lagbestämmelser. Det ansågs på dén
tiden vara för riskabelt att bringa bensin eller
gasolja, som visst användes, att oupphörligt explodera.
Att explosionen skedde i en cylinder och att åtgärden
praktiskt taget var densamma som att släppa in ånga
i en cylinder, kunde man då icke få klart för sig.
Fig. 1, som välvilligt ställts till förfogande av k.
motorbåtsklubbens arkiv, visar en av de båtar som Vulcans
verkstäder utförde.
Det dröjde dock icke länge förrän
nya män togo upp försöken med
motordrivna båtar och under utställningsåret
1897 kunde man se en och annan
motorbåt göra sin entré på de stockholmska
farvattnen. De flesta båtarna vid denna
tid voro av någon sorts barkasstyp,
men så småningom tog man ångfärjan
som modell och byggde båtar med valv
akterut. Fig. 2 visar en båt som
byggdes av Söderköpings båtbyggeri år
1897. Mannen vid rorpinnen är
direktör Henning Forslund i a.-b. Sjöexpress,
som betytt mycket för svenskt
motorbåtsbygge. Båten, som var 7 meter lång,
var utrustad med en encylindrig motor
om cirka 3 hkr, vilken framdrev båten
med en fart av omkring 5,5 knop.
Motorn var en rätt underlig tingest av
tvåtaktstyp. Svänghjulet var mycket
stort, 700 à 800 mm i diameter, och
cylindern stod på huvudet, dvs.
cylindertoppen var vänd nedåt, så att det
hela såg ut ungefär som en vanlig
pump. På grund av att motorn var
vänd upp och ned kom motoraxeln att
ligga högt över propelleraxeln, varför
en transmission bestående av en kedja
och tvenne kedjehjul måste ordnas.
Tändningen var elektrisk och som
energikälla brukades ett torrbatteri.
Denna båt blev typbildande för
någon tid och mer än 20 båtar bygg-
des under närmaste åren efter samma mallar.
Det fortsatta båtbygget tog dock sina impulser
utifrån och det torde varit amerikanska och tyska
båttyper, som verkade inspirerande vid tiden
omkring sekelskiftet. En svensk
båtbyggeriverksam-het, efter egna idéer, kom dock snart igång. Det
gick emellertid rätt trögt att få motorbåten verkligt
populär under dess första år och orsaken härtill
måste nog tillskrivas motorernas allt annat än
förstklassiga konstruktion. De flesta motorer som då
användes i båtar voro av underhaltigt amerikanskt
fabrikat. Backslag funnos ej, om någon
backslagning alls var möjlig, skedde den genom propellrar
med vridbara blad. Dessa apparater voro emellertid
så klent konstruerade, att de knappast höllo ihop.
Vat-tenkylningen skedde ej genom pump, som nu, utan
vanligen genom att ett rör stacks ut genom båtbotten,
vänt mot båtens rörelseriktning, och genom detta
trycktes vattnet runt cylindrarna. Att resultatet blev
dåligt säger sig självt och det var fara värt, att dessa
ofullgångna maskiner hade omöjliggjort allt
motorbåtsbygge. I Stockholm med omgivning fanns år
1902 endast ett 20-tal båtar och troligen
representerade de 75 % av hela Sveriges motorbåtsbestånd.
Följande år, 1903, hölls den första
motorbåtsutställningen i Stockholm och då utställdes 9 st. båtar
av olika typ och storlek, de flesta dock påmin-
Fig. 1. Motorbit, byggd på 1880-talet vid Vulcans verkstäder, Norrköping.
Fig. 2. Motorbåt, byggd 1897 vid Söderköpings båtbyggeri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
